Öppna huvudmenyn
Jakob Pettersson i Södertälje
Jakob Petterssons gravvård på Södertälje kyrkogård
Borgmästarvillan, Pettersson hem under 59 år

Jakob Gustav Pettersson, född 24 augusti 1866 i Södertälje, död 5 maj 1957 i Södertälje, var en svensk borgmästare och politiker (liberal). Han var socialminister 19261928. Han var far till Åke Thulstrup och morfar till Edvard Matz. Han är begravd på Södertälje kyrkogård.

Utbildning och karriärRedigera

Jakob Pettersson blev juris utriusque kandidat vid Uppsala universitet 1891, blev vice häradshövding 1893 och var borgmästare i Södertälje stad 1896-1946 - vid sidan av Adolf Hasselgren i Kungsbacka den svensk som innehaft borgmästarämbetet under längst tid. Han tillhörde riksdagen som ledamot av andra kammaren 19001924. Han utnämndes till statsråd och chef för socialdepartementet den 7 juni 1926, en post han innehade till den 2 oktober 1928.

RiksdagsmannabanaRedigera

Petterssons riksdagsbana inleddes 1899 då han valdes som utpräglad vänsterman på dåvarande folkpartiets program till ledamot av andra kammaren för Södertälje, Norrtälje, Östhammars, Öregrunds, Sigtuna och Vaxholms valkrets. Han representerade denna valkrets 19001908 och satt därefter för Södertälje stads valkrets 19091911, Stockholms läns södra valkrets 19121921 och Stockholms läns valkrets 19221924.

Genom sin sakkunskap och arbetsförmåga samt sin lugna och sakliga framställning vann Pettersson småningom stort inflytande och gehör i riksdagen. Han var suppleant i lagutskottet i omgångar 1903-1907, blev därefter ordinarie ledamot av samma utskott och var dess ordförande vid första riksdagen 1914 samt 1918–19, var därefter ordförande i första lagutskottet 1920–24. Han var även ordförande i andra särskilda utskottet 1918 (fattigvårdslagstiftningen) och vid urtima riksdagen 1919 urtiman (arbetstidslagstiftningen).

Petterssons arbetskraft har även i stor utsträckning tagits i anspråk för det statliga utredningsarbetet. Sålunda var han ordförande bland annat för rättshjälpssakkunniga 1916–18, för sakkunniga angående magistratsförvaltningens ordnande i städerna 1916–19, för gruvlagstiftningssakkunniga 1920–23 och i statens bostadsnämnd sedan 1923, han var också ledamot av den stora nykterhetskommittén 1911–20, av krigslagstiftningskommittén 1920–22 och av krigslagstiftningssakkunniga 1922–23. Han hade även uppdrag att utreda frågan om ändring av sättet för kommunernas medverkan vid avgörandet av ärenden om handeln med rusdrycker.

Bland Petterssons riksdagsmotioner märks flera på nykterhetslagstiftningens område, såsom om internering av alkoholister (1903 m.fl. riksdagar), vidare om allmän pensionsförsäkring (1913) och om arvsrätt för barn utom äktenskap (1917).

Pettersson tillhörde i riksdagen Liberala samlingspartiet från dess bildande 1900 till dess sprängning 1923 och var ledamot av dess förtroenderåd från 1908. Trots att Pettersson var en varm nykterhetsvän och principiell förbudsvän, ogillade Pettersson förbudsfrågans framdrivande vid Frisinnade landsföreningens möte 1923, utträdde därför efter mötet ur föreningen, deltog i bildandet samma år av Sveriges liberala parti och tillhörde dess riksdagsgrupp Liberala riksdagspartiet vid riksdagen 1924. Vid samma års andrakammarval uppsattes han som partiets kandidat, men misslyckades med att bli invald.

PrivatRedigera

Pettersson var ordensbroder och var en av stiftarna till Odd Fellow-logen nr 95 Taelghia i Södertälje 1923. Han hedrades även genom att ge namn åt Södertäljes andra Odd Fellow-loge, logen nr 164 Jakob Borgmästare, instituerad 1993.

Han bodde i 59 år i Borgmästarvillan vid Saltsjögatan 17 i centrala Södertälje. Huset omgestaltades 1922 av södertäljearkitekten Tore E:son Lindhberg. Pettersson har även en gata uppkallad efter sig: Jakob Borgmästares Väg.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Företrädare:
Gustav Möller
Sveriges socialminister
1926–1928
Efterträdare:
Sven Lübeck