Laurentius Laurinus

svensk skribent

Laurentius Laurentii Laurinus den äldre, född 1573 eller 1577 i Söderköping, död 29 november 1655 eller 22 november (29 november) 1656 i Häradshammars socken. Han var rektor i Söderköping och kyrkoherde i Häradshammars församling i Östergötland. 1622 gav han ut en musiklärobok, Musicae rudimenta pro incipientibus necessaria.

BiografiRedigera

Laurentius Laurinus den äldre föddes 1577 i Söderköping. Han var son till slottsfogden på Stegeborg Lars Olofsson och Helena Johansdotter. Laurinus far var från Skottland. Laurinus blev 1594 student i Uppsala och studerade sedan utomlands. Han blev 1603 magister i Wittenberg och prästvigdes samma år. Laurinus blev 1603 konrektor i Söderköping och 1605 rektor i Söderköping. År 1609 blev han kyrkoherde i Häradshammars församling och 1620 kontraktsprost i Vikbolands kontrakt. Laurinus avled som blind 29 november 1655 eller 22 november (29 november) 1656 i Häradshammars socken.[1]

Laurinus var riksdagsman vid riksdagen 1634.[1]

Ett porträtt av Laurinus hänger i Häradshammars kyrkas sakristia.[1]

FamiljRedigera

Laurinus gifte sig första gången 1605 med Margareta Larsdotter (1570–1620). Hon var dotter till befallningsmannen över Vikbolandet Lasse Jonsson och Kjerstin Jacobsdotter. Margareta Larsdotter hade tidigare varit gift med domprosten Johannes Canuti (Trelogius) i Linköping. Laurinus och Larsdotter fick tillsammans barnen Catharina (1606–1607), Johannes (1609–1686), Laurentius Laurinus den yngre samt 6 döttrar och 5 söner.[1]

Laurinus gifte sig andra gången 24 juni 1621 med Elisabeth Ungius (1602–1651). Hon var dotter till superintendenten Johannes Petri Ungius och Helena Månsdotter i Kalmar.[1]

BibliografiRedigera

Han finns bland annat representerad i Den svenska psalmboken 1986 med texten till den välkända psalmen I himmelen, i himmelen (nr 169) som publicerades av Laurinus i samband med hans hustrus "likpredikan" inför avfärden från hemmet. Psalmen ingår i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 som bygger på hans pjäs Ett spel om en väg som till Himla bär.

Utöver Psalmer skrev han även en rad teologiska arbeten, och överstatte andra från latinet. Har även författat en rad andra skrifter, däribland En kort Sveriges chrönika ifrån Magog alt inn till Fröken Christinas regemente (1647) och en försättning av Matthias Hafenreffers teologiska kompendium 1650.[2]

  • Dissertatio circa Concilium Tridentinum , Wittenberg 1603.[1]
  • Musicae Rudimenta, Stockholm 1622.[1]
  • Epigramma in structuram templi Rönö, 1641.[1]
  • Symbola Heroum et Herodium, atque aliorum quorundam, rythmis Germanicis et Sueticis explicata et commentariolis amplificata, Linköping 1647.[1]
  • En kort Sveriges Chrönika ifrån Magog alt inn til Fröken Christinas regemente, Linköping 1647, andra upplagan Strägnäs 1717.
  • Compendium locorum theologicorum Haffenrefferi in Sueticum versum, Stockholm 1650.[1]
  • Plausus Suecicus seu gratulatio ob Caroli Gustavi - reditum, Linköping 1650.[1]
  • Några spörsmål ungdomen i Häredzhammar förestälte til af öfve honom i then H. Catechesi, s. l. et a.[1]
  • Sju likpredikningar.[1]

PsalmerRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 345-346, 403-405. Libris 41149 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1050-1051