Himmeta socken
Himmeta socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad och är sedan 1971 en del av Köpings kommun, från 2016 inom Himmeta-Bro distrikt.
| Himmeta socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Västmanland |
| Härad | Åkerbo härad |
| Kommun | Köpings kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 47 kvadratkilometer |
| Upphov till | Himmeta landskommun Himmeta församling |
| Motsvarar | Himmeta-Bro distrikt |
| Tingslag | Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag (–) Åkerbo tingslag (–) |
| Karta | |
  Himmeta sockens läge i Västmanlands län. | |
| Koordinater | 59°29′29″N 15°51′59″Ö / 59.49127778°N 15.86627778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2289 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Himmeta-Bro distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Socknens areal är 47,39 kvadratkilometer, varav 47,13 land.[1] År 2000 fanns här 699 invånare.[2] Sockenkyrkan Himmeta kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik redigera
Himmeta socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Himmeta församling och för de borgerliga frågorna till Himmeta landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Medåkers landskommun som upplöstes 1971 då detta område uppgick i Köpings kommun.[2] Församlingen utökades 1995 med södra delen av Bro socken och namnändrades då till Himmeta-Bro församling som 2010 uppgick i Malma församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Himmeta-Bro, med samma omfattning som Himmeta-Bro församling hade 1999/2000 och fick 1995, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Strömsholms och Kungsörs kompanier, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.[4]
Geografi redigera
Himmeta socken ligger väster om Köping kring Arbogaåns tillflöde Lillån. Socknen är en slättbygd och kuperad skogsbygd.[5][1][6]
I Himmetabygden finns ett större antal byar, bland andra Boda, Danby, Väg, Valla, Gässlinge, Körtinge, Nordväg, Oppeby, Rabo, Släta, Sticklinge, Torp och Tveta. Annat som brukar uppmärksammas i bygden är kolningsplatsen med kolarkoja, kolmila och tjärdal, fågelstenen[7] i Gässlinge, den vackra byvägen i Rabodalen och kolerakyrkogården.
Fornlämningar redigera
Från järnåldern finns spridda stensättningar och skålgropar. Två fornborgar finns inom socknen.[6][5][8][9]
Namnet redigera
Namnet (1346 Himittum) innehåller efterleden ätt, 'trakt' och förleden tros innehålla him, 'skimrande, ljus'. Detta kunde då syfta på den öppna bygden väster om kyrkan.[10]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Himmeta socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 616 | |||
| 1760 | 691 | |||
| 1769 | 742 | |||
| 1780 | 743 | |||
| 1790 | 740 | |||
| 1800 | 750 | |||
| 1810 | 740 | |||
| 1820 | 757 | |||
| 1830 | 791 | |||
| 1840 | 790 | |||
| 1850 | 841 | |||
| 1860 | 902 | |||
| 1870 | 1 036 | |||
| 1880 | 1 031 | |||
| 1890 | 991 | |||
| 1900 | 995 | |||
| 1910 | 940 | |||
| 1920 | 846 | |||
| 1930 | 875 | |||
| 1940 | 766 | |||
| 1950 | 639 | |||
| 1960 | 495 | |||
| 1970 | 445 | |||
| 1980 | 465 | |||
| 1990 | 500 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Kända personer från bygden redigera
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Himmeta socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Administrativ historik för Himmeta socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ ”Djur-, fågel- och ansiktsformiga stenar”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807102903/http://medlem.spray.se/jaaaaa/Djurstenar.html.
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Himmeta socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Himmeta socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Externa länkar redigera
- Arkiv relaterade till Himmeta socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Himmeta socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.