Thomas Ungewitter

svensk skådespelare

Thomas Ungewitter, född 8 april 1944 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 3 maj 2007 i Helsingborgs Gustav Adolfs församling, var en svensk skådespelare.

Thomas Ungewitter
FöddThomas Ungewitter
8 april 1944
Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död3 maj 2007 (63 år)
Helsingborgs Gustav Adolfs församling, Sverige Sverige
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Ungewitter föddes i Stockholm och växte upp på Östermalm, men familjenamnet är tyskt 1600-tal. Hans morfars syster var Matilda Jungstedt, sekelskiftesprimadonna på Operan. Efter realexamen valde han teaterbanan.

Mellan 1962 och 1964 gick han på Calle Flygare Teaterskola i samma årskull som Lis Nilheim, Lars-Erik Berenett och Gunilla Åkesson.

Under utbildningen anställdes han vid Dramaten och frilansade på flera olika Stockholmsteatrar under 1960-talet bl.a. en revysäsong hos Kar de MummaFolkan.

Ungewittwer debuterade på TV-teatern 1965 i Harold Pinters En kopp te med Catrin Westerlund, Heinz Hopf, Sigge Fürst och Gunnel Broström.

1971 gjorde hon Goddard i Jack Popplewells komedi Skulle det dyka upp flera lik är det bara å ringa! på Lilla teatern i Stockholm, med Agneta Prytz, Fylgia Zadig och Brita Billsten med flera.

Mellan 1972 och 1984 var han anställd vid Malmö stadsteater, sedan 1984 vid Helsingborgs stadsteater. 1968 spelade han för första gången mot Nils Poppe i farsen Charleys TantFredriksdalsteatern i Helsingborg. Ungewitter tillhörde sedan Poppes ensemble under 14 säsonger; på senare år medverkade han även i flera av Eva Rydbergs lustspel på Fredriksdal.

Thomas Ungewitter dog i en trafikolycka.[1] Han är begravd på Pålsjö kyrkogård.[2]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1966 Victor Fruar på vift (Le dindon)
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
Sommar (L'Été)
Romain Weingarten
Kaj Ahnhem Marsyasteatern[3]
1968 Charleys tant (Charley's Aunt)
Brandon Thomas
Leif Amble-Næss Fredriksdalsteatern[4]
1969 Den glade soldaten Bom
Carro Bergkvist
Albert Gaubier Fredriksdalsteatern[5]
1970 Lorden från gränden (Me and My Girl)
L. Arthur Rose och Noel Gay
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[6]
1972 Pengar
Nils Poppe, Arne Wahlberg och Nils Hansén
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[7]
1981 Cirkus! Cirkus! - Historien om en clown
Pavel Kohout
Torsten Sjöholm Malmö stadsteater
Blodsbröllop (Bodas de Sangre)
Federico García Lorca
Eva Sköld Malmö stadsteater
Rättare Fabian Månsson Sten Stensson Stéen går igen
Carro Bergkvist och Arne Wahlberg
Egon Larsson Fredriksdalsteatern
1986 Frihet i Bremen (Bremer Freiheit)
Rainer Werner Fassbinder
Christian Zell Helsingborgs stadsteater[8]
1990 Edgar von Knott Två man om en änka (Der Regimentspapa)
Rickard Kessler och Heinrich Stobitzer
Claes Sylwander Fredriksdalsteatern
1991 Omaka par (The Odd Couple)
Neil Simon
Arne Strömgren Helsingborgs stadsteater[9]
1993 Karl Österman Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
1994 Den tappre soldaten Bom
Åke Cato och Mikael Neumann
Hans Bergström Fredriksdalsteatern[10]
1996 Upp till camping
Åke Cato och Mikael Neumann
Hans Bergström Fredriksdalsteatern[11]
1999 Överste Rutger Gyllenkrook Fars lilla tös (Hurra, ein Junge)
Franz Arnold och Ernst Bach
Jan Hertz Fredriksdalsteatern
2001 Doktor Lungholm Kärlek och lavemang (Le Malade imaginaire)
Molière
Hans Bergström Fredriksdalsteatern
2002 Klaga månde Elektra (Mourning Becomes Electra)
Eugene O'Neill
Göran Stangertz Helsingborgs stadsteater[12]
En julsaga (A Christmas Carol)
Charles Dickens
Fransesca Quartey Helsingborgs stadsteater[13]

KällorRedigera

  1. ^ ”Thomas Ungewitter död”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/thomas-ungewitter-dod-i-cykelolycka/. Läst 4 augusti 2016. 
  2. ^ SvenskaGravar
  3. ^ Göran O. Eriksson (10 november 1966). ”Kattliv på Marsyas”. Dagens Nyheter: s. 25. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-11-10/305/18. Läst 8 januari 2022. 
  4. ^ Bengt Jahnsson (28 juni 1968). ”Porlande Poppe som tant”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-06-28/172/14. Läst 31 maj 2018. 
  5. ^ Hans Axel Holm (1 juli 1969). ”Poppe fullfjädrad som soldaten Bom”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-01/174/10. Läst 31 maj 2018. 
  6. ^ Barbro Hähnel (22 juni 1969). ”'Lorden från gränden': Poppes bravurnummer och mycket lågkomik”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-06-22/165/17. Läst 31 maj 2018. 
  7. ^ Hanserik Hjertén (23 juni 1972). ”Glada Poppekonster”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-06-23/168/8. Läst 14 januari 2022. 
  8. ^ Peter Ferm (25 mars 1986). ”Frihet i Bremen: Fassbinders förhållande till terrorism”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-03-25/82/22. Läst 16 juni 2018. 
  9. ^ Nytt om nöjen: Klassiskt par träter på skånska”. Dagens Nyheter: s. B4. 1 september 1991. https://arkivet.dn.se/tidning/1991-09-01/237/40. Läst 28 december 2021. 
  10. ^ Marcus Boldemann (19 juni 1994). ”Slapstick lyfter nygamle Bom”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/slapstick-lyfter-nygamle-bom/. Läst 5 maj 2018. 
  11. ^ Rikard Loman (16 juni 1996). ”Stereotyp campingfars. Rydberg och Brandeby kan inte rädda torftigt manus”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/stereotyp-campingfars-rydberg-och-brandeby-kan-inte-radda-torftigt-manus/. Läst 1 maj 2018. 
  12. ^ Hans Holmberg (1 oktober 2002). ”Elektra saknar närvaro”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/elektra-saknar-narvaro/. Läst 18 mars 2018. 
  13. ^ Carlhåkan Larsén (18 november 2002). ”Rop om en bättre värld”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2002-11-17/rop-om-en-battre-varld. Läst 18 mars 2018. 

Externa länkarRedigera