Grums är en tätort och centralort i Grums kommun. Grums ligger ca 27 km väster om Karlstad vid Vänerns norra strand, i anslutning till viken Grumsfjordens inlopp.
Grums | |
Tätort | |
Grums järnvägsstation
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Värmland |
Län | Värmlands län |
Kommun | Grums kommun |
Distrikt | Grums distrikt |
Koordinater | 59°20′56″N 13°6′30″Ö / 59.34889°N 13.10833°Ö |
Area | |
- tätort | 512 hektar (2018)[4] |
- kommun | 478,81 km² (2019)[1] |
Folkmängd | |
- tätort | 5 037 (2020)[3] |
- kommun | 9 043 (2020)[2] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 9,838 inv./hektar |
- kommun | 19 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Tätortskod | T5676[5] |
GeoNames | 2710343 |
Ortens läge i Värmlands län
| |
Wikimedia Commons: Grums | |
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata |
HistoriaRedigera
Administrativa tillhörigheterRedigera
Grums var och är kyrkby i Grums socken. Efter kommunreformen 1862 kom orten att ligga i Grums landskommun och i denna inrättades 26 maj 1939 municipalsamhället Grums. 1948 ombildades landskommunen, med municipalsamhället, till Grums köping, där Grums bebyggelse ytmässigt bara omfattade en mindre del av köpingskommunen. 1971 uppgick köpingen i Grums kommun där Grums sedan dess är centralort.[6]
Grums tillhörde och tillhör ännu Grums församling.[7]
Orten ingick till 1882 i Grums tingslag, därefter till 1971 i Mellansysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Karlstads domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[8]
Befolkningsutveckling i tätortenRedigera
Befolkningsutvecklingen i Grums 1960–2015[9] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 5 600 | |||
1965 | 6 042 | |||
1970 | 6 966 | |||
1975 | 7 577 | |||
1980 | 7 501 | |||
1990 | 6 826 | 695 | ||
1995 | 5 699 | 547 | ||
2000 | 5 213 | 549 | ||
2005 | 5 231 | 550 | ||
2010 | 5 025 | 562 | ||
2015 | 5 040 | 511 | ||
Anm.: Slottsbron utbruten ur Grums 1995
|
BebyggelseRedigera
Bebyggelsen i Grums präglas av villaområden. Det finns också viss radhusbebyggelse samt några hyreshusområden med lågbyggda hus (övervägande trevåningshus).
KommunikationerRedigera
Grums har en järnvägsstation längs Norge/Vänerbanan. Vägarna E18 och E45 möts vid Nyängsrondellen i Grums.
NäringslivRedigera
Dominerande arbetsgivare är Billerudsägda pappersbruket Gruvöns bruk, som är Värmlands största privata arbetsplats. I Grums finns även Gruvöns sågverk, som ägs av Stora Enso. I övrigt finns det mest mindre företag, bland annat plåtindustrier, mekaniska firmor, byggfirmor och en snickerifabrik.
Sport och fritidRedigera
Närheten till Vänern är viktig för friluftslivet. I synnerhet den vackert belägna Grumsfjorden, en del av Vänern liksom den anslutande viken Borgvikssjön. Denna del av Vänern är en viktig och väl nyttjad rekreationsplats för båtägare i såväl Grums som närliggande orter. Här utövas förutom vattensporter även fiske såväl sommar- som vintertid.
Ishockey är av tradition viktigt i Grums och ishockeyklubben Grums IK Hockey är mycket aktiv och har senior-, junior- och ungdomsverksamhet av hög klass. Grums IK driver ett hockeygymnasium tillsammans med en skola i Karlstad.
Kända personer från GrumsRedigera
- se även Personer från Grums
- Niclas Andersén - ishockeyspelare
- Rune Bergman - basist i Sven-Ingvars, 1958-1968
- Pär Bäcker - ishockeyspelare
- Lars Magnus Ericsson - grundare av telefoniföretaget LM Ericsson - Född i Värmskog
- Christina Gustafsson - jazzsångerska och syster till Rigmor Gustafsson.
- Rigmor Gustafsson - jazzsångerska - Född i Borgvik
- Martin Hederos - musiker, medlem i bl.a. The Soundtrack of Our Lives
- Hanna Hellquist - journalist, krönikör, författare, bl.a. radiopratare i Sveriges Radio P3
- Jan Ingman - ishockeyspelare
- Thomas Denver Jonsson - musiker
- Ingvar Karlsson - gitarrist i Sven-Ingvars
- Jonas Kruse - rallyförare, svensk och norsk mästare.
- Hans Lagerkvist - regissör och producent.
- Dan Labraaten - f.d. ishockeyspelare i bl.a. Detroit Red Wings och Leksand
- Willy Lindström - f.d. ishockeyspelare i bl.a. Edmonton Oilers och Brynäs
- Sven-Erik Magnusson - sångare i Sven-Ingvars
- Thomas Steen - f.d. ishockeyspelare i bl.a. Färjestad och Winnipeg Jets
- Sven Svärd - kapellmästare och trummis i Sven-Ingvars 1956-1969
- Göran Tunström - författare född i Borgvik och uppväxt i Sunne
- Juha Widing - ishockeyspelare i bl.a. Grums, GAIS, New York Rangers och Los Angeles Kings
NoterRedigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 28 november 2013, (Källa från Wikidata)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.