Guugu yimithirr eller guugu yimidhirr är ett australiskt språk som talas i landet Guugu Yimithirr på Kap York‑halvöns östkust i den koloniala bildningen Queensland.[1] Guugu yimithirr tillhör den pamanska grenen av den pama-nyunganska språkfamiljen.
| Guugu yimithirr | |
| Talas i |  Guugu Yimithirr, annekterat av Queensland, Samväldet Australien |
|---|---|
| Region | Oceanien |
| Språkfamilj | Australiska språk
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Ingen |
| Språkmyndighet | Ingen |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | Ingen |
| ISO 639‐2 | Aus |
| ISO 639‐3 | kky |
Ordet för känguru har lånats från guugu yimithirr till engelska; det ursprungliga ordet gangurru är någon känguruart, troligen Macropus antilopinus.[2]
En rörelse för revitalisering av guugu yimithirr leds av organisationen Pama Language Centre.[3]
Austlang/AIATSIS‑koden är Y82, och AIATSIS reference name är GUUGU YIMITHIRR.[4]
Typology redigera
Guugu yimithirr är ett agglutinerande språk; alla grammatiska kategorier uttrycks genom ordböjning, all ordböjning och avledning är suffixal, och stammorfem påverkas icke, eller endast lätt (vokalförlängning) av suffix.[1] assimilation vid ordböjning finns bara i ett fall.[1] Varje suffix står för ett grammem inom en grammatisk kategori, med undantag av att några ändelser betecknar både ett grammem inom tempus och ett grammem inom modus.
Guugu yimithirr är ett kluvet ergativt‑absolutivt språk.[1] Grundordföljden är fri, med en preferens för SOV. Pronomina är fria,[1] till skillnad från i språk längre västerut i Nordaustralien.
Varieteter redigera
Inom guugu yimithirr har funnits ett antal språkliga varieteter.[1] De flesta har förlorats med få uppteckningar gjorda.[1] Den enda nöjaktigt upptecknade skillnaden är att en inlandsvaritet waguurrga och en kustvarietet thalunthirr har skillnader i ordförråd;[1] ungefär 70 ord är olika[5]. Dessutom finns ett sätt att tala med ingifta släktingar, ett respektspråk som innebär att vissa ordgrupper inom samma semantiska domän byts ut mot ett ord, som oftast inte finns i det vanliga ordförrådet.[1]
Fonologi redigera
Guugu yimithirr har 21 fonem.[1]
Vokaler[1] redigera
| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | u |
| Öppen | a | |
Alla vokaler kan vara både långa och korta.[1] Antalet vokalfonem är sex.[1] Långa vokaler kan bara finnas i ordets första eller andra stavelse.[1]
Konsonanter[1] redigera
Guugu yimithirr har 15 konsonantfonem.[1] Klusiler har tonande och tonlösa allofoner.[1] Som symbol för klusila fonem används tonlösa IPA‑tecken i tabellen. Retroflex klusil och nasal är troligen icke fonem, utan realisationer av /ɽ/ + /t/ och /ɽ/ + /n/.[1] Grafem som används i den nu (2023) gängse ortografin anges inom vinkelparentes.
| Bilabial | Apiko- alveolar |
Retroflex | Lamino- dental |
Lamino- palatal |
Dorso- velar | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p ⟨b⟩ | t ⟨d⟩ | (ʈ ⟨rd⟩) | t̪ ⟨th⟩ | c ⟨j⟩ | k ⟨g⟩ |
| Nasal | m ⟨m⟩ | n ⟨n⟩ | (ɳ ⟨rn⟩) | n̪ ⟨nh⟩ | ɲ ⟨ny⟩ | ŋ ⟨ng⟩ |
| Lateral | l ⟨l⟩ | |||||
| Flapp | ɾ ⟨rr⟩ | ɽ ⟨r⟩ | ||||
| Approximant | w ⟨w⟩ | j ⟨y⟩ |
Ortografi redigera
Guugu yimithirr har haft tre ortografier: en onöjaktig ortografi skapad av fonetiskt och fonologiskt oskolade missionärer, en fonematisk ortografi skapad av John B. Haviland 1974,[6] och en modifiering av John B. Havilands ortografi, som skapades av talare 1986.[1][7] Den sistnämnda visas i tabellen ovan. I ortografin från 1974 skrivs lamino‑dental klusil som ⟨dh⟩ och lamino‑palatal klusil som ⟨dy⟩.[6]
Grafemföljderna ⟨rd⟩, ⟨rn⟩ och ⟨rnd⟩ uttalas [ɖ], [ɳ] och [ɳɖ].[1]
Morfologi redigera
Ordklasser redigera
- böjda ordklasser
- deklinerade ordklasser (nomina, nominala ordklasser)
- ergativ‑absolutiv eller lokal kasusböjning
- 1. substantiv
- 2. adjektiv
- 3. indefinita pronomina och interrogativa pronomina
- 4. deikter
- 5. räkneord
- 6. rumsord
- 7. väderstrecksord
- nominativ‑ackusativ kasusböjning
- ergativ‑absolutiv eller lokal kasusböjning
- konjugerade ordklasser
- 9. verb
- deklinerade ordklasser (nomina, nominala ordklasser)
- oböjda ordklasser
- 10. partiklar
- 11. tidsord
- 12. interjektioner
Alla ordklasser utom substantiv och adjektiv är slutna. Verb inlånas från engelskan, varvid verben suffigeras medelst osjälvständiga verb (ett transitivt och ett intransitivt), som konjugeras.[1]
Grammatiska kategorier redigera
De grammatiska kategorierna i guugu yimithirr är som följer.
i nomina:
i verb:
Deklination redigera
Guugu Yimithirr har bara en deklination (observera dubbelbetydelsen hos ”deklination”). En viss allomorfi finns i kasuset ergativ, men det beror mestadels på fri variation och ordstamens struktur.
Numerus redigera
Substantiv har två grammem i numerus: det som på engelska kallas general number och pluralis.[1] General number betyder att antalet (en eller flera) framgår av sammanhanget. Vanligen kallas general number singular av konvention.
Personliga pronomina har singularis, dualis och pluralis;[1] i dessa personliga pronomina är guugu yimithirr ett flekterande språk, inte agglutinerande.
Kasus redigera
I forskning om australiska språk har det debatterats, huruvida genitiv, komitativ och några andra böjningar skall ses som ordböjning (kasusböjning) eller avledning.[8] En av anledningarna till att böjningar som genitiv har setts som avledningar är, att ifrågavarande språk annars skulle ha ord med dubbel kasusböjning (suffixaufnahme).[8]
Om man räknar alla böjningar av nomina, som inte är numerusböjningar, som kasus, har följande kasus urskilts i guugu yimithirr:
- grammatiska kasus
- perifera kasus
- syntaktiska perifera casus
- 5. instrumentalis (morfologiskt identisk med dativ)
- 6. dativ
- 7. purposiv
- 8. kausativ
- 9. ”goal” (icke fullt produktivt)
- lokala syntaktiska casus
- syntaktiska perifera casus
- ”essiva kasus”
- kasus som kan ses som avledningar
- 16. genitiv (morfologiskt identisk med ergativ när nominalfrasen står i absolutiv)
- 17. komitativ
- 18. privativ
Om man för samman kasus som är morfologiskt identiska, och bortser från kasus som icke är fullt produktiva, och godtager att vissa morfem är avledningsmorfem, minskas antalet kasus till sju, plus två kasus i personliga pronomina:
- absloutiv
- ergativ/instrumentalis
- dativ/genitiv/lokativ/allativ
- purposiv
- kausativ/ablativ
- adessiv
- abessiv
- nominativ (endast i personliga pronomina)
- ackusativ (endast i personliga pronomina)
Konjugation redigera
Guugu yimithirr har tre huvudkonjugationer, som kan uppdelas i upp till åtta underkonjugationer. Ändelserna i indikativ ickedåtid, indikativ preteritum och imperativ skiljer konjugationerna åt, och utgör tema.
Varje verbform består av fyra morfem, av vilka de två mittersta kan vara nollmorfem:
stam–aspekt–diates–modus/tempus
Det fjärde morfemet är antingen en modusmorfem (som imperativ) eller ett tempusmorfem, som inbegriper att moduset är indikativ. Vissa modus förekommer bara i bisatser.
Aspekt redigera
Aspekt anges genom att platsen närmas verbstammen innehåller ett nollmorfem (simpel aspekt) eller en upprepad, ofta modifierad form av stammens sista stavelse (continuous aspect).
Diates redigera
Diates anges genom att tredje platsen i verbschemat innehåller ett nollmorfem (aktivum) eller en av två allomorfer (reflexiv aspekt). Aktivum utgör alltså inte kontrast till passivum, utan till ett grammem som innebär att satsens subjekt ochdirekta objekt är samma.
Modus och tempus redigera
Översikt över modus och tempus:
- indikativ ickedåtid
- indikativ preteritum
- imperativ
- purposiv
- nekande dåtid (indikativ betydelse)
- cautionary
- anticipatory (i bisatser)
- precautionary (i bisatser)
- perfektiv (indikativ betydelse)
- subordinate‑1 causal (morfologiskt lika med perfektiv, i bisatser)
- subordinate‑1 objective simultaneal (morfologiskt lika med perfektiv, indikativ betydelse, i bisatser)
- subordinate‑2 subjective/agentive simultaneal (morfologiskt lika med perfektiv, indikativ betydelse, i bisatser)
Vissa namn anges kursiverat på engelska i listan, på grund av ordbrist på svenska.
Filologi redigera
Guugu yimithirr har ett filologiskt arv: en litteratur av fornärvda berättelser. En viktig samling av sådana myter är Tulo Gordons Milbi – Aboriginal Stories from Queensland’s Endeavour River.[9]
En viktig och tidig del av översättningslitteraturen till guugu yimithirr är Order of Service and Hymns från 1946.[10]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] John B, Haviland, ”Guugu Yimidhirr” i R. M. W. Dixon och Barry Blake (redaktörer) Handbook of Australian Languages volym 1. Sidorna 26–180, 385–390. ISBN 0 7081 1201 3.
- ^ ”Fight to preserve Indigenous language that gave Australia 'kangaroo'” (på australisk engelska). www.abc.net.au. 22 juni 2018. https://www.abc.net.au/news/2018-06-23/community-fights-to-preserve-language-that-gave-us-kangaroo/9900518. Läst 17 juli 2020.
- ^ ”Guugu Yimithirr” (på engelska). Pama Language Centre. https://www.pamacentre.org.au/guugu-yimidhirr-2/. Läst 13 juli 2020.
- ^ ”Y82: GUUGU YIMITHIRR” (på engelska). Austlang. Australian Institute och Aboriginal and Torres Strait Islander studies. https://collection.aiatsis.gov.au/austlang/language/y82. Läst 13 december 2023.
- ^ John B. Haviland, Guugu Yimithirr Wordlist. Tillgänglig via AIATSIS
- ^ [a b] John B. Haviland, A Last Look at Cook’s Guugu Yimidhirr Word List. Oceania volym 44 1973–1974. Sidorna 216–232.
- ^ John B. Haviland, ”Anchoring, Iconicity, and Orientation in Guugu Yimithirr Pointing Gestures”. Journal of Linguistic Anthropology volym 3, nummer l, 1993. Sidorna 3–45.
- ^ [a b] Alan Dench and Nicholas Evans, ”Multiple case‑marking in Australian languages”. Australian Journal of Linguistics volym 8 nummer 1, juni 1988. Sidorna 1–47. doi:10.1080/07268608808599390.
- ^ Tulo Gordon, Milbi – Aboriginal Stories from Queensland’s Endeavour River. Canberra 2021. ISBN 9781922102904.
- ^ Board of the Lutheran Mission Hope Vale (Georg Schwarz), Order of Service and Hymns, Brisbane 1946.