Öppna huvudmenyn

Himmeta socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun, från 2016 inom Himmeta-Bro distrikt.

Himmeta socken
Socken
Himmeta kyrka från norr.jpg
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradÅkerbo härad, Västmanland
KommunKöpings kommun
Bildadmedeltiden
Area47 kvadratkilometer
Upphov tillHimmeta landskommun
Himmeta församling
Karta
Himmeta sockens läge i Västmanlands län.
Red pog.svg
Himmeta sockens läge
i Västmanlands län.
Koordinater59°29′29″N 15°51′59″E / 59.49127778°N 15.86627778°Ö / 59.49127778; 15.86627778
Koder, länkar
Sockenkod2289
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127559 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 47,39 kvadratkilometer, varav 47,13 land.[1] År 2000 fanns här 699 invånare[2]. Sockenkyrkan Himmeta kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Himmeta socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Himmeta församling och för de borgerliga frågorna till Himmeta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Medåkers landskommun som upplöstes 1971 då detta område uppgick i Köpings kommun.[2] Församlingen utökades 1995 med södra delen av Bro socken och namnändrades då till Himmeta-Bro församling som 2010 uppgick i Malma församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Himmeta-Bro, med samma omfattning som Himmeta-Bro församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Strömsholms och Kungsörs kompanier, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]

 
Vy från Himmeta

GeografiRedigera

Himmeta socken ligger väster om Köping kring Arbogaåns tillflöde Lillån. Socknen är en slättbygd och kuperad skogsbygd.[5][1][6]

I Himmetabygden finns ett större antal byar, bland andra Boda, Danby, Väg, Valla, Gässlinge, Körtinge, Nordväg, Oppeby, Rabo, Släta, Sticklinge, Torp och Tveta. Annat som brukar uppmärksammas i bygden är kolningsplatsen med kolarkoja, kolmila och tjärdal, fågelstenen[7] i Gässlinge, den vackra byvägen i Rabodalen och kolerakyrkogården.

FornlämningarRedigera

Från järnåldern finns spridda stensättningar och skålgropar. Två fornborgar finns inom socknen.[6][5][8][9]

NamnetRedigera

Namnet (1346 Himittum) innehåller efterleden ätt, 'trakt' och förleden tros innehålla him, 'skimrande, ljus'. Detta kunde då syfta på den öppna bygden väster om kyrkan.[10]

Kända personer från bygdenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Himmeta socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Himmeta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ ”Djur-, fågel- och ansiktsformiga stenar”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807102903/http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html. 
  8. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Himmeta socken
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Himmeta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  10. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Externa länkarRedigera