Köpings kommun

kommun i Västmanlands län, Sverige

Köpings kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är staden Köping.

Köpings kommun
Kommun
Köpings rådhus
SloganRikare på fantasi, laganda och drivkraft[1]
Kommunens vapen.
Köpings kommunvapen
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortKöping
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd25 861 ()[2]
Areal644,56 kvadratkilometer ()[3]
- därav land604,32 kvadratkilometer[3]
- därav vatten40,24 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet42,79 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°30′47″N 15°59′55″Ö / 59.513055555556°N 15.998611111111°Ö / 59.513055555556; 15.998611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Köpings domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2114[4]
Anställda3 175 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1983
GeoNames2699780
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Himmeta, Köping, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Köpings stad som 1863 bildade en stadskommun. 1919 införlivades Köpings landskommun i staden.

1939 bildades Kolsva landskommun (till 1950 benämnd Bro och Malma landskommun) av Bro och Malma landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Medåker (av de tidigare landskommunerna Arboga, Himmeta, Medåker och Västra Skedvi) och Munktorp (av Munktorp och Odensvi) medan Kolsva landskommun och Köpings stad förblev oförändrade.

Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

I kommunens norra delar finns en sprucken berggrund täckt av morän. Här är barrskog det dominerande landskapet, med en del myrmark, särskilt i nordvästliga delar där sänkorna finns. Söder om detta område öppnar landskapet upp sig mot Mälaren och består till stor del av uppodlade lerslätter. Här och var finns även mindre områden med ädellövskog.

Hedströmmen rinner genom kommunen och dess dalgång är känd för sin rika flora. Flera rullstensåsar finns i området, där den största är Köpingsåsen som grenar sig strax nordväst om tätorten Köping.[9]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Köpingsbygdens församling och Malma församling.

 
Distrikt inom Köpings kommun

Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt[10]:Himmeta-Bro, Kolsva, Köping, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Köpings kommun.[11]

Nr Tätort Folkmängd
1 Köping &&&&&&&&&&018355.&&&&&018 355
2 Kolsva &&&&&&&&&&&02440.&&&&&02 440
3 Munktorp &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 28 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Partierna fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018.[12] Valet 2018 ledde till att ett blocköverskridande styre i form av Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.[13]

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av ännu en blocköverskridande koalition. Denna gång bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.[14]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Carl-Inge Westberg
Förste vice ordförande M David Sharp
Andre vice ordförande SD Fredrik Andersson

Mandatfördelning 1970–2018 redigera

ValårVSMPSOCSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702289613
228963
4987,9
43
197332611324
32611324
4990,3
418
197622611424
22611424
4988,5
3712
19793269425
3269425
4986,6
3415
198232817226
3287226
4988,3
3415
1985327116416
327646
4985,2
3514
1988325315426
32535426
4981,1
3415
1991323225338
323225338
4981,4
3217
1994426214228
42624228
4982,4
2920
1998721214248
72124248
4975,90
2425
2002623114437
6234437
4974,59
2722
20064221115339
4225339
4975,59
2821
2010422234329
422234329
4978,89
2920
2014422274217
42227427
4980,94
2623
2018418114228
418114228
4982,75
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Efter valet 2014 kunde partierna inte komma överens om hur platserna i kommunstyrelsen skulle fördelas eftersom de båda politiska blocken fick lika jämförelsetal. Således kom två av platserna att lottas ut bland partierna. De tillföll då det borgerliga blocket respektive Sverigedemokraterna.[15]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Annika Duàn
Vice ordförande S vakant

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden V Andreas Trygg L Iván Czitrom
Kultur- och folkhälsonämnden S Jonny Clefberg S Anna Eriksson
Samhällsbyggnadsnämnden M Ola Saaw S Annika Duàn
Vård- och omsorgsnämnden S Shazia Qorbani S Johan Jansson
Utbildningsnämnden M Mats Lindgren S Ulrik Jansson
Valnämnden S Lena Vilhelmsson S Fredrik Wikman

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Köping har företag som Volvo Powertrain AB, GKN-driveline, Yara AB, Tibnor, LEAX, Meag och Hästens. I kommunen finns också plastindustri, bryggeri, guldsmide, företag inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring samt företag inom forskning och utveckling.

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunen genomkorsas av Europaväg 18, riksväg 56 samt av länsväg 250.[16]

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 25 861 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 103:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Köpings kommun 1970–2020[17]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 718
1975
  
27 872
1980
  
27 201
1985
  
26 371
1990
  
26 444
1995
  
26 137
2000
  
24 763
2005
  
24 646
2010
  
24 905
2015
  
25 557
2020
  
26 085

Kultur redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade.

Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, Tvärsnytt, 30 januari 2013, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors. Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022. 
  8. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  9. ^ ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 2 maj 2024. 
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ Åström, Patrik (15 september 2014). ”Salomonsson styr vidare i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5965729. Läst 24 maj 2024. 
  13. ^ ”KLART: Udda fyrklöver bildar nytt styre i Köping”. web.archive.org. 20 september 2018. https://web.archive.org/web/20180920234938/https://www.bblat.se/artikel/vastmanland/koping/klart-udda-fyrklover-bildar-nytt-styre-i-koping. Läst 24 maj 2024. 
  14. ^ Sillén, Samuel (31 oktober 2022). ”KD byter sida – nytt styre i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-ser-det-nya-styret-ut-i-koping. Läst 24 maj 2024. 
  15. ^ Nyheter, S. V. T. (21 oktober 2014). ”Här avgör lotten vem som ska styra i Köping”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/lottning-idag-om-politiska-styret-i-koping. Läst 24 maj 2024. 
  16. ^ ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 14 maj 2024. 
  17. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 

Externa länkar redigera