Wikipediadiskussion:Projekt Sveriges sjöar

Senaste kommentaren: för 6 månader sedan av Tostarpadius i ämnet Eventuella dubbletter

Mellanhyttdammen redigera

Artikelnamnet/sjön Mellanhyttdammmen (med tre m) är rimligen felstavat. Svensson1 (disk) 27 januari 2014 kl. 00.06 (CET)Svara

Så är det sannolikt. Det är bara att ändra i artikeln. Nasko (disk) 28 januari 2014 kl. 19.33 (CET)Svara
Olyckligtvis hittar jag inget namn alls på Lantmäteriets ortnamnsregister, och inte heller på ekonomiska kartan, så en flytt baseras endast på allmänna stavningsregler... Taxelson (disk) 28 januari 2014 kl. 21.19 (CET)Svara

Syftningsfel redigera

Jag har inte kollat det här projektet tidigare, men de botskapade artiklarna innehåller ett syftningsfel. Jag har rättat i ett fåtal artiklar som jag råkat stöta på, men det vore förstås bra om det är möjligt att bot-ändra. Den här redigeringen visar vad jag avser. /Dcastor (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 03.23 (CEST)Svara

Syftninggsfelet fanns inte där från början, men jag ändrade från och till som i alla artiklar som är robotmallade efter att någon (jag minns inte vem) tyckte att språket blev bättre. Jag ändrar gärna tillbaka. Ska man ändå köra igenom artiklarna kan man titta på texten under rubriken Delavrinningsområde. Det finns användare som formulerar om första meningen från:
Bockstjärn ingår i delavrinningsområde (653276-125689) som SMHI kallar för Mynnar i Norra Bullaresjön.
Så den ser ut något i stil med:
Bockstjärn ingår i det delavrinningsområde (653276-125689) som SMHI kallar för Mynnar i Norra Bullaresjön.
Det finns kanske annat som kan behövas putsas. Allt är enkelt att ändra, men det vore bra om vi slog flera språkliga flugor i en smäll när vi ändå ändrar i artiklarna. Diskussionen behöver fler ögon, gärna av någon av Wikipedias mer pragmatiska språkpoliser. Nasko (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 08.46 (CEST)Svara
Jag är en ganska sträng språkpolis. Hur pragmatisk jag är skall jag lämna osagt. Den ändring jag inledde med, från "som" till "och" är en korrigering av vad jag betraktar som direkt felaktigt. Den andra ändringen du skriver om är möjligen mest stilistisk, men den bestämda artikeln gör det absolut snyggare. Ytterligare en förändring jag vill rekommendera är att i brödtext använda ordet "procent" i stället för procenttecken. Så rekommenderar till exempel TT-språket. /Dcastor (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 00.08 (CEST)Svara
Sådana här saker är bagatell att fixa. %-tecknet använder jag själv gärna tillsammans med siffror (11 %), men aldrig tillsammans med ord (elva procent). Eftersom jag själv är siffernisse tycker jag inte om att skriva ut siffror och SI-enheter, utan använder helst förkortningar som jag tycker är mer lättlästa och är lättare att hitta i löpande text. Jag låter den här diskussionen ligga en vecka, sammanfattar sedan vad vi kommit fram till och rättar texten om det inte finns några invändningar. För att det ska gå lättare att rätta texten på bästa sätt, rätta en artikel och visa diffen. Nasko (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 10.51 (CEST)Svara
Jag har sparkat igång roboten på en ny dator, där av fördröjningen. Är den här språkliga korrigeringen en förbättring, eller är det något annat jag ska göra innan jag trycker på startknappen och fixar 56k artiklar? Nasko (diskussion) 13 september 2014 kl. 20.40 (CEST)Svara
Ingen har kommit med förslag eller invändningar, så jag har rättat artiklarna enl. mitt förslag ovan.  Fixat Nasko (diskussion) 24 september 2014 kl. 20.39 (CEST)Svara

Länka Natura 2000-områden redigera

Det rör visserligen en helt annan fråga, men som det handlade om en uppdateringskörning kanske det är någotan kan göra samtidigt? Naturreservaten och natura 2000-områden som omtalas i sjöartiklarna skulle wikilänkas och kontrolleras mot uppslagsorden för de som har artiklar på wikipedia.FBQ (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 08.52 (CEST)Svara

Den som vill kan länka kan göra det i mallen som artiklarna använder. Det finns många Natura 2000-områden med egen artikel på Wikipedia, men nästan ingen använder en faktamall. Faktamallen saknar dessutom Natura-2000-id. Om det ska gå att länka ihop artiklarna maskinellt måste artiklarna ha faktamall med Natura 2000-id (som används av hela EU). Nu måste det göras förhand. Iin208 har producerat en stor mängd, men lägger inte in någon faktamall. Ett projekt vore att lägga in faktamallen med korrekt Natura 2000 id i Natura 2000-artiklarna. Sedan går det länka om med robot, göra uppdateringar och Listor över Natura 2000-områden i... med robot och lite annat skoj. Så länge numret inte finns i en faktamall är det kört. Starta gärna ett sådant projekt ska jag fixa till länkarna på en kväll. Motståndet att använda faktamallar som finns på Wikipedia har ett pris - man får göra alla redigeringar i alla artiklar som saknar faktamall förhand. Nasko (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 10.40 (CEST)Svara
Ok, jag såg att det var kodat in i artikeln när jag skulle redigera så jag visste inte hur man skulle ändra. Om man vet var informationen finns går det ju att göra manuellt. Hursomhelst kan det vara värt att vänta lite, en del naturreservat och natura 2000 områden har samma namn som andra i andra län och skulle behöva flyttas. Nu när jag vet var informationen finns går det ju att ordna in sinom tid. Om jag förstått det rätt, texten i mallen måste vara wikilänkad för att texten i artikeln skall vara det?--FBQ (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 11.23 (CEST)Svara
Rätt! Länkas artikeln i mallen blir det länkar i alla (sjö)artiklar som använder mallen. Den är till för att slippa femtielva robotkörningar. Det finns 20 000 sjöar som ligger i ett Natura 2000-område (de flesta är dock namnlösa och återfinns i listorna). Nasko (diskussion) 31 augusti 2014 kl. 11.38 (CEST)Svara

Parallellprojekt på Wikidata redigera

Jag har startat ett liknande projekt på Wikidata. Kom gärna med synpunkter eller tillägg till mitt förslag. --Ainali (diskussion) 30 augusti 2014 kl. 09.07 (CEST)Svara

Jag har gjort några tillägg. Jag tycker dock att många av de föreslagna egenskaperna är ganska överflödiga. Ska vi kanske dela upp dem i grundläggande egenskaper (P31, P17, P131, P625, P200, P201 och P761) och övriga? /ℇsquilo 30 augusti 2014 kl. 19.25 (CEST)Svara

Mångsretttjärnen redigera

Artikelnamnet/sjön Mångsretttjärnen (med tre t) är rimligen felstavat. Svensson1 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 16.05 (CET)Svara

Så verkar vara fallet.[1] Flytta den gärna till Mångstrettjärnen. Jag har inte behörighet. Nasko (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 16.12 (CET)Svara
Nu är den flyttad. Svensson1 (diskussion) 31 oktober 2014 kl. 16.47 (CET)Svara

Sjöbilder hos Länsstyrelsen redigera

VISS håller på att ändra sin sajt, och bilderna som finns i sjöartiklarna på Wikipedia används där. VISS har även gjort en Wikipediainfluerad faktaruta. Meridium har lyckats få in bilderna med länk till Commons på Wikipediamanér så licensen uppfylls. Exempel på bilder några av de 100-tals bilderna är:

Kopplingen mellan bilderna och VISS finns så länge man inte flyttar eller sammanfogar artiklar med klippaklistrametoden. Nasko (diskussion) 1 november 2014 kl. 13.03 (CET)Svara

Munkedalsälven redigera

Det finns ingen artikel om insjön Munkedalsälven. Jo det är en insjö, också enligt lantmäteriet. Den ligger mellan och förbinder Vassbotten, Munkedals kommun och Viksjön, Dalsland58°29′11″N 11°44′57″Ö / 58.48639°N 11.74917°Ö / 58.48639; 11.74917.

VISS (och i förlängningen SMHI) anser att den är ett vattendrag[2], därför fanns den inte med i körningen. Nasko () 31 mars 2016 kl. 20.34 (CEST)Svara

Sör-Vammsjön redigera

Hur kommer det sig att denna sjö som delas mellan Skee socken i Strömstads kommun, Naverstads socken i Tanums kommun och Haldens kommun i Østfold fylke inte har någon artikel? Den finns med i Lista över insjöar i Strömstads kommun och har sjö-id 653825-124942. /Ascilto (diskussion) 6 juni 2016 kl. 17.27 (CEST)Svara

Det har utretts förr med andra sjöar. SMHI sorterar sjöarna efter var sjöns utflöde ligger. Så vitt jag kan se ligger Sör-Vammsjöns utflöde i Norge och rinner till via ett vattendrag till Nord-Vammsjön (i Sverige) via Skuggälven och Vättlandaån in i Strömsvattnet via Strömsån ut i havet. Det är inte jag som lagt in den röda länken i listan. Den som känner för det kan göra en artikel om sjön utifrån de data som finns, men det kan vara så illa att endast datan för den delen av Sör-Vammsjön som finns i Sverige finns i SMHI:s register. Nasko () 6 juni 2016 kl. 18.44 (CEST)Svara
Jag förstår, men var kommer isåfall sjö-id:t ifrån? /Ascilto (diskussion) 6 juni 2016 kl. 18.56 (CEST)Svara
Det kan man fråga sig. Norge använder inte RT90. Det är kanske så det blir när tjänstemän följer fastlagda rutiner lite för slaviskt. Nu samarbetar Sverige och Norge inom EU i vattenfrågor. (Norge är visserligen inte med i EU, men vad har de för andra alternativ när alla grannländer (förutom Ryssland) jobbar inom samma organisation.) SMHI har hanterat gränssjöar en smula klumpigt och ibland inkonsekvent. VISS och den norska motsvarigheten samarbetar däremot så den data som finns där borde vara bättre. Nu är VISS bara en samling databaser och samkörts, så fel dyker upp även där (skit in ger skit ut). Förväxlade sjöar, sjöar som inte finns mm, men om 14 år (2 uppdaterings cykler) kanske de flesta fel försvunnit även där. Sör-Vammsjön är inte namngiven hos SMHI, men är det hos VISS [3]. Nasko () 6 juni 2016 kl. 19.20 (CEST)Svara
Enligt historiken var det Användare:Taxelson som namngav en tidigare namnlös sjö [4]. Namnet är korrekt enligt koordinaterna och sjö-id, yta m.m. kommer från samma botkörning som alla andra sjöar. Men som jag förstår det kan alltså ytan möjligen avse endast ytan i Sverige. /Ascilto (diskussion) 7 juni 2016 kl. 07.02 (CEST)Svara

Boaforsdammen redigera

Varför har Ätraforsdammen i Ätran en sjöartikel men inte den närliggande Boaforsdammen som också är av betydande storlek? /Ascilto (diskussion) 8 juli 2016 kl. 13.45 (CEST)Svara

Jag ser nu att artikeln Ätraforsdammen är formaterad helt enligt de robotskapade artiklarna, men är manuellt skapad. Dammen har dock ett sjö-id - har inte Boaforsdammen det? /Ascilto (diskussion) 8 juli 2016 kl. 13.48 (CEST)Svara
Så vitt jag ser har den inget sjöid på Viss. Det närmaste vi verkar ha är Yngeredsfors kraftverk. Taxelson (diskussion) 8 juli 2016 kl. 14.35 (CEST)Svara

Bjurholms kommun och landskapstillhörighet redigera

De nordöstra delarna av Bjurholms kommun ligger sedan mitten av 1990-talet i landskapet Västerbotten, men det verkar som om alla sjöar i hela kommunen har fått Ångermanland som landskapstillhörighet. På (url börjar, länken klipper vid " om jag försöker länka på vanligt vis) http://kartor.eniro.se/?c=64.0470,19.2250&z=11&q="ångermanland";geo (url slutar) kan man se vilka sjöar som är aktuella att flytta till Västerbotten. En snabb titt gör gällande att det kan röra sig om ett drygt 20-tal sjöar som ligger i fel landskap, samt åtminstone fyra (Storsandsjön, Storarmsjön, Långtjärnen och Nördtjärnen) ligger i båda landskapen. Om ingen annan hinner före ska jag, när jag har tid, försöka skapa en lista över de som ligger fel för att systematiskt kunna korrigera dem. // Castrup (diskussion) 19 december 2016 kl. 13.06 (CET)Svara

Om man utgår från sockentillhörigheten bör också landskapsindelningen bli rätt, men ibland låter man lura sig när t.ex. 90 % av en sjö ligger i en socken men utloppet i en annan och det är utloppet som bestämmer sockentillhörigheten i de robotskapade artiklarna. Då brukar jag komplettera med övriga socknar som sjön breder ut sig i. /Ascilto (diskussion) 19 december 2016 kl. 15.20 (CET)Svara
Det där med socknar och landskap är inte alltid så enkelt. Delar av Rämmens socken ligger i Dalarna och delar av Grangärde socken ligger i Västmanlands landskap, så att Fjällberget, ehuru beläget i Dalarnas län är Västmanlands högsta berg... Hur det förhåller sig i detta fall vet jag inte. Är det sjöarna i en socken som ska flyttas är det enklare. Taxelson (diskussion) 19 december 2016 kl. 15.39 (CET)Svara
Landskapsgränser justeras inte i modern tid. Den mellan Ångermanland och Västerbotten fastställdes 1766 och ser ut så här. När denna landskapsgräns fastställdes tog man inte hänsyn till bygränserna och därför stämmer den inte heller överens med sockengränserna. Jag hinner inte kolla detta just nu, men om behov finns kan jag enkelt ta fram vilka sjöar som ligger i Västerbotten.--Skogsfrun (diskussion) 19 december 2016 kl. 16.41 (CET)Svara
Gränslinjen som Castrup visar på Eniro är ganska rätt, men den utgår inte riktigt från Killingholmen i Pengsjön och missar gränspunkten Norrberget (=dagens Stor-Nördberget). Dock kanske det inte har så stor praktisk betydelse.--Skogsfrun (diskussion) 19 december 2016 kl. 16.46 (CET)Svara
Men det var då våldsamt så mycket sjöar det fanns när jag tittar efter...--Skogsfrun (diskussion) 19 december 2016 kl. 17.53 (CET)Svara
Det kan vara så att gränsen inte har flyttats sedan 1766, men på kartor, typ bilatlaser och andra som bygger på Lantmäteriets kartor, har gränsen följt kommungränsen fram till mitten av 1990-talet. Sedan kan det vara värt att nämna att Bastuträsk tillhörde Degerfors socken någon gång i början av byns historia. Har tyvärr inte dokumentationen för detta lättillgänglig, utan den ligger nedpackad i någon bra-att-ha-låda-efter-arv. // Castrup (diskussion) 20 december 2016 kl. 12.58 (CET)Svara
Landskapsgränserna har i många sammanhang återgivits längs kommungränserna eftersom viss statistik etc redovisats landskapsvis. Det var ett praktiskt förfarande som egentligen inte hade något att göra med den historiska bakgrunden. Nu tror jag inte att det finns någon landskapsvis redovisning längre. Vad som hände på 90-talet var, såvitt jag har förstått, att Lantmäteriet hade en medarbetare som var väldigt intresserad av landskapsgränser och såg till att de fördes in på röda kartan/översiktskartan. Det gäller även den gräns vi diskuterar här, även om den inte blev 100% korrekt.
Jag började förresten med några sjöar alldeles nyss medan jag stod i ett långt telefonsamtal. Började uppe vid Lapplandsgränsen. Men det är mycket jobb. Jag tar en bit i taget och om andra vill göra det också så är det bara bra.--Skogsfrun (diskussion) 20 december 2016 kl. 13.08 (CET)Svara
Skogsfrun, misslyckades dessvärre att öppna shape-flilen med qgis, som säger att den inte vet vad det är för format. Jag har kod, så att det nog skulle gå ganska lätt att se vilka artiklar som ligger på vilken sida gränsen om jag kunde få fram en kml-fil. Kan du möjligen konvertera till en sådan med ditt program? Du kan väl i så fall lägga den på någon lämplig undersida, så ska jag försöka lista de aktuella artiklarna, så borde väl de flesta gå att fixa med bot? Taxelson (diskussion) 21 december 2016 kl. 18.05 (CET)Svara
Mysko, i mitt qgis gick det bra att öppna filen. Men jag har gjort ett försök att spara den som kml. Kanske kan jag skicka över den med mejl?--Skogsfrun (diskussion) 21 december 2016 kl. 18.28 (CET)Svara
SkogsfrunGör gärna det. Wikimail borde fungera. Antagligen är det jag som inte är så händig med qgis... Taxelson (diskussion) 21 december 2016 kl. 18.33 (CET)Svara
@Skogsfrun, Castrup: Ändrade nu de sjöar i Kategori:Insjöar i Bjurholms kommun och i den polygon vars sydgräns på land består av "Skogsfruns Västerbottengräns". Lista över sjöarna finns här. Där finns också några sjöar som ligger på gränsen, där somliga blev flyttade, andra inte, beroende på var koordinaterna råkade vara. Det borde noteras åtminstone i de större, men jag tror inte jag gör det själv. Fixade också de berörda grensidorna, men inte kommunlistan. Borde ha något skript för det också, men hittar inte nu. Taxelson (diskussion) 21 december 2016 kl. 22.24 (CET)Svara
Strålande insats! För andra intresserade kan jag upplysa att denna gränslinje utgår från inmätningar av landskapsgränsens gränsrösen i fält, med gps. Enda undantaget är Killingholmen där vi inte hittade något röse. Onekligen egen forskning, men den publicerades för snart tio år sedan och ingen har ifrågasatt den hittills.--Skogsfrun (diskussion) 22 december 2016 kl. 07.23 (CET)Svara
Borde vi inte ha en artikel om den där gränsen?! Taxelson (diskussion) 22 december 2016 kl. 07.52 (CET)Svara
Instämmer i hyllningskören och även i Taxelsons förslag om en artikel om gränsen och därmed även dess "äventyr" mellan 1766 och nutid. Sedan kanske detta fenomen gör att byarna Östervik, Norrby, Sörbyn och Braxsele kvalificerar sig för egna artiklar med anledning av "villfarelsen" att de har legat i Ångermanland under en period. @Skogsfrun:, vet du hur länge "villfarelsen" pågått? // Castrup (diskussion) 1 januari 2017 kl. 20.41 (CET)Svara
Nej, jag vet inte det, men jag gissar att det var någon gång under 1900-talets första hälft. Som jag skrev någon annanstans, tror jag, så ska man ha valt att följa kommungränser i samband med statistiska redovisningar till SCB, och så har detta följt med även i andra sammanhang.--Skogsfrun (diskussion) 2 januari 2017 kl. 08.09 (CET)Svara
Det är för övrigt väldigt roligt att ni tycker att gränsen borde ha en artikel, men det känns inte riktigt bra för mig att i så stor utsträckning referera till min egen forskning. Om det sedan blir en artikel kanske jag ändå inte kan låta bli att lägga mig i. Men jag har också alldeles för lite tid för Wikipedia numera, tyvärr.--Skogsfrun (diskussion) 2 januari 2017 kl. 09.13 (CET)Svara

Öjsjön, Småland redigera

Denna sjö kanske borde byta namn till Öjsjön, Östergötland, eller något annat. Edaen (diskussion) 6 oktober 2017 kl. 14.18 (CEST)Svara

Gärdserums socken ligger enligt artikeln i landskapet Småland ehuru i Östergötlands län. Systemet med namngivning efter (socknar och) landskap, där inte ens sockengränserna (1900-tal) nödvändigtvis följer landskapsgränserna (1600-tal), är väl inte den mest lyckade principen för särskiljning vi håller oss med. Taxelson (diskussion) 7 oktober 2017 kl. 10.28 (CEST)Svara
Vore det inte bättre att använda sig av nutida administrativ indelning för särskiljning av, i detta fall, sjöar? När det gäller landskaps- och sockengränser verkar det finnas viss oenighet (kyrksocknar/jordebokssocknar, t ex) och många "anomalier". De nutida kommungränserna, däremot, är alltid exakta. Finns det fler sjöar med samman namn inom en kommun, kan man använda Sveriges distrikt. Dessa är kanske inte heller så välkända för en större allmänhet, men deras gränser är ändå väl definierade. --Andhanq (diskussion) 1 mars 2019 kl. 09.30 (CET)Svara
Den första testserien med sjöar i Karlsborgs kommun använde kommun som särskiljningsled. Gemenskapen tyckte att indelning efter socken och landskap var bättre - så det var så det fick bli. Distrikten fanns inte vid denna tid och kunde inte användas. Särskilningsledet ska följa pommf och kan vara nationalpark, berg, socken, ö, stadsdel eller något annat. Det viktiga är att skriva ut det självklara så sammanblandningar undviks. Att ändra på uppslagsord är lätt när man gör andra redigeringar, så för artiklar som redigeras är detta inget problem. Nasko () 3 mars 2019 kl. 12.01 (CET)Svara

Harmångersåns huvudavrinningsområde redigera

Det är nåt fel med Harmångersåns huvudavrinningsområde där det på sjöarna som ingår står att det är Hamrångeåns huvudavrinningsområde, se t.ex. Stormyrtjärnen Blajo (diskussion) 27 september 2020 kl. 16.41 (CEST)Svara

Blajo: Jag förstår inte vad du menar vara fel. Följer Stormyrtjärnens utlopp via Lantmäteriets karta, och hamnar till slut i Hamrångeån, men det kanske är något annat? Taxelson (diskussion) 27 september 2020 kl. 17.02 (CEST)Svara
Det är nog skillnaden på ett "rs" det handlar om.Yger (diskussion) 27 september 2020 kl. 17.13 (CEST)Svara
Ja, det är att Harmångersåns i Hälsingland är stavad som om det gällde Hamrångeåns i Gästrikland Blajo (diskussion) 27 september 2020 kl. 18.10 (CEST)Svara
Nu verkar det korrigerat, men ett "r" saknas i Harmångersåns Blajo (diskussion) 27 september 2020 kl. 18.19 (CEST)Svara
Ändrade i mallen och blev rättad av F.d. 82.212.68.183 - tack. Hittade dessutom ett antal sjöar Hamrångeåns avrinningsområde som var kategoriserade till Harmångeåns. Nu hoppas jag det är rätt med båda sakerna. Taxelson (diskussion) 27 september 2020 kl. 19.11 (CEST)Svara

Vattendragsnamn - Lantmäteriet eller VISS? redigera

Jag har uppdaterat rätt många sjöar med foton och har samtidigt försökt komplettera namn på utflöden. Problemet är att VISS ofta låter en hel räcka av vattendrag ha samma namn, medan Lantmäteriets Topografiska karta använder de faktiska namnen på vattendragen uppströms. Ett exempel är utloppet av sjön Kastjärnarna som i den robotskapade sjöartikeln fått namnet Noreån, trots att utloppet heter Kastjärnbäcken på Topografiska kartan. Hela räckan av vattendrag ser ut så här: Kastjärnbäcken – Mesjödalsbäcken – Mesjöån – Långvattenån – Noreån – Ångermanälven. På VISS kartor har Mesjödalsbäcken – Mesjöån – Långvattenån – Noreån samtliga getts namnet Noreån. Delsträckor av vattendrag har ofta olika vattendrags-ID. Det måste vara förvirrande för läsarna att namnen på topografiska kartan inte stämmer med namnen i artikeln. Samtidigt är det en mardröm att börja ändra namnen på avrinningområdens utlopp då man manuellt måste leta reda på utloppets vattendrags-id. Sjöarnas utlopp ges ofta samma namn som avrinningsområdets utlopp även om det saknas namn på utloppet i VISS. Just den detaljen är lätt att ändra manuellt. Det är nog inget större fel på det sätt artiklarna automatgenererats, utan det är snarare en miss-match mellan namnstrukturerna på Topografiska kartan och databasen i VISS. Den senare uppdateras inte heller med samma frekvens som Topografiska kartan. Ett förslag är att man lämnar avrinningsområdena som de är (om de inte är uppenbart felaktiga) och enbart justerar namnet på sjöarnas utlopp. Möjligen kan man, om man är ambitiös, ange kedjan av vattendrag så här: "Kastjärnarnas utlopp är Kastjärnbäcken och vattnet fortsätter genom Mesjödalsbäcken, Mesjöån, Långvattenån, Noreån och Ångermanälven innan det når havet."--SiberianJay (diskussion) 21 november 2020 kl. 11.34 (CET)Svara

@SiberianJay, Nasko: I exemplet Kastjärnarna blir ju Noreån direkt missvisande då det saknas något betydande tillopp till dem och ånamnet är vedertaget för en sträckning långt nedströms. Gjorde ett försök med denna artikel, men att göra sådant systematiskt är ju inte realistiskt. På sjöar man har något slags intresse av, kan man vara frimodig. Sedan vore det förstås önskvärt med artilar om vattendragen, men jag fruktar att redan namngivningen blir ett problem. Kanske en artikel om Noreån omfattande även Kastjärnsbäcken skulle gå att få igenom med hänvisning till Viss, men att göra namnlistor på alla grenar utifrån kso är omständligt och tidsödande. En sådan artikel, när endast de sista 1,7 km av ett långt och förgrenat vattendrag faktiskt kallas Noreån av någon annan än Viss blir å andra sidan också förvirrande. Taxelson (diskussion) 22 november 2020 kl. 18.04 (CET)Svara
Jag är inte expert, men vill dela med mig av mina åsikter/insikter. Jag anser att alla åar med biflödesordning 3 är av intresse. Övriga är ibland intressanta, men skiftar ofta namn. Ibland har de olika namn när de flyter genom flera socknar, ibland när man byter kartblad. Större å nedströms är givetvis av intresse, men det finns ju många sätt att ta reda på det. En karttjänst är oftast bättre än en artikel i ett uppslagsverk. På S-HYPE hos SMHI går det se hur olika vattendrag är länkade. Namngivningen på kartan är inte alltid den man förväntar sig, men verktyget är fullt användbart. Jag har själv ingen åsikt om vad ett vattendrag heter. Större attendrag bör följa Lantmäteriet/SMHI, men de mindre vet jag inte hur vi ska hantera. Nasko () 22 november 2020 kl. 20.51 (CET)Svara
Jag förstår inte det där med biflödesordning. Grönån sägs ha biflödesordning 4, men den rinner direkt ut i Göta älv som mynnar ut i havet. Då har vattnet bara passerat två vattendrag, så hur kan det bli 4? /Ascilto (diskussion) 22 november 2020 kl. 21.00 (CET)Svara
Grönån har biflödesordning 2, se Stora Kroksjöns delavrinningsområde - där är biflödesordningen 2. Sedan kan det vara så att något biflöde högre upp heter Grönån. Så brukar det ofta vara. Nasko () 22 november 2020 kl. 21.59 (CET)Svara
I artikeln Hålsjön (Hålanda socken, Västergötland) står det biflödesordning 4. Grönån heter så både som tillflöde till sjön och som avflöde. Men efter Hålsjön är de enda vattendragen Grönån och Göta älv. /Ascilto (diskussion) 23 november 2020 kl. 07.12 (CET)Svara
@Taxelson, Nasko, Ascilto:Tack för er input. Tycker Taxelsons förslag ser ut som en bra kompromiss. Jag tolkar er som att det är OK att sätta ut namnet på en sjös utflöde i enlighet med vad som står på Topografiska kartan och den uppgiften bör inte heller leda till missförstånd. Biflödesordningen nämns endast under rubriken Delavrinningsområde, och uppgiften gäller det vattendrag som avvattnar delavrinningsområdet. För Kastjärnarna heter det Inloppet i Mesjön. Som jag tolkar det så måste det vattendrag som avvattnar Inloppet i Mesjön vara sjöns utlopp Mesjöån, men där hade jag fel eftersom Mesjön ingår i avrinningsområdet Utloppet av Mesjön. Lite virrig blir man. Att börja gräva i delavrinningsområdenas namnsättning är en gargantuansk uppgift och leder även till att vi inte har samma uppgifter som VISS, vilket möjligen kan leda till komplikationer. Kanske kan man sätta ut det ena namnet inom parentes, t.ex. Mesjöån (Noreån)?--SiberianJay (diskussion) 23 november 2020 kl. 08.04 (CET)--SiberianJay (diskussion) 23 november 2020 kl. 09.14 (CET)Svara
Finns det någon standard för artiklar om vattendrag? Har sett att Ångermanälven saknar faktaruta och länk till VISS. Och om man använder en faktaruta – vilken typ ska man ha? Bifogar ett exempel jag skapade för 11 månader sedan om Vuojatädno, ett vattendrag det finns en del info om. Tar tacksamt emot förslag på förbättringar, då jag kommer att skapa fler liknande artiklar över vattendrag jag besökt och dokumenterat med bilder.--SiberianJay (diskussion) 23 november 2020 kl. 08.59 (CET)Svara
Vattendrag i VISS är mer topologiska än de vattendrag som finns i verkligheten. Till exempel Tyresån (WA34553904) finns det inget vattendrag som heter. Det är ett samlingsnamn för sjutton vattendrag sitter ihop. /ℇsquilo 23 november 2020 kl. 10.42 (CET)Svara
Problemets kärna är, som jag försökte antyda tidigare, att det finns två huvudsakliga verklighetsuppfattningar. Jag tror mig ha insett efter att ha släppt arbetet med finländska öar, att det för mig självklara, att det är den topologiskt definierade ön (ett av vatten omflutet sammanhängande landområde) är långt ifrån så självklart. Jag menar att det som bör ha företräde är den topologiskt definierbara storheten som ska beskrivas, även om den inte har något bra vedertaget namn, utan man tvingas "hitta på" ett, om källorna t.ex bara använder en kod eller bara koordinater som i fallet med öarna. Det är den topologiska ön som har beräkningsbar area t.ex, men ofta inte något entydigt namn. Jag har valt att släppa öarna hellre än engagera mig i en konflikt omkring detta, men när det gäller vattendragen är det än mer orimligt att skriva artiklar utifrån vad de olika delsträckorna fått för namn på kartan. Det finns i så fall inga källor för något utöver namnet och namnen på vad det rinner från, igenom och ut i såvida inte delsträckan har olika namn efter vägen, vilket inte är ovanligt. Då kan man inte ens säga det med källa. För dessa uppgifter är emellertid en karta alltid med informativ än en artikel i ett uppslagsverk. Vattenflöde, kemisk och ekologisk status etc kan inte anges för delsträckorna då källor saknas på den nivån. Taxelson (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.14 (CET)Svara
Det här känns lite som taxonomi. Det finns både "vetenskapligt" namn (topologiskt namn för hela vattendraget) och ett antal "trivalnamn" (det namn som används i dagligt tal för en viss(!) del av vattendraget. Artiklarna kanske kan läggas upp som "VISS-ån" med allt källbaserat data samt en lista över vilka trivalnamn som används för "VISS-ån" på vilken delsträcka enligt Lantmäteriet. Förmodligen ogenomförbart för alla Sveriges vattendrag, men vi bör ha en princip för hur vi dokumenterar vattendragen. --北山 Kitayama (diskussion) 23 november 2020 kl. 12.36 (CET)Svara
Helt självklart är det inte. VISS har ju uppenbarligen en entydig definition av sjö. Problemet som jag ser är ju att den inte är beständig. Jag har ju noterad det med sänkta sjöar eller uttorkade sjöar i utdikade områden, eller helt enkelt uppgrundade genom landhöjningen eller utfyllda. Dagens vattenytor motsvarar inte nödvändigtvis det som gett upphov till sjönamnen. Vattendrag är ju ofta lite bökigare. Visst, det är vanligt att vattendrag kallas en sak en viss sträcka och något annat en annan sträcka. Men hur räknar man ett vattendrag? VISS är ju entydigt med att när två vattendrag möts är det det med störst flöde som är samma vattendrag medan det mindre är ett biflöde. Men vad gäller vid en sjö? Sjöar har med några få undantag ett utflöde. Däremot ofta flera inflöden. I vilka fall kan det största inflödet anses vara samma vattendrag som utflödet? Sedan är ju även här problemet att utdikningar och regleringar (liksom naturliga förlopp) kan ha ändrat vattenflöden. Det blir ju bökigt om den del av vattendraget som enligt VISS namngett det (och fortfarande kallas så) inte längre är del av dess anvisade lopp. Men visst kan man ha VISS som utgångspunkt för både sjö- och vattendragsartiklar.FBQ (diskussion) 23 april 2022 kl. 15.19 (CEST)Svara

Eventuella dubbletter redigera

Är inte Gölingstorpagölen och Gölingstorpegölen samma sjö? Tostarpadius (diskussion) 23 april 2022 kl. 09.32 (CEST)Svara

Nej - det är två olika sjöar cirka 10 km från varandra. Källa: minkarta.lantmateriet.se. Kitayama (diskussion) 23 april 2022 kl. 09.38 (CEST)Svara
Då borde det finnas en topplänk som visar detta. Jag ligger in den. Tostarpadius (diskussion) 24 augusti 2023 kl. 17.40 (CEST)Svara

Omledda vattendrag redigera

Tittar på artikeln Iggsjön, vars utlopp sägs vara "Delångersån (Svågan)", vilket som bäst är en sanning med åtskilliga modifikationer. Att Svågan snarast är namnet på en del längre uppströms av Delångersån är dumt, men jag har förstått att det är ett känt problem att grunddata inte håller så mycket reda på om bara en del av ett vattendrag har ett visst namn.

Här vill jag istället lyfta en annan sak, nämligen att merparten av vattnet i Iggsjön rimligtvis – på grund av kraftproduktion – istället[5] rinner till Viksjön, Hudiksvall och sedan via Iggesundsån ut i Iggesundsfjärden, 9km från Delångersåns utlopp vid Saltvik, Nätvik och Enoksnäs; det verkar som nuvarande robotskapade artikel endast redogör för vattendragets naturliga sträckning. En icke robotskapad artikel om Iggsjön skulle förmodligen berätta om när, hur och varför omledningen gjordes, vilket VISS kanske inte innehåller några data om, men nog borde den väl åtminstone ha information om regleringar av vattendrag? Annars torde det ju vara svårt att använda data för till exempel vetenskapliga studier – det är troligare att man vill veta hur förhållandena är nu än hur de var 1550!

Om det i de importerade databaserna finns information om även regleringar av sjöar med mera (troligt) så borde de robotskapade artiklarna även kunna redovisa dessa fakta! 130.243.94.123 24 augusti 2023 kl. 17.30 (CEST)Svara