För andra betydelser, se Niger (olika betydelser).

Niger (franskt uttal: /niʒɛʁ/), formellt Republiken Niger, är en stat i Västafrikas inland, gränsande till Algeriet, Benin, Burkina Faso, Libyen, Mali, Nigeria och Tchad. Landet har sitt namn efter floden Niger, som flyter genom områdets sydvästra hörn. Invånarna kallas nigerer (sing. och plur.).

République du Niger
Flagga Statsvapen
ValspråkFraternité, Travail, Progrès
(franska för "broderskap, arbete, framsteg")
Nationalsång: La Nigérienne
läge
Huvudstad
(även största stad)
Niamey
Officiellt språk Franska
Demonym nigerer, nigerier
Statsskick republik
Självständighet från Frankrike 
 -  Erkänd 3 augusti 1960 
Area
 -  Totalt 1 267 000 km²[1] (23:e)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -  2015 (juli) års uppskattning 18 045 729[1] (62:a)
 -  Befolkningstäthet 14,2 inv./km² (172:a)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 37,423 miljarder USD[2] (138:e)
 -  Per capita 1 435 USD[2] (193:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 15,620 miljarder USD[2] (138:e)
 -  Per capita 599 USD[2] (208)
HDI (2021) 0,400[3] (189:a)
Valuta CFA-franc (XOF)
Tidszon UTC+1
Topografi
 -  Högsta punkt Mont Bagzane, 2 022 m ö.h.
 -  Största sjö Tchadsjön
Nationaldag 18 december (Republikens dag)
Nationalitetsmärke RN
Landskod NE, NER, 562
Toppdomän .ne
Landsnummer 227

Historia redigera

Äldre historia redigera

Under hela sin historia har Niger upplevt krig och folkvandringar. I tusen år var landet en del av Sudans gamla kulturområde. På 1400-talet hade ett islamskt tuaregsultanat växt fram kring Agadez, medan hausa-folket invaderade söderifrån från sin ursprungliga hemtrakt Nigeria. Motsättningarna mellan muslimer och den svarta befolkningen ledde till ständiga konflikter. Ett hausa-kungarike, Gobir, kunde hålla stånd mot tuaregerna på 1700-talet, men i början av 1800-talet införlivades det efter ett krig med sultanatet Sokoto. De första europeiska upptäcktsresandena, som kom till området på 1800-talet, kunde berätta om ständiga oroligheter.

Vid slutet av 1800-talet ockuperades Niger av Frankrike, men dess kontroll över landet blev inte total förrän efter första världskriget. Niger blev fransk koloni 1922 och medlem av den franska västafrikanska federationen.

Självständighetstiden redigera

Efter skapandet av den femte franska republiken den 4 december 1958, blev Niger en autonom stat inom Franska samväldet. Franska Niger blev fullt självständigt från Frankrike den 3 augusti 1960 med Hamani Diori som president. Han förbjöd det radikala Sawaba-partiet och landsförvisade dess ledare Djibo Bakary, vilket gav landet en viss politisk stabilitet. 1960-talets upptäckter av uran i Aïr-massivet tände hoppet om en starkare ekonomisk framtid för Niger. President Diori störtades i april 1974 genom en militärkupp.

Niger har sedan dess under långa perioder styrts av militära kuppregimer. Berbiska tuareger har tidvis fört en väpnad kamp för ökade rättigheter och sedan 2010-talet har islamistiska extremister genomfört våldsamma attentat.[4]

I spetsen för den militärjunta som tog makten framträdde överste Seyni Kountché. Hans uppgift blev att inrikta sig på att bekämpa verkningarna av den katastrofala torka som under 1970-talet hotat existensmöjligheterna för stora delar av befolkningen och som lett till tusentals människors död. Regimen hade använt inkomster från uranbrytning för att hjälpa de av torka drabbade områdena.[5]

1993 hölls de första fria, demokratiska valen. 1995 gjordes en fredsöverenskommelse med tuaregerna i norr, efter fem års uppror. Militärkupper 1996 och 1999 följdes av en övergång till civilt styre igen i december 1999.

I november och december 2004 hölls presidentval där den sittande presidenten Mamadou Tandja vann stöd för ytterligare fem år. Enligt internationella observatörer var valet förhållandevis demokratiskt. 2009 började dock president Tandja manövrera för att kunna genomföra en lagändring som skulle ge honom chans till en tredje mandatperiod. Under protesterna som följde upplöste han parlament och avskedade sin regering, och ledde i praktiken landet själv, vilket ledde till att Niger diplomatiskt fullkomligt isolerades från omvärlden. I februari 2010 avsattes han i en militärkupp.

Nigers folkvalde president Mohamed Bazoum avsattes i en statskupp och en militärjunta tog makten den 26 juli 2023.[6]

Geografi redigera

Niger är ett av världens varmaste länder, och 80 procent av landets yta är öken. Sahara täcker en avsevärd del av landets yta, och endast 2 procent kan odlas av den bofasta befolkningen, som ofta ligger i konflikt med nomaderna.[källa behövs]

Hydrografi redigera

 
Vy från Nigerfloden vid byn Boubon.

Lägsta punkt: Nigerfloden, 200 meter över havet

Klimat redigera

I nästan hela Niger råder ökenklimat. Det är varmt, torrt och dammigt, utom längst nere i söder där det är tropiskt klimat och savann.

Flora och fauna redigera

Torr savann med gräs, törnbuskar och en liten del torra skogar finns nästan uteslutande i landets södra del. I låglänta områden hittas även tamarind (Tamarindus indica), baobab, kapok (Ceiba pentandra) och mahognyväxter.

Beroende på den karga vegetationen är landet fattig på djurarter. I en nationalpark i södra Niger lever bland annat lejon, antiloper, giraffer, afrikansk buffel, struts, afrikanska elefanter och flodhästar. I öknen förekommer fennek och gaseller. I bergstrakter hittas babianer och manfår.[källa behövs]

Naturskydd redigera

Några av landets miljöproblem är jorderosion med åtföljande ökenspridning och att vilda djur (till exempel elefant, noshörning, giraff och lejon) hotas på grund av tjuvjakt och förstörelse av deras livsmiljö. Niger har skrivit under och ratificierat Kyoto-protokollet om klimatförändring.

I Niger ligger även ett av världens största naturskyddsområden, Aïr and Ténéré National Nature Reserve, som upptogs 1991 i UNESCOS världsarvslista.[källa behövs]

Styre och politik redigera

Administrativ indelning redigera

Huvudartikel: Nigers regioner

Niger är indelat i sju regioner och ett huvudstadsdistrikt (Niamey). Regionerna är indelade i 36 departement (départements) vilka i sin tur är indelade i 265 kommuner (communes).

Ekonomi och infrastruktur redigera

 
Niamey, huvudstad och landets ekonomiska hub.

Niger är ett fattigt land, placerad på 189:e plats och tredje sist enligt human development index 2022,[3] med en ekonomi som bygger på jordbruk. Mer än 60 procent av befolkningen räknas som mycket fattig, och inkomstskillnaderna är stora. Fyra femtedelar arbetar inom jordbruk och fiske.

Nästan hälften av regeringens budget härrör från utländska bidragsgivare.[källa behövs] Landet är beroende av utländsk ekonomisk hjälp, och 2000 beviljade Världsbanken lån för att Niger skulle kunna reformera sin ekonomiska politik. En framtida ekonomisk tillväxt kan vara möjlig om man kan utvinna sina naturtillgångar i form av till exempel olja, guld och andra mineraler.

Under 2005 drabbades Niger av svält, och över 3 miljoner människor drabbades av hungersnöd.[källa behövs]

Näringsliv redigera

Energi och råvaror redigera

All elektricitet som produceras i landet framställs av fossila bränslen, och därutöver importeras el.[källa behövs]

Naturtillgångar: uran, kol, järnmalm, tenn, fosfat, guld och petroleum.[källa behövs]

Handel redigera

Tidigare exporterade man en del uran, men efterfrågan har minskat i världen.[källa behövs]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Det nigeriska vägnätet är cirka 18 900 km långt (2010) och består av 3 912 km asfalterade vägar samt cirka 14 900 km utan vägbeläggning.[1] Dessutom har landet 30 flygplatser (2013) varav 10 har asfalterade landningsbanor.[1] Mellan december och april kan 300 km av Nigerfloden användas som farled. Järnväg saknas men är delvis projekterad.

Utbildning och forskning redigera

År 2015 beräknades 80,9 % av befolkningen äldre än 15 år vara analfabeter.[1]

  • Analfabetism hos män: 72,7 % (2015)[1]
  • Analfabetism hos kvinnor: 89 % (2015)[1]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Statistik redigera

Nigers demografi
 
Folkmängdens utveckling mellan 1800 och 2021. Källa: Our World in Data.
Befolkning23 605 767 (2021 est.)
Befolkningsförändring3,65 % (2021 est.)
Födelsetal47,28 födslar/1 000 invånare (2021 est.)
Dödstal10,09 dödsfall/1 000 invånare (2021 est.)
Summerad fruktsamhet6,91 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet68,12 dödsfall/1 000 levande födslar (2021)
Migrationsnetto-0,66 migranter/1 000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år50,58 % (2020)
15–64 år46,73 % (2020)
Könsfördelning
Etnicitet
Språk
https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society (2022)

Landets nativitet är mycket hög och därför ökar befolkningen med genomsnittlig 2,75 procent per år. Det beror främst på polygami.[7] Andelen personer som var yngre än 15 år låg 2008 nästan vid 50 procent.[8]

Sedan självständigheten 1960 ökade folkmängden till över 12 miljoner människor, alltså fyra gånger det ursprungliga värdet.

Minoriteter redigera

Etniska grupper, 2006 års beräkning:[1] hausa 53,1 %, djerma/songhai 21,2 %, tuareger 11 %, fulani 6,5 %, kanuri 5,9 %, gourmantche 0,8 %, araber 0,4 % tubu 0,4 % och övriga 1,2 %.

Språk redigera

Språk: franska, hausa, djerma, fula, tamaja

Religion redigera

Religiös tillhörighet: muslimer 80 %, övriga är kristna eller bekännare av inhemska religioner.[1]

Hälsa, övriga befolkningsdata redigera

År 2014 beräknades andelen av befolkningen i åldern 15-49 med hiv eller aids till 0,49 %.[1] Till år 2020 hade andelen smittade sjunkit till 0,2 %, totalt 31 000 personer. Antalet avlidna i aids år 2020 beräknades till 1 100.[9]

Befolkningens medianålder: 15,2 år (2015)[1]

  • Mäns medianålder: 15,1 år (2015)[1]
  • Kvinnors medianålder: 15,3 år (2015)[1]

Sociala förhållanden redigera

Befolkningens tillgång till dricksvatten: under 50 %[10]

Barnarbete är mycket utbrett.[11]

Internationella rankningar redigera

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 151 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 66 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 114 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 189 av 189

Källor redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Niger”. The World Factbook. CIA. 12 februari 2016. Arkiverad från originalet den 8 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200608090454/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ng.html. Läst 17 februari 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  3. ^ [a b] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (  PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287,297. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^ Landguiden
  5. ^ Två miljoner år, berättelsen om människan, utgiven av Det bästa, andra upplagan 1975, 1981; Reader's digest AB, Stockholm; tryckt i Italien.
  6. ^ Sydsvenskan 4 augusti 2023
  7. ^ Tagesspiegel: UN-Report: Wo lebt es sich am besten, Der Tagesspiegel, 2009-10-06 (tyska)
  8. ^ ”Statistisches Bundesamt Deutschland”. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101016170624/http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/DE/Content/Statistiken/Internationales/InternationaleStatistik/Land/Afrika/Niger,templateId=renderPrint.psml.  (tyska)
  9. ^ ”Niger” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-22. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/niger/#people-and-society. Läst 1 mars 2022. 
  10. ^ ”Trinkwasserversorgung”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110820035854/http://www.fr-online.de/blob/view/-/4516660/data/2561002/-/Trinkwasser-Versorgung.PDF.pdf.  (tyska), besökt 18 september 2010, PDF.
  11. ^ ”Child Labor in Niger”. Arkiverad från originalet den 5 december 2008. https://web.archive.org/web/20081205044526/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/niger.htm. , Bureau of International Labor Affairs

Externa länkar redigera