Wikipedia

Göteborgs konstmuseum

museum
(Omdirigerad från Fürstenbergska galleriet)
Ej att förväxla med Göteborgs konsthall.

Göteborgs konstmuseum är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst men dess samlingar omfattar även internationell konst från främst Europa och USA från 1400-tal till nutid. Verksamheten ingår i Göteborgs kulturförvaltning.

Göteborgs konstmuseum
Information
Typ av museumKonstmuseum
PlatsGötaplatsen i Göteborg
Etablerat1923
Besökare per år202 880 (2017)[1]
MuseichefPatrik Steorn
Webbplats
goteborgskonstmuseum.se/

Göteborgs konstmuseum utnämndes till Årets museum 2018. [2]

Räknat i antalet verk (målningar, skulpturer, teckningar med mera) är Göteborgs konstmuseum med omkring 70 000 verk Sveriges tredje största konstmuseum, efter Nationalmuseum och Moderna Museet, båda i Stockholm.[3][4]

Museibyggnaden ligger vid Götaplatsen i Göteborg, i södra änden av Kungsportsavenyen.[5] Konstmuseet ägs av Göteborgs kommun och byggnaden förvaltas av Higab.[6] Huset blev byggnadsminne 25 april 2017.[7]

Byggnaden redigera

Museet skapades i samband med att konstsamlingarna från Göteborgs museum bröts ut för ett eget museum. Med ekonomiska medel bidrog bland annat bankdirektören Jonas Kjellberg, som 1916 donerade SKF-aktier.[8] Under 1917 och 1918 utlystes arkitekttävlingar för gestaltning av Götaplatsen. Planen var att arbetet skulle vara färdigt till Jubileumsutställningen 1923 och att platsen skulle utgöra "en monumental afslutning på Kungsportsavenyn"; det fanns däremot inget krav på ett konstmuseum.[9] Efter den andra tävlingsomgången tilldelades uppdraget arkitektkonsortiet ARES Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf och Sigfrid Ericson, men det var bara Bjerke och Ericson som kom att arbeta med projektet.[9] Huvudritningarna började tas fram år 1919, och själva byggarbetet inleddes 1921.[10] Byggnaden stod klar 1923, och fasaden pryddes då med sju träsköldar med motiv som skapats av Carl Milles. Ursprungligen skulle de göras i brons och Sigfrid Ericsson skriver om dem att ’’I den mörknande bronsens kraftiga färg skulle de säkerligen stå vackert mot en grågul tegelyta’’. Troligen hann de inte bli klara i tid, utan man skapade tillfälliga i trä och gips som sedan kunde ersättas[11]. Dessa togs ner 1928, men uppsättningsanordningarna kan fortfarande ses ovan de sju valvbågarna.[12]

Redan på 1930-talet uppstod det behov att öka utställningsytan. Sigfrid Ericson utförde mellan 1938 och 1946 en serie skisser av en ny flygel i tre våningar, vilka idag förvaras vid Arkitektur- och designcentrum i Stockholm.[13] Den tänkta tillbyggnaden, som visade tydliga funktionalistiska drag, skulle placeras vid museibyggnadens sydvästra hörn.[13]

I områdets östra del tillbyggdes 1966–1968, efter ritningar av Rune Falk och WAAB White Arkitektkontor, en större utställningshall i tre etager och en glasad lokal för tillfälliga utställningar, den så kallade Falkhallen (efter namnbyte 2013: Stenahallen) med entré i gatuplan ut mot Götaplatsen.[14] Samtidigt byggdes även lokaler för restaurang, hörsal med mera.[15] Tillbyggnaden erhöll pris för bästa byggnad i Göteborg av Per och Alma Olssons fond 1968.

År 1990 anordnade Chalmersprofessorn Lars Ågren en omdebaterad utställning på Arkitektgalleriet där han visade upp förslag på förbättringar av konstmuseets utställningsytor och entré. Hans vision innehöll bland annat en tillbyggnad i sex våningar som reste sig kring ett halvcirkelformat atrium, som till sin form påminde om Solomon R. Guggenheim Museum i New York. Projektet skulle kräva en flytt av Poseidon och mottog mycket kritik, bland andra av Mårten Castenfors, som liknade det med "entrén till en gravkammare".[16]

Bottenvåningen med entrén färdigställdes i januari 1996 efter en ombyggnation till vilken Stena AB skänkte sju miljoner kronor.[17] Här finns Hasselblad Centers utställningshall, reception, restaurang och butik. Entrégrindarna i järn och brons är gjorda av konstnären Pål Svensson.[18] I anslutning till museet ligger Göteborgs konsthall.[19]

Redan från början hade arkitekterna lagt in en hisstrumma – ett stort gapande hål från källarvåningen till taket – ifall de 164 stegen från Götaplatsen till museets översta våning skulle upplevas som besvärliga. Hissen realiserades först långt senare.[20]

Utställningar och verk redigera

Göteborgs konstmuseum har omfattande samlingar av främst nordiskt sekelskiftesmåleri. Särskilt märks Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling i det så kallade Fürstenbergska galleriet. Museets samlingar innefattar även äldre konst från 1400-talet och framåt.[18][21]

Göteborgs museums konstsamlingar utökades genom donationer, bland annat skänkte Göteborgs konstförening 30 målningar och år 1876 testamenterade grosshandlaren Bengt Erland Dahlgren flera målningar, samt 250 000 kronor till konstinköp. År 1902 donerades Pontus och Göthilda Fürstenbergs konstsamling. Skeppsredaren Werner Lundqvist donerade från år 1918 bland annat svensk 1700-talskonst. Direktör Gustaf Werner donerade år 1921 Rembrandts Riddaren med falken, vilken skulle följas av flera verk.[18][22]

Museet har bland annat en framstående samling av Per Hasselbergs skulpturer, med Tjusningen, Snöklockan, Såningskvinnan, Vågens tjusning, Näckrosen och Coco.[23]

År 1950 bestod museets samlingar av: 1 614 oljemålningar, 484 skulpturer, 2 006 handteckningar och 20 000 grafiska blad till ett värde av 20 miljoner kronor. Cirka 500 konstverk, ungefär 1/4 av hela beståndet, var utlånade för att pryda sjukhus, skolor, expeditionsrum, poliskontor med mera. Antalet besökare var 100 000 per år.[24]

År 2016 omfattar samlingen 900 skulpturer, 3 000 målningar, 10 000 teckningar och akvareller, samt 50 000 grafiska blad.[25]

Skulpturhallen redigera

Skulpturhallen presenterade under lång tid ungefär samma skulpturer, bland annat Carl Milles Indianhuvud i onyx. 2011 arrangerades utställningen om. Kvar av de äldre verken är skulpturen Ingeborg av svensk-danska Gerhard Henning, Ryttare i brons av Marino Marini och Familjegrupp av Henry Moore. Nya tillskott är bland andra Cajsa von Zeipels Seconds in Ecstasy och Ulf Rollofs Bälg IV.[26][27][28]

Sergelgalleriet redigera

Sergelgalleriet rymmer skulpturer, byster och medaljonger av Johan Tobias Sergel, en av Sveriges främsta 1700-talsskulptörer.[29]

Europeisk konst 1400- till 1600-tal redigera

Den äldre konsten på museet domineras av religiösa motiv, så som Ludovico Breas Tronande Madonna. Lucas Cranachs Salome representerar den nordeuropeiska renässansen. Paris Bordones Jupiter och Io,[30] vilka visar hur man i Venedig under det sena 1500-talet inspirerades av de stora mästarnas (bland andra Michelangelo) manér. Därför kallas stilen manierism.

Här finns även holländsk och flamländsk konst från 1600-talet som representeras av Rembrandts Riddaren med falken, Peter Paul Rubens med verk som Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens och Jacob Jordaens som målat Satyren i bondens hus.[31][32] Samlingen innehåller även målningen Sångare av Hendrick Terbrugghen.

Svenskt 1700-tal redigera

1700-talssalen domineras av Alexander Roslins dubbelporträtt av ett franskt aristokratpar och grupporträttet av familjen Grill. Andra konstnärer som är representerade i 1700-talssamlingen är Gustaf Lundberg, Per Krafft den äldre, Elias Martin och Carl Fredrik von Breda.[33]

Rembrandtrummet redigera

 
Rembrandts Riddaren med falken finns på Göteborgs konstmuseum.
 
Nederländska rummet, fotograferat i mars 1925.

I Rembrandtrummet finns Riddaren med falken, som är ett av Rembrandts mer betydande sena verk från omkring 1661. I salen finns samtida verk, förutom en målning från Rembrandts skola även verk av bland andra Anthonis van Dyck, Juriaen Ovens, samt stillebenmåleri från 1600-tal till nutid.[31]

Barockhallen redigera

I denna sal finns två monumentala målningar av barockmålaren Rubens: Konungarnas tillbedjan och Henrik IV av Frankrike vid belägringen av Amiens. Här och i den angränsande trappan finns även verk av bland andra Jacob Jordaens, David Teniers och en helgonbild av Francisco de Zurbarán, samt två porträtt av den svenske hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl.[32]

Nordiskt 1800-tal redigera

Består bland annat av Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd, Nils Forsbergs Akrobatfamilj inför cirkusdirektören.[34] Den så kallade Düsseldorfskolan, svenska konstnärer som utbildats eller periodvis var verksamma i Düsseldorf i mitten på 1800-talet, är rikligt representerad med verk av bland andra Carl d'Unker, Ferdinand Fagerlin, Johan Fredrik Höckert, August Jernberg, Marcus Larson, Amalia Lindegren, August Malmström, Sofie Ribbing, Geskel Saloman och Kilian Zoll. Larson räknas också till romantikerna som ägnas en särskild sal. Förutom betydande verk av Marcus Larson finns här romantiskt landskapsmåleri från sent 1700-tal och framåt av bland andra Peder Balke, Arnold Böcklin, Nils Blommér, Johannes Flintoe, Carl Johan Fahlcrantz, Thomas Fearnley och Hans Gude.

Nordiskt sekelskifte redigera

Göteborgs konstmuseum har Sveriges främsta samling med konst från det nordiska sekelskiftet 1900, till stor del tack vare Fürstenbergska galleriet. Men även utanför Fürstenbergska galleriet finns en betydande samling sekelskifteskonst. Denna spänner från 1880-talets naturalism och friluftsmåleri, en period då de så kallade opponenterna tog intryck av den franska konsten. Här återfinns exempelvis Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt målad av Hanna Pauli, Anders Zorns Ute, och Carl Fredrik Hills Blommande fruktträd, liksom Christian Krohgs Sömmerska.[35][36]

Under 1890-talet återvände många av opponenterna, som formerat sig i Konstnärsförbundet, till hemlandet för att måla den nordiska naturen i stämningsfulla skymningslandskap. Skiftet var liknande i de övriga nordiska länderna. Detta måleri betecknas som nationalromantik och företräds i samlingen av konstnärer som Per Ekström, prins Eugen, Eugène Jansson, Viggo Johansen, Nils Kreuger, Karl Nordström, Erik Werenskiold och Carl Wilhelmson.

Till det nordiska sekelskiftet hör också betydande verk av Ivan Aguéli, som går i syntetistisk riktning, och Edvard Munchs mer psykologiskt laddade symbolism. Munch är företrädd med fyra verk, varav Vampyren och Det sjuka barnet hör till de mer betydande.[37]

Göteborgskoloristerna redigera

De mest kända av Göteborgskoloristerna är Åke Göransson, Ivan Ivarson, Ragnar Sandberg, och Inge Schiöler. De finns alla representerade på museet, liksom en efterföljande generation av kolorister, med konstnärer som Carl-Erik Hammarén, Alf Lindberg och Olle Skagerfors.[38]

Fürstenbergska galleriet redigera

 
Interiör från Fürstenbergska galleriet av Carl Larsson 1885, med Snöklockan i mitten.

Galleriet innehåller konst från slutet av 1800-talet och är en testamentarisk gåva till Göteborgs stad av Göthilda och Pontus Fürstenberg. De lät inreda galleriet med Per Hasselberg som ansvarig för dekoren, och det öppnade för allmänheten 1885. Takdekoren är hämtad från Fürstenbergska palatsets galleri i Brunnsparken. Den gestaltar olika upptäckter och uppfinningar från denna tidsperiod med utskjutande listverk och sex skulpturgrupper av Hasselberg med medaljongmålningar av bland andra Richard Bergh, August Hagborg och Georg Pauli.[39] Bland verken finns Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen av Hugo Birger, Per Hasselbergs skulpturer Grodan, Näckrosen och Snöklockan samt Näcken av Ernst Josephson. Dessutom finns här verk av Carl Larsson, bland annat den stora triptyken Rokoko-Renässans-Nutida konst, och Anders Zorns Natteffekt samt Richard Berghs Nordisk sommarkväll,[40][41][42][43] som ingick i den i USA turnerande utställningen ”Northern Light” på 1980-talet och som blivit något av en symbol för det nordiska ljuset.

Franska samlingen redigera

Marc Chagall Stilleben med blommor och fruktkorg, Paul Gauguin Marin och Claude Monet Pilar i soldis är några av tavlorna här tillsammans med Pablo Picassos Akrobatfamilj och Vincent van Goghs Olivskog.[44]

Nordisk konst 1900–1950 redigera

Den nordiska 1900-talssamlingen innehåller betydande verk av svenska modernister som Sven Erixson, Siri Derkert, Bror Hjorth och Vera Nilsson. Naivismen och intimismen är representerad med Hilding Linnqvist, Olle Olsson Hagalund och Axel Nilsson. Matisseeleverna företräds av bland andra Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Gösta Sandels. Bland verken finns Hjerténs Figurer på badstrand.[45][46] Västkustkolorismen, från Norge via Göteborg till Danmark, är starkt företrädd med Karl Isakson, Ludvig Karsten och Carl Kylberg, vars mest kända verk, Hemkomsten, finns i museet.[47]

Grafik- och teckningsavdelningen redigera

Grafik- och teckningssamlingen tillhör landets största efter Nationalmuseum och innehåller omkring 50 000 verk från 1400-tal till nutid. Samlingen har till stor del tillkommit genom donationer.[48] Samling med verk på papper innehåller bland annat teckningar och träsnitt av Torsten Billman som verkade i Göteborg.[49] Huvudparten av Billmans träsnitts-stockar finns hos museet.

Aroseniusrummet redigera

I Aroseniusrummet finns främst målningar av Ivar Arosenius, men även målningen Livets träd av Ole Kruse.[50]

Skulpturer utanför museet redigera

På museitrappan står kopior av fyra antika skulpturer och på etagerna framför museet finns Carl Milles skulpturer Danserskorna och Vingarna.

Konststöld – Flicka i vitt av Matisse redigera

Den 19 maj 1973 stals målningen Flicka i vitt av Henri Matisse[51] som på den tiden värderades till 1–2 miljoner kronor. Duken hade skurits ut ur ramen men en bit blev kvar i ramen, bland annat den med signaturen.[52] Konstverket målades 1919 och är fortfarande försvunnet. Samtidigt hade man försökt att skära ut och stjäla målningarna Olivskog av Vincent van Gogh och Allé av Paul Cézanne men detta hade misslyckats.[53]

Vänföreningar redigera

Vänföreningen Föreningen Konstmuseets Vänner grundades år 1942 och köper in konst till museet. Föreningen Barnboksbildens vänner bildades år 1989 och har genom donationer av original till nordiska barnboksillustrationer bidragit till att museets samlingar omfattar över 2 000 bilder av omkring 70 svenska och nordiska konstnärer.[54]

Museichefer redigera

Fram till 1925, då Göteborgs konstmuseum öppnade vid Götaplatsen, avser listan intendent för Konstavdelningen i Göteborgs Museum:[55]

Bilder redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018. Arkiverad från originalet den 29 januari 2018.
  2. ^ ”Göteborgs konstmuseum är Årets museum 2018!”. Sveriges Museer. 17 april 2018. https://sverigesmuseer.se/pressmeddelanden/goteborgs-konstmuseum-ar-arets-museum-2018/. Läst 10 maj 2023. 
  3. ^ Nilsson, Isabella (2014). ”Göteborgs konstmuseum. Inledning”. i Kristoffer Arvidsson, Per Dahlström, Anna Hyltze. Samlingen. Göteborgs konstmuseum. Göteborgs konstmuseum. sid. 21. Libris 16582864. ISBN 9789187968839 
  4. ^ ”Samlingen Moderna Museet”. http://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/samlingen/. Läst 6 oktober 2016. ”"Moderna Museets samling omfattar idag ca 6000 målningar, skulpturer och installationer, ca 25 000 akvareller, teckningar och grafiska blad, ca 400 konstvideor och filmer samt ca 100 000 fotografier (från fotografiets födelse till idag)."” 
  5. ^ Karta, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017.
  6. ^ Göteborgs Konstmuseum, Higab:s hemsida. Läst 23 augusti 2017.
  7. ^ Lagskydd, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet. Läst 23 augusti 2017.
  8. ^ Arvidsson (2012) sid. 334.
  9. ^ [a b] Hagelqvist (2015) sid. 344.
  10. ^ Hagelqvist (2015) sid. 346
  11. ^ boksamlarenigoteborg.blogspot.com
  12. ^ Konstmuseets Vård- och Underhållsplan. Higab 2018
  13. ^ [a b] Hagelqvist (2015) sid. 368–369
  14. ^ Hagelqvist (2015) sid. 370
  15. ^ Claes Caldenby, Matts Heijl, Eva Jönsson, Jaan Tomasson (1979) Byggnader i Göteborg : en guide till 1900-talsarkitektur, Sektionen för arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola, s:190
  16. ^ Hagelqvist (2015) sid. 374–376
  17. ^ Arvidsson (2012) sid. 534
  18. ^ [a b c] ”Om museet”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016195335/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 2 juni 2016. 
  19. ^ Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 
  20. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 15
  21. ^ Arvidsson Kristoffer, Dahlström Per, Hyltze Anna, red (2014). Samlingen: Göteborgs konstmuseum. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris 16582864. ISBN 9789187968839 
  22. ^ Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6–25. Libris 7768016. ISBN 9187968134 
  23. ^ ”Sök konstverk - Per Hasselberg”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=5&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 4 juni 2016. 
  24. ^ Göteborg av idag, [Gruppkorsband] nr 1, red. Hubert Lärn, Stadskollegiet, Göteborg 1951 ISSN 0039-7237, s. 14f
  25. ^ ”Samlingar”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610074850/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 2 juni 2016. 
  26. ^ ”Årstryck 2011”. Göteborgs konstmuseum. sid. 16–17. http://docplayer.se/15791221-Arstryck-goteborgs-konstmuseum-arstryck-2011-goteborgs-konstmuseum-gotaplatsen-412-56-goteborg-telefon-46-31-368-35-00-www-konstmuseum-goteborg.html. Läst 4 juni 2016. 
  27. ^ Kajsa Widegren (31 mars 2011). ”Hallen som fått nytt liv”. Göteborgs-Tidningen. http://www.expressen.se/gt/kultur/hallen-som-fatt-nytt-liv/. Läst 4 juni 2016. 
  28. ^ ”Skulpturhallen”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=4054. Läst 4 juni 2016. 
  29. ^ ”Sergelgalleriet I (sal 10)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016. 
  30. ^ ”Kabinetten I (sal 5)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3890. Läst 5 juni 2016. 
  31. ^ [a b] ”Rembrandtrummet (sal 8)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016. 
  32. ^ [a b] ”Barockhallen (sal 4)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3893. Läst 3 juni 2016. 
  33. ^ ”Svenskt 1700-tal (sal 9)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3895. Läst 3 juni 2016. 
  34. ^ ”Karl XII-hallen (sal 15)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3900. Läst 4 juni 2016. 
  35. ^ ”Christian Krohg (norsk, 1852 - 1925) - Sömmerskan”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7902&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016. 
  36. ^ ”Anders Zorn (svensk, 1860 - 1920) - Ute”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=7831&viewType=detailView. Läst 4 juni 2016. 
  37. ^ ”Sök i samlingen, Sal för sal, Nordiskt sekelskifte, Göteborgs konstmuseum”. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3907. Läst 6 oktober 2016. 
  38. ^ ”Samlingar - Göteborgskolorism”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610074850/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  39. ^ Boström, Hans-Olof (2012). ”Fürstenbergska galleriet”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 234–290. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  40. ^ ”Samlingar - Fürstenbergska galleriet”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610074850/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 5 juni 2016. 
  41. ^ ”Fürstenbergska galleriet I (sal 16)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3901. Läst 5 juni 2016. 
  42. ^ ”Fürstenbergska galleriet II (sal 17)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3902. Läst 5 juni 2016. 
  43. ^ ”Fürstenbergska galleriet III (sal 18)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3903. Läst 5 juni 2016. 
  44. ^ ”Samlingar - Franska moderna samlingen”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610074850/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  45. ^ ”Nordisk modernism (sal 27)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3912. Läst 5 juni 2016. 
  46. ^ ”Sigrid Hjertén (svensk, 1885 - 1948) - Figurer på badstrand”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=9194&viewType=detailView. Läst 5 juni 2016. 
  47. ^ ”Sök i samlingen, Sal för sal, Nordisk modernism, Göteborgs konstmuseum”. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=room&viewType=detailView&objectId=3912. Läst 6 oktober 2016. 
  48. ^ Hjelm, Camilla (2012). ”På papper. Grafik- och teckningssamlingen”. i Kristoffer Arvidsson, Jeff Werner (på svenska/engelska). Fådda och försmådda. Samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum. Skiascope 5. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 430–502. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  49. ^ ”Torsten Billman (svensk, 1909 - 1989)”. Göteborgs konstmuseum. http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=RedirectService&sp=Scollection&sp=SfieldValue&sp=0&sp=1&sp=3&sp=Slightbox_4x5&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F. Läst 5 juni 2016. 
  50. ^ ”Samlingar - Aroseniusrummet”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610074850/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/samlingar. Läst 3 juni 2016. 
  51. ^ Franska samlingen, www.konstmuseum.goteborg.se, läst 2011-11-02
  52. ^ Dagens Nyheter 20 maj 1973 sid. 1 Försvunna tavlan skadad vid kuppen Inga försäkringar.
  53. ^ Dagens Nyheter 23 maj 1973 sid. 10. Mattissestölden: Tavlor för 5 milj med i kupplanerna.
  54. ^ ”Om museet - Vänföreningar”. Göteborgs konstmuseum. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121016195335/http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet. Läst 3 juni 2016. 
  55. ^ Gavel, Jonas (1992). ”Göteborgs Konstmuseum och dess samlingar. Bland grosshandlare och frisinnade”. i Håkan Wettre. Göteborgs konstmuseum dess historia och samlingar. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. sid. 6–25. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4 
  56. ^ [a b] ”Han blir ny chef för Göteborgs konstmuseum”. www.goteborgdirekt.se. 19 mars 2020. Arkiverad från originalet den 16 september 2021. https://web.archive.org/web/20210916165949/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/han-blir-ny-chef-for-goteborgs-konstmuseum/reptcs!z@HQzaS30WYxwGpUOV6VRg/. Läst 16 september 2021. 

Tryckta källor redigera

  • Hagelqvist, Stina (2015). ”Från tempel till fabrik. Göteborgs konstmuseum som konvergens- och konfliktyta”. i Kristoffer Arvidsson (på svenska/engelska). Konstmuseiarkitektur. Skiascope 7. Göteborgs konstmuseums skriftserie Skiascope. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris 18429634. ISBN 9789187968921 
  • Arvidsson, Kristoffer (2012). ”Donatorernas museum? Göteborgs konstmuseum från grosshandlare till sponsorer”. i Arvidsson Kristoffer, Werner Jeff (på svenska/engelska). Fådda och försmådda: samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 

Vidare läsning redigera

  • Göteborgs konstmuseum : [dess historia och samlingar]. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 1992. Libris 7768016. ISBN 91-87968-13-4 
  • Fådda och försmådda : samlingarnas historia vid Göteborgs konstmuseum = Received and rejected  : the history of the collections at the Gothenburg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 5. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2012. Libris 13481740. ISBN 978-91-87968-79-2 
  • Hängda och utställda : om hängningarnas och utställningarnas historia på Göteborgs konstmuseum = Permanent hangings, temporary exhibitions  : on the history of collection display and exhibitions at Göteborg Museum of Art. Skiascope, 2001-872X ; 1. Göteborg: Göteborgs konstmuseum. 2009. Libris 11436573. ISBN 91-87968-64-9 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 60–61. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Wiberg, Totte; Berg, Håkan (2009). Fürstenbergska galleriet : mecenatparet, konstnärerna och samlingen. Sävedalen: Warne. Libris 11354426. ISBN 978-91-85597-20-8 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_konstmuseum&oldid=53798405”