Munktorps socken i Västmanland ingick i Snevringe härad, ingår sedan 1971 i Köpings kommun och motsvarar från 2016 Munktorps distrikt.

Munktorps socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSnevringe härad
KommunKöpings kommun
Bildadmedeltiden
Area58 kvadratkilometer
Upphov tillMunktorps landskommun
Munktorps församling
MotsvararMunktorps distrikt
TingslagSnevringe tingslag
Karta
Munktorps sockens läge i Västmanlands län.
Munktorps sockens läge i Västmanlands län.
Munktorps sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°32′15″N 16°08′15″Ö / 59.5375°N 16.1375°Ö / 59.5375; 16.1375
Koder, länkar
Sockenkod2306
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Munktorps distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 58,05 kvadratkilometer land.[1] År 2000 fanns här 1 866 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Munktorp med sockenkyrkan Munktorps kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik redigera

Munktorps socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Munktorps församling och för de borgerliga frågorna till Munktorps landskommun. Landskommunens inkorporerade 1952 Odensvi landskommun och uppgick 1971 i Köpings kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Köpingsbygdens församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Munktorp, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Snevringe härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Strömsholms kompani.[4]

Geografi redigera

Munktorps socken ligger närmast öster om Köping norr om Mälarfjärden Galten. Socknen är en bördig småkuperad slättbygd på Mälarslätten med talrika skogs- och moränbackar.[5][1][6]

Socken genomkorsas av europaväg 18 samt av Mälarbanan. Länsväg U 558 går genom socknen i öst-västlig riktning (gamla riksvägen Västerås-Munktorp-Köping).

Dåvö gods ligger i socknen.

Fornlämningar redigera

 
Visbergets fornborg vid byn Häljeby

Från bronsåldern finns många spridda gravar av rösetyp, skärvstenshögar samt skålgropar. Inom socknen finns dessutom tio hällristningar. Järnåldern märks cirka 50 gravfält samt fem fornborgar.[6][5][7][8]

Namnet redigera

Namnet (1313, Munkkathorp) kommer från den gamla kyrkbyn, nu prästgården. Efterleden är thorp här i dess ursprungliga betydelse 'inhägnad'. Förleden munk har lagt till i särskiljande syfte.[9]

Befolkningsutveckling redigera

Befolkningsutvecklingen i Munktorps socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
2 459
1760
  
2 527
1769
  
2 591
1780
  
2 777
1790
  
2 703
1800
  
2 858
1810
  
2 821
1820
  
2 884
1830
  
2 921
1840
  
3 082
1850
  
3 257
1860
  
3 399
1870
  
3 162
1880
  
3 321
1890
  
3 278
1900
  
3 237
1910
  
2 955
1920
  
2 936
1930
  
2 732
1940
  
2 389
1950
  
2 051
1960
  
1 858
1970
  
1 641
1980
  
1 682
1990
  
1 841
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Munktorp socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Munktorp socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Munktorps socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Munktorps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar redigera