Kärkeluoppal (Jukkasjärvi socken, Lappland, 758546-170824)
Kärkeluoppal är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,175 kvadratkilometer och ligger 632,1 meter över havet. Kärkeluoppal ligger i Torneträsk-Soppero fjällurskog Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Kärkejåkka.
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Kommun | Kiruna kommun |
Landskap | Lappland |
Socken | Jukkasjärvi socken |
Koordinater | |
WGS 84 | 68°17′11″N 20°51′31″Ö / 68.28641°N 20.85860°Ö |
SWEREF 99 TM | 7586285, 741581 |
Mått | |
Areal | 0,175 km² [1] |
Höjd | 632,1 m ö.h. [2] |
Strandlinje | 1,99 km [2] |
Flöden | |
Huvudavrinningsområde | Torneälvens huvudavrinningsområde (1000) |
Utflöde | Kärkejåkka |
VattendragsID (VDRID) | 758196-170189 |
Övrigt | |
SjöID | 758546-170824 |
Vattenytans ID (VYID) | 758575-170855 |
Vattendistrikt | Bottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO) |
Natura 2000 | Torneträsk-Soppero fjällurskog (SE0820282)[3] |
Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
Delavrinningsområde | |
Delavrinning ID (AROID) | 758480-170849 |
Namn | Utloppet av Kärkejaure |
Areal | 11,96 km² |
Vattenytor | 1,16 km² |
Sjöprocent | 9,7 % |
Ackumulerad areal uppströms | 11,95 km² |
Biflödesordning | 3 |
Utflöde | Kärkejåkka |
VattendragsID (VDRID) | 758196-170189 |
Avstånd till havet | 435 km |
Medelhöjd | 654 m ö.h. |
Område nedströms | 758245-170702 |
Källor | [4][5][6] |
Delavrinningsområde
redigeraKärkeluoppal ingår i det delavrinningsområde (758480-170849) som SMHI kallar för Utloppet av Kärkejaure. Medelhöjden är 654 meter över havet och ytan är 11,96 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Kärkejåkka som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 435 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av sankmarker (19 procent) och kalfjäll (72 procent). Avrinningsområdet har 1,16 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 9,7 procent.[5]
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
redigeraDenna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |