Öppna huvudmenyn

Köpings kommun

kommun i Västmanlands län, Sverige

Köpings kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är staden Köping.

Köpings kommun
Kommun
Rådhuset köping.jpg
Köpings rådhus
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästmanland
LänVästmanlands län
CentralortKöping
Inrättad1 januari 1971
Anställda2 980 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal644,56 kvadratkilometer ()[2]
- därav land604,32 kvadratkilometer[2]
- därav vatten40,24 kvadratkilometer[2]
Folkmängd26 258 ()[3]
Bef.täthet43,45 inv./km² (land)
Läge
Köping Municipality in Västmanland County2.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°30′47″N 15°59′55″E / 59.513055555556°N 15.998611111111°Ö / 59.513055555556; 15.998611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVästmanlands domkrets (–)
Köpings domsaga (–)
Koder
Kommunkod1983
Org.nummer212000-2114[4]
GeoNames2699780
Redigera Wikidata

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Himmeta, Köping, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Köpings stad som 1863 bildade en stadskommun. 1919 införlivades Köpings landskommun i staden.

1939 bildades Kolsva landskommun (till 1950 benämnd Bro och Malma landskommun) av Bro och Malma landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Medåker (av de tidigare landskommunerna Arboga, Himmeta, Medåker och Västra Skedvi) och Munktorp (av Munktorp och Odensvi) medan Kolsva landskommun och Köpings stad förblev oförändrade.

Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[6]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade.

Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Köpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
29 718
1975
  
27 872
1980
  
27 201
1985
  
26 371
1990
  
26 444
1995
  
26 137
2000
  
24 763
2005
  
24 646
2010
  
24 905
2015
  
25 557
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Köpings kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Köpings kommun.[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Köping &&&&&&&&&&018355.&&&&&018 355
2 Kolsva &&&&&&&&&&&02440.&&&&&02 440
3 Munktorp &&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453

Centralorten är i fet stil.

PolitikRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Carl-Inge Westberg
Förste vice ordförande S Anne Tjernberg
Andre vice ordförande M David Sharp
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden V Andreas Trygg S Carl-Inge Westberg
Kultur- och fritidsnämnden S Jonny Clefberg S Mats Landqvist
Miljö- och byggnadsnämnden S Per Carlesson S Lena Vilhelmsson
Kommundelsnämnden S Börje Eriksson S Tobias Hellberg Söderhäll
Vård- och omsorgsnämnden S Roger Eklund V Yvonne Blücher
Utbildningsnämnden S Roger Eklund V Stefan Lundborg
Valnämnden S Lena Vilhelmsson S Karl-Ivan Wiklund

Mandatfördelning i Köpings kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSOCSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702289613
228963
4987,9
43
197332611324
32611324
4990,3
418
197622611424
22611424
4988,5
3712
19793269425
3269425
4986,6
3415
198232817226
3287226
4988,3
3415
1985327116416
327646
4985,2
3514
1988325315426
32535426
4981,1
3415
1991323225338
323225338
4981,4
3217
1994426214228
42624228
4982,4
2920
1998721214248
72124248
4975,90
2425
2002623114437
6234437
4974,59
2722
20064221115339
4225339
4975,59
2821
2010422234329
422234329
4978,89
2920
2014422274217
42227427
4980,94
2623
2018418114228
418114228
4982,75
2722
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Köping har företag som Volvo Powertrain AB, GKN-driveline, Yara AB, Tibnor, LEAX, Meag och Hästens. I kommunen finns också plastindustri, bryggeri, guldsmide, företag inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring samt företag inom forskning och utveckling.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkarRedigera