Peer Gynt

pjäs av Henrik Ibsen
För andra betydelser, se Peer Gynt (olika betydelser).

Peer Gynt är ett versdrama i fem akter av den norske författaren Henrik Ibsen, skrivet 1867 och utgivet samma år. Ibsen skrev större delen av Peer Gynt under en vistelse på den italienska ön Ischia.

Peer Gynt
Pjäs av Henrik Ibsen Redigera
Henrik-Klausen-Peer-Gynt-1876.jpg
Teaterpjäs, dramatisk diktning Redigera
Tillkomst1865 Redigera
FörlagaPer Gynt Redigera
Genreteaterpjäs Redigera
För­fat­ta­reHenrik Ibsen Redigera
Plats för första framt­rä­dan­deOslo Redigera
Ursp­rungs­landNorge Redigera
Verkets eller namnets språknorska Redigera
Utgiv­nings­da­tum14 november 1867 Redigera
Urupp­fö­ran­de24 februari 1876 Redigera
Utspelar sig under1700-talet Redigera
Roll­fi­gu­rerPeer Gynt, Solveig Redigera

Verket brukar räknas som den norska litteraturens huvudverk. Det skrevs efter Brand, och titelrollen är Brands raka motsats. Medan Brand avvisar alla kompromisser i tillvaron är frasen "gå utenom" en livsprincip för Peer Gynt. Hjältens namn och många drag hämtade Ibsen från Peter Christen Asbjørnsens Norske Huldreeventyr og Folkesagn (se Per Gynt). Dikten bygger på sägner, folktro och sagomotiv, och är en humörfylld uppgörelse med nationalromantiken, full av hänvisningar till personer och händelser i samtiden, men samtidigt en djuplodande karaktärsstudie. Den har ett mångfaldigt persongalleri och utspelar sig dels i Norge, dels i Nordafrika, dels på havet. Språket är friskt, med många särnorska ord och uttryck, och versformen är smidig.[1]

Verket blev snart en stor framgång. Ibsen hade skrivit det som ett läsdrama, men den första av flera teateruppsättningar ägde rum på Christiania Theater 1876.[1] Edvard Grieg gjorde musiken till uruppförandet.[2] Även August Söderman hade tonsatt Peer Gynt styckevis för piano och sång på 1860-talet. Över 500 uppsättningar har gjorts av pjäsen över hela världen.

Peer Gynt har filmatiserats flera gånger, bland annat i USA 1941 med Charlton Heston i huvudrollen.

RollfigurernaRedigera

  • (Mor) Åse – en bondes änka
  • Peer Gynt – hennes son
  • Två kärringar med kornsäckar
  • Aslak – smed
  • Bröllopsgäster
  • En köksmästare
  • En spelman
  • Ett par inflyttade
  • Solveig och Helga – inflyttarnas döttrar
  • Bonden på Hægstad
  • Ingrid – bondens dotter
  • En brudgum
  • Brudgummens föräldrar
  • Tre säterjäntor
  • En grönklädd kvinna
  • Dovregubben
  • Flera hofftroll, trolljungfrur och trollungar
  • Ett par häxor
  • Tomtegubbar, nissar, vättar, osv.
  • En stygg unge
  • En röst i mörkret
  • Kari – husmannshustru
  • Master Cotton
  • Monsieur Ballon
  • Herr von Eberkopf
  • Herr Trumpeterstråle
  • Resande herrar
  • En tjuv
  • En helare
  • Anitra – en beduinhövdings dotter
  • Araber
  • Slavinnor
  • Dansande flickor
  • Memnons stod
  • Sfinxen i Gizeh
  • Professor dr. phil. Begriffenfeldt – föreståndare för dårhuset (sinnessjukhuset) i Kairo
  • Huhu – mätare från Malebarkusten
  • Hussejn – österländsk minister
  • En fellah (lantbruksarbetare) med en kungamumie
  • Flera «dårhusfolk» (sinnessjuka) och deras skötare
  • En norsk skeppare
  • Hans manskap
  • En främmande passagerare
  • En präst
  • Ett begravningståg
  • En länsman
  • En knappgjutare
  • En mager person

KällorRedigera

  1. ^ [a b] ”Peer Gynt”. Store norske leksikon. http://snl.no/Peer_Gynt. Läst 15 augusti 2011. 
  2. ^ ”Peer Gynt – musikk”. Store norske leksikon. http://snl.no/Peer_Gynt/musikk. Läst 15 augusti 2011. 

Externa länkarRedigera