Öppna huvudmenyn

Gryts socken, Södermanland

socken i Södermanland
Se även: Gryts socken

Gryts socken i Södermanland ingick i Daga härad, ingår sedan 1992 i Gnesta kommun och motsvarar från 2016 Gryts distrikt.

Gryts socken
Socken
Gryts kyrka juni 2010.jpg
LandSverige
LandskapSödermanland
HäradDaga härad
KommunGnesta kommun
Bildadmedeltiden
Area115 kvadratkilometer
Upphov tillGryts landskommun
Gryts församling
Karta
Gryts socken, Södermanlands läge i Södermanlands län.
Red pog.svg
Gryts socken, Södermanlands läge
i Södermanlands län.
Koordinater59°06′06″N 16°59′39″E / 59.10166667°N 16.99416667°Ö / 59.10166667; 16.99416667
Koder, länkar
Sockenkod0326
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127578 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 115,36 kvadratkilometer, varav 95,21 land.[1] År 2000 fanns här 1 010 invånare.[1] Godsen Stjärnhovs säteri, Boxtorp, Herrökna och Ånhammar samt tätorten Stjärnhov och sockenkyrkan Gryts kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Gryts socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gryts församling och för de borgerliga frågorna till Gryts landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Daga landskommun som 1974 uppgick i Nyköpings kommun där denna del 1992 utbröts och överfördes till Gnesta kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Daga församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Gryt, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Daga härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Gripsholms kompani.[4]

GeografiRedigera

Gryts socken ligger öster om Flen med en vik av Båven i sydost och sjön Dunkern i nordväst. Socknen är sjörik och kuperad med omväxlande odlingsbygd och skogsbygd.[5][1]

Riksväg 57 samt Västra stambanan genomkorsar socknen i öst-västlig riktning.

Inom Gryts socken låg Solbacka gossläroverk samt Diakonissanstaltens flickbarnhem Stjärnvik.

År 1929 fanns 2 315 hektar åker och 6 694 hektar skogs- och hagmark.[6]

Geografisk avgränsningRedigera

Gryts sockens sydligaste punkt ligger på den s.k. Häradsholmen ungefär mitt i Båven. Här möts de fyra socknarna Gryt, Björnlunda, Ludgo samt Hyltinge, den sistnämnda ligger i Flens kommun. Ludgo socken ligger i Nyköpings kommun. Sydligaste fastland är Björkudden vid gården Hornet längst ut på en halvö, som löper ut norrifrån.

I öster avgränsas socknen från Häradsholmen och norrut av Björnlunda socken på en sträcka av cirka 10 km fram till sjön Nedre Gälringen. I sjöns östra del ligger ett "tresockenmöte" Gryt - Björnlunda - Gåsinge-Dillnäs. Gränsen mellan Gryt och Gåsinge-Dillnäs socken löper i nordlig riktning cirka 15 km till gränsen mot Åkers socken i Strängnäs kommun. "Tresockenmötet" Gryt - Gåsinge-Dillnäs - Åker ligger norr om Korsmossen och cirka 1 km nordväst om Trullsjön i Gåsinge-Dillnäs. Gränsen mot Åkers socken i norr går spikrakt västerut från nyss nämnda sockenmöte, rakt över Finnsjön, fram till "tresockenmötet" Gryt-Åker-Dunker, vilket ligger på berget Magsjöberget (102,3 m ö.h.). Punkten är samtidigt trekommunmöte mellan Gnesta, Strängnäs och Flens kommuner. Gränsen mot Dunkers socken (Flens kommun) går från Magsjöberget i sydvästlig riktning cirka 5 km fram till sjön Dunkern (24,4 m ö.h.). Gränsen går sedan mot sydost och in i den å som förbinder Dunkern med sjön Misteln (24,3 m ö.h.). Vid Dunkerns strand ligger här dels Glömnäs såg, dels Ånhammars herrgård. Från nyss nämnda å viker gränsen åter mot sydväst ca 3 km fram till "tresockenmötet" Gryt-Dunker-Hyltinge. Denna punkt ligger väster om Ungsjötorp. Härifrån går sockengränsen mellan Gryts och Hyltinge socken mot sydväst och faller efter ca 6 km ut i Inbåven strax väster om Boxtorp. Gränsen fortsätter över Inbåven och Bocksfjärden och når till slut åter Häradsholmen (jfr ovan).

FornlämningarRedigera

De flesta lämningar är från bronsåldern och äldre järnåldern och består av rösen och stensättningar med spritt läge. Från yngre järnåldern härstammar omkring tio små gravfält. Inom socknen finns även nio fornborgar samt tre runristningar.[5][7][8]

BilderRedigera

NamnetRedigera

Namnet (1284 Grutum) kommer från kyrkbyn och innehåller gryt(a), 'stenanhopning, stenig mark'.[9]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gryt socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Gryt socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ Nordisk familjebok, upplaga 3, band 8, 1928
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Gryts socken, Södermanland
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gryts socken, Södermanland Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

  • Karlson, Karl Fredrik (1831-1900); Om Gryts socken i Södermanland, Uppsala, 1857, LIBRIS-id 2736129
  • Ericsson, Ture; Vår socken - lärobok i hembygdskunskap för tredje och fjärde klasserna i Gryts sockens skolor, Trosa, 1930, LIBRIS-id 2634451
  • Ericsson, Ture; Gryts socken, Nyköping, 1946, serie Södermanlands hembygdsförbunds sockenbeskrivningar för hembygdsundervisning - 2, BURK-nummer 1091166
  • Nyström, Staffan (2016). ”En socken och dess ortnamn : exempel från Gryt i Södermanland”. Riksarkivets årsbok 2016,: sid. 141-157 : ill. 2002-3006. ISSN 2002-3006.  Libris 19483160
  • Rydefalk, Ingrid, Gryts socken - Södermanlands öga - utflykter och strövtåg i hembygden med utgångspunkt från Kvarnbackaskolan för lärare, elever och andra intresserade, Nyköping - Skolstyrelsen, 1985, BURK-nummer 1373716

Externa länkarRedigera