Alfred Louis Charles de Musset, född 11 december 1810, död 2 maj 1857, var en fransk författare och ledamot av Franska akademin. Han var bror till Paul de Musset. Hans verk är till stor del präglade av hans kärleksförhållande till romanförfattaren George Sand.

Alfred de Musset
FöddLouis-Charles-Alfred de Musset-Pathay
11 december 1810[1][2][3]
Paris[1][4][5]
Död2 maj 1857[1][2][6] (46 år)
Paris[1][4][5]
BegravdPère-Lachaise[1][7][8] och Grave of Alfred de Musset
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidLycée Henri IV
SysselsättningFörfattare[9][10], bibliotekarie, dramatiker[9], poet[1][5][9], schackproblemist
Befattning
Stol nummer 10 i Franska akademien (1852–1857)[11]
PartnerGeorge Sand
Caroline Jaubert
Rachel
Louise Rosalie Allan-Despréaux
Louise Colet
Aimée d'Alton
FöräldrarVictor Donatien de Musset-Pathay
SläktingarPaul de Musset (syskon)
Utmärkelser
Concours général (1827)
Riddare av Hederslegionen
Maillé Latour Landry-priset (1848)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Alfred de Musset, porträtterad av Charles Landelle.

Liv och verk redigera

Musset slog igenom 1829 med den erotiska diktsamlingen Contes d'Espagne et d'Italie, efterföljd av Poésies diverses (1831) och den lyrisk-episka diktsamlingen Spectacle dans un fauteuil (1832), vilken bland annat innehöll den byronska Don Juan-parafrasen Namouna. Höjdpunkten i Mussets diktarkarriär kom med diktsamlingen Rolla (1833), det första fulltoniga uttrycket för la maladie du siècle, den förtvivlade och allt upplösande stämningen hos den generation som vuxit upp bland kejsardömets ruiner.[12]

År 1833 blev samtidigt en vändpunkt i Mussets karriär, då han träffade George Sand, med vilken han hösten samma år reste till Italien, där de tillbringade en vinter tillsammans, fylld med kärlek och slitningar. När Musset återkom till Paris var hans diktarbana bruten. Av den romantiske dandyn i Byrons fotspår fanns inte mycket kvar.[12]

Hans återstående verk var främst återspeglingar av ungdomspoesin, som Les nuits (1835-37, svensk översättning 1902) och romanen Confessions d'un enfant du siècle (1836, svensk översättning 1902), som tar upp Rolla-temat på bred basis och där Musset samtidigt gör upp med sina hjärtesorger efter relationen med George Sand.[12]

Vidare utgav han ett dussintal noveller, först publicerade i Revue des deux Mondes 1837-54 och sedan i bokform (utgivna på svenska under titeln Valda berättelser 1903), bland vilka märks Mimi Pinson, Le fils de Titien, Frédéric et bernerette. Vidare Comédies et proverbes (i bokform 1840, en ny utökad utgåva 1854, av vilka en, On ne badine pas avec l'amour översattes av Hjalmar Söderberg 1928).[12]

Mussets framträdande som författare sammanföll med romantikens intåg inom fransk litteratur, men han intog en fientligt avvaktande ställning mot dessa författare liknande Prosper Mérimées, och genom Lettres de Dupuis et de Cotonet (1837) bröt han helt med denna skola. Musset invaldes 1852 i Franska Akademien.[12]

Alfred de Musset ligger begravd på kyrkogården Père-Lachaise i Paris. Till eftermälet hör att Musset nämns i Ture Nermans berömda dikt Den vackraste visan om kärleken.

Verk översatta till svenska redigera

 
  • Bekännelser af ett seklets barn (översättning Oscar Levertin, Bonnier, 1902) (Bekännelser av ett seklets barn, översättning Olof Scherdin, B. Wahlström, 1928) (Bekännelser av ett seklets barn, översättning Disa Törngren, Geber, 1949) (La confession d'un enfent du siècle, 1836)
  • Valda berättelser (översättning Ezaline Boheman, Geber, 1903)
  • Nätterna och andra dikter (översättning Alfred Victorin, Bonnier, 1903) (Les nuits, 1836)
  • Sann kärlek och Armbandets hemlighet: två noveller (översättning Göte Bjurman, Fröléen, 1911)
  • Mardoche: humoristisk novell på vers (översättning Clas Emil Aurell, Sandbergs bokhandel, 1911) (Mardoche, 1829)
  • Margot (översättning Göte Bjurman, Nordiska förlaget, 1912) (Margot, 1838)
  • Flugan (översättning Göte Bjurman, Nordiska förlaget, 1912) (La mouche, 1853)
  • Ett tidens barn (översättning Ernst Grafström, Holmquist, 1913)
  • En kärlekshistoria (okänd översättare, Nordiska förlaget, 1917) (Une histoire d'amour)
  • Emmeline (ill. av Einar Nerman, översättning Gösta Gideon Molin, Svenska andelsförlaget, 1918) (Emmeline, 1837)
  • Titians son (översättning Erik Karlholm, Svenska förlaget, 1921) (Le fils du Titien, 1838)
  • Fransk romantik. I (Bonnier, 1928) (Världslitteraturen: de stora mästerverken, 34) [Innehåll: Dikter, Lek ej med kärleken, Ljusstaken, En dörr skall vara öppen eller stängd]
  • Gamiani eller en orgie i två nätter (anonym översättning?, 1932); Kvinno-kärlek eller En orgie i två nätter (anonym översättning, Trumman, 1965); Gamiani (översättning Arne Häggqvist, Tema-förlaget, 1965); Gamiani eller En orgie i två nätter (översättning Carl-Michael Edenborg, Vertigo, 2008) (Gamiani ou deux nuits d'excès, 1833)
  • Lek ej med kärleken!: komedi i tre akter (översättning av Hjalmar Söderberg, radiobearbetning: Hjalmar Gullberg, Radiotjänst, 1936) (otryckt översättning av Anders Bodegård för Kungliga Dramatiska teatern 1998) (On ne badine pas avec l'amour, 1834)
  • Historien om en vit trast (originaletsningar av Jean Couy, översättning Lily Vallquist, Bibliofila klubben, 1952) (L'histoire d'un merle blanc)
  • Lorenzaccio (översättning Magnus Röhl, 1984)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Henry Jouin, La sculpture dans les cimetières de Paris, vol. 3e série, tome 13, Nouvelles archives de l’art français, 1897, s. 106.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Alfred de Musset, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Мюссе Альфред де”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] arkiv Storico Ricordi, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Alfred de Musset, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 260, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 584, ISBN 978-2-914611-48-0.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ Franska akademien, läs online, läst: 31 maj 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c d e] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 378-79 

Externa länkar redigera