Öppna huvudmenyn

I himmelen, i himmelen är en psalm som troligen skrevs 1620 av rektorn och kyrkoherden Laurentius Laurinus. Psalmen finns med i Svenska kyrkans psalmböcker ända sedan 1600-talet, liksom i många frikyrkliga sångböcker, och den kan höras i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 och i Ingmar Bergmans Sommarnattens leende.

Uppkomst och bearbetningarRedigera

Laurinus hustru Margareta Larsdotter dog den 22 juli 1620, samma år som psalmen tros vara skriven, och kyrkoherden Isak Erici höll en likpredikan före avfärden med kistan från hemmet den 30 juli. Predikan, En Christeligh Liikpredikan, trycktes år 1622 tillsammans med I himmelen, i himmelen samt två andra psalmtexter av Laurinius.

Texten bearbetades och utökades från originalets fem verser i samband med en översättning av skriften Compendium Hafenrefferi 1650. Under 1650-talet utökades verserna av okänd hand till arton strofer och uppges vara publicerade i en kyrkohandbok från 1651. I detta förlängda skick bearbetades texten ytterligare och minskades till sjutton verser när den kom med i den så kallade karolinska psalmboken, som användes från 1695 till början av 1800-talet.

För 1814 och 1816 års psalmboksförslag omarbetades psalmen ganska rejält av Johan Åström, och det är i hans form med sju verser som psalmen tagits med i de tre senaste psalmböckerna för Svenska kyrkan liksom åtskilliga frikyrkliga sångsamlingar. Åströms version översattes till engelska av William Maccall (1812–1888), och fick titeln In Heav'n above.

Ingen av de versioner som finns publicerade i psalmböcker är originalversionen, men den äldre är mer överensstämmande med originalets ordalag än senare bearbetningar.

Ett exempel på en variant som använts inom frikyrkliga sammanhang är Olof Kolmodins version (nummer 128) i Andelig Dufworöst med tio verser.

Magnus Brostrup Landstad översatte psalmen till norska. Den var med i utkastet till hans norska psalmbok från 1861.

MelodierRedigera

Det finns flera melodier till psalmen. En är en tämligen typisk koral från 1697 års koralbok, som går i E-moll och fyra fjärdedelstakt. Det finns även en så kallad dalamelodi med norsk-svenskt ursprung som upptecknades i Skattungbyn och trycktes 1914 i Anders Jobs Dala.Harpan. En tid användes en av psalmens melodier (oklart vilken) även för Från Frälsaren på korsets stam. Ytterligare en melodi av en okänd kompositör användes till psalmen i Svenska Missionsförbundets sångbok från 1894.

Den norske kompositören Edvard Grieg tonsatte psalmen 1906 i sitt sista verk, Fire salmer, op 74, baserat på en norsk folklig melodi till psalmen upptecknad i Ludvig Mathias Lindemans samling Ældre og nyere Norske Fjeldmelodier.[1]

Publicerad somRedigera

ReferenserRedigera

Externa länkarRedigera

Texten till I himmelen, i himmelen finns på Wikisource.