Fylgia Ester Zadig, född 3 november 1921 i Malmö, död 3 september 1994 i Vejbystrand i Förslövs församling,[1] var en svensk skådespelare.

Fylgia Zadig
FöddFylgia Ester Zadig
3 november 1921
Karoli församling, Malmö
Död3 september 1994 (72 år)
Vejbystrand, Förslövs församling, Skåne
Aktiva år19441991
MakeBengt Eklund
(1960–1965; skilda)
BarnKlas Eklund (född 1952)
Lena Eklund (född 1954)
FöräldrarViggo Zadig
Ester Norinder-Zadig
SläktingarPhilipp Zadig (farfar)
William Zadig (farbror)
Sigge Eklund (barnbarn)
Fredrik Eklund (barnbarn)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Teaterskola och debut på teater och film

redigera

Fylgia Zadig gick 1942–1944 på Calle Flygare Teaterskola. Hösten 1944 gjorde hon sin publika debut i en elevuppvisning av Julien Luchaires pjäs Ungdom i fjällen som gavs på Scalateatern.

Zadig engagerades av Per-Axel Branner till Nya teatern där hon våren 1945 debuterade som Ellie May i Erskine Caldwells sydstatsdrama Tobaksvägen.

Med rollen som tjänsteflickan Anna gjorde hon sin filmdebut 1944 i Weyler Hildebrands Mitt folk är icke ditt. Hon kom att göra lite drygt trettio film- och teveframträdanden, i huvudsakligen mindre roller. Av övriga filmer kan nämnas Hasse Ekmans Kungliga patrasket (1945), Ingmar Bergmans Sommarlek (1951) och Mai Zetterlings Nattlek (1966).

Riksteatern, Upsala-Gävle stadsteater, privatteater i Stockholm

redigera

Zadig turnerade med Riksteatern för första gången på hösten 1948 i Maxwell Andersons skådespel Johanna av Lothringen med Gaby Stenberg i huvudrollen. Hon ingick i teaterchefen Gösta Folkes första ensemble när Upsala-Gävle stadsteater 1951 inledde sin verksamhet och var med korta avbrott anställd där till 1957. Bland hennes många varierande roller på stadsteatern kan nämnas Natasja i Natthärbärget av Maksim Gorkij, Anitra i Ibsens Peer Gynt, Ruth i Jean Anouilhs Älskar, älskar inte mot Ulf Johanson och Agneta Prytz, Dulcie i Sandy Wilsons musikal Boyfriend och Damen i Strindbergs Till Damaskus. Hennes sista roll på stadsteatern var Polly i Brechts Tolvskillingsoperan med bland andra Ingvar Kjellson, Meta Velander och Ernst-Hugo Järegård.

1958 spelade hon på Blancheteatern i Agatha Christies kriminalpjäs Råttfällan med Gunnar Hellström och 1959 var hon på Intiman vid Odenplan i Félicien Marceaus säregna komedi Ägget med bland andra Olof Thunberg, Lena Granhagen och Hanny Schedin. Hon gjorde samma år också Miss Lucy i Tennessee Williams drama Ungdoms ljuva fågelVasan, med Gunnel Broström.

1952–1953 medverkade hon i två avsnitt i den amerikanska TV-serien Foreign Intrigue. Den utspelades i Sverige och därför anlitades ett stort antal svenska skådespelare i olika biroller.

Zadig gjorde sin debut i den svenska TV-teatern 1957 i en direktsänd föreställning av Feydeaus enaktare Det syns utifrån. Hon återkom i rutan 1966 som Professorskan i Bengt Lagerkvists TV-serie Hemsöborna med Allan Edwall och Sif Ruud som Carlsson och Madame Flod. Zadig spelade även Fru Linder i Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman med Edvin Adolphson i titelrollen.

Vid Malmö stadsteater och Riksteatern

redigera

Fylgia Zadig engagerades 1960 till Malmö Stadsteater där hon gjorde Maria Stuart mot Berta Hall i Schillers Maria Stuart, som Sandro Malmquist satte upp på Stora scenen. Hon blev 1961 anställd av Riksteatern där hon med kortare avbrott var verksam i tjugo år. Hon turnerade runt hela Sverige med roller som Laura i Strindbergs Fadren, Dorothea Bates i Tennessee Williams Vilse i lustgården, Mary Tyrone i O'Neills Lång dags färd mot natt, Alice i Strindbergs Dödsdansen (1969), Mrs Higgins i My Fair Lady, Fru Peachum i Brechts Tolvskillingsoperan (1975) och Gina Ekdahl i Ibsens Vildanden (1976).

1971 gjorde hon direktörsfrun Claire Marshall i Jack Popplewells kriminalkomedi Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa! på Lilla teatern i Stockholm, med Agneta Prytz, Brita Billsten och Thomas Ungewitter med flera.

I början av 1980-talet återvände Zadig till Malmö stadsteater med rollen som Xenia i Edward Bonds Sommar där hon och Emy Storm möttes på scenen. Hennes sista roll på teatern var Madame Pernelle i Molières Tartuffe med Halvar Björk i titelrollen.

1981 gjorde Zadig och Gunnar Öhlund huvudrollerna i Sandro Key-Åbergs pjäs Två slår den tredje på TV-teatern och samma år hade hon en gästroll i komediserien Fleksnes fataliteter med Rolv Wesenlund.

Efter pensioneringen medverkade hon i ett par produktioner på Sveriges Television, Yngsjömordet och i Hans Abramsons Villfarelser, 1991.

Privatliv

redigera

Fylga Zadig var dotter till företagsledaren Viggo Zadig och författaren Ester Norinder-Zadig.[2] Hon var 1960[3] till 1965 gift med skådespelaren Bengt Eklund (1925–1998). Tillsammans hade de barnen Klas Eklund (född 1952) och Lena (född 1954).[2] Hon var vidare farmor till Sigge och Fredrik Eklund.

Filmografi i urval

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1945 Ellie May Tobaksvägen

Erskine Caldwell

Per-Axel Branner Nya teatern, Regeringsgatan 111
1949 Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward
Ernst Eklund Lisebergsteatern
1951 Ljusstaken

Alfred de Musset

Gösta Terserus Parkteatern, Stockholm
1952 Fula Edith Ett drömspel

August Strindberg

Gösta Folke Upsala-Gävle stadsteater
1954 Ont blod

Maxwell Anderson

Per-Axel Branner Alléteatern, Stockholm
1954 Natasja Natthärbärget

Maxim Gorkij

Hans Dahlin Upsala-Gävle stadsteater
1955 Anitra Peer Gynt

Henrik Ibsen

Börje Mellvig Upsala-Gävle stadsteater
1955 Higa Jiga Thehuset Augustimånen
John Patrick
Palle Granditsky Upsala-Gävle stadsteater[4]
Babels torn
Lars Helgesson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[5]
Maria Magdalena Judas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[6]
1956 Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[7]
Thérèse Skuggan av Mart
Stig Dagerman
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[8]
1957 Ont blod (The Bad Seed)
Maxwell Anderson
Per-Axel Branner Alléteatern[9]
1958 Mildred Peake Spindelnätet
Agatha Christie
Gösta Cederlund Lilla Teatern [10]
Miss Casewell Råttfällan
Agatha Christie
Börje Mellvig Blancheteatern[11]
1959 Miss Lucy Ungdoms ljuva fågel
Tennessee Williams
Per Gerhard Vasateatern[12]
1960 Maria Stuart Maria Stuart

Friedrich von Schiller

Sandro Malmquist Malmö stadsteater
1961 Laura Fadren

August Strindberg

Anders Henriksson Riksteatern
1962 Vilse i lustgården (Period of Adjustment)

Tennessee Williams

Eva Sköld Riksteatern
1963 Hilma Änkeman Jarl
Vilhelm Moberg
Per-Axel Branner Skansens friluftsteater[13]
1964 Fru Linde Ett dockhem
Henrik Ibsen
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Fru Dupont Grop åt andra
Pierre-Aristide Bréal
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
Natalija Ivanovna Tre systrar
Anton Tjechov
Lars Barringer Norrköping-Linköping stadsteater
1965 Mrs Warren Mrs Warrens yrke
George Bernard Shaw
Sture Ericson Norrköping-Linköping stadsteater
1969 Mary Tyrone Lång dags färd mot natt

Eugene O'Neill

Sandro Malmquist Riksteatern
1969 Alice Dödsdansen

August Strindberg

Sandro Malmquist Riksteatern
1971

1972

Claire Marshall

Mrs Piper

Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa!

(Busybody)

Jack Popplewell

Stig Ossian Ericson Lilla teatern och

Riksteatern

1975 Mrs Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Claes Fellbom Riksteatern[14]
1976 Gisslan

Brendan Behan

Tom Lagerborg Riksteatern
1982 Maratondansen
Horace McCoy
Lucian Giurchescu Malmö stadsteater
1983 Xenia Sommar
Edward Bond
Göran Stangertz
Olov Fältman
Malmö stadsteater
1983 Fru Pernelle Tartuffe

Molière

Eva Sköld Malmö stadsteater

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1950 Caddiemastern Harriet Lövstedt Hillmans detektivbyrå: Vattengraven
Folke Mellvig
Lars Madsén[15]
1951 Eva Hillman & Son: Oskrivet blad
Folke Mellvig
Lars Madsén[16]
Eva Hillman & Son: Mord på löpande band
Folke Mellvig
Lars Madsén[17]
1957 Tora Jensen Grönt för mord
Folke Mellvig
Arne Mattsson[18]
1958 Greta Ekström Flyg fula fluga...
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[19]

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] ZADIG, FYLGIA E, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1432.
  3. ^ Sveriges befolkning 1960
  4. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  5. ^ S. B-l (30 september 1955). ”Premiär i Gävle”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-30/265/15. Läst 29 januari 2022. 
  6. ^ S. B-l (10 december 1955). ”Judasdrama i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-10/335/17. Läst 29 januari 2022. 
  7. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  8. ^ S. B-l (2 november 1956). ”'Skuggan av Mart' på bygdeteater”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-11-02/299/14. Läst 29 januari 2022. 
  9. ^ Ebbe Linde (6 april 1957). ”'Ont blod' på Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-06/95/14. Läst 27 december 2021. 
  10. ^ SpindelnätetLilla teatern, programblad, 1958
  11. ^ ”Råttfällan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18883&pos=163. Läst 24 april 2016. 
  12. ^ ”Ungdoms ljuva fågel”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14091&pos=477. Läst 6 maj 2016. 
  13. ^ Ebbe Linde (20 juni 1963). ”Buskteater på ont och gott”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-06-20/165/20. Läst 20 mars 2016. 
  14. ^ Ruth Halldén (24 augusti 1975). ”Riksteatern: Brecht svept i sorgflor”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-08-24/228/15. Läst 2 december 2017. 
  15. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 29 juli 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-07-29/201/14. Läst 19 december 2021. 
  16. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 7 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-07/179/14. Läst 19 december 2021. 
  17. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 14. 14 juli 1951. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-07-14/186/14. Läst 19 december 2021. 
  18. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 12 juli 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-07-12/186/24. Läst 19 december 2021. 
  19. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-27/350/22. Läst 19 december 2021. 

Källor

redigera

Externa länkar

redigera