Jacob Jordaens

flamländsk målare under barocken

Jacob Jordaens, född 19 maj 1593 i Antwerpen, död 18 oktober 1678 i Antwerpen, var en flamländsk målare under barocken.

Jacob Jordaens
Jacob Jordaens - Zelfportret - Autoportrait - Fonds Generet - Koning Boudewijnstichting - Fondation Roi Baudouin.jpg
FöddJacob Jordaens
19 maj 1593[1][2][3]
Antwerpen[4][5]
Död18 oktober 1678[1][2][6] (85 år)
Antwerpen[4][5]
MedborgarskapHabsburgska Nederländerna
SysselsättningMålare[5][7], ritare[5], tecknare[7]
MakaCatharina van Noort
BarnElisabeth Jordaens (f. 1617)
Jacob Jordaens (II) (f. 1625)[8]
Anna Catharina Jordaens (f. 1629)
Redigera Wikidata
Familjen Jordaens i en trädgård av Jacob Jordaens (cirka 1621) – Pradomuseet, Madrid.
Den heliga familjen i en båt av Jacob Jordaens - Skoklosters slott.

BiografiRedigera

Jordaens gick i lära hos Adam van Noort i Antwerpen mellan 1607 och 1615. Jordaens samarbetade till en början med en annan av van Noorts elever, Rubens, och tog starka intryck av denne Anthonis van Dyck som även verkade i samma stad. Jordaens färgskala är dock mustigare, och hans framställningar övergår ofta i det rent burleska.

Bland hans tidigare verk märks Korsfästelsen (1617, Paulskyrkan i Antwerpen), Satyr bland bönder (München och Kassel), Allegori (Bryssel). Bland ämnen för genrebilder framställde Jordaens flera gånger efter 1630 Bönskördens kungafest (Wien, Paris, Berlin med flera platser) och Som de äldre sjunga, så skrika de unga (Antwerpen, Paris, Berlin med flera platser). Vidare märks flera utmärkta porträtt och gruppbilder, såsom Konstnären och hans familj (Pradomuseet), Prins Fredrik Henriks triumf (1652, Haag) samt bland hans sista tavlor Jesus bland de skriftlärde (1663, Mainz).[9]

Nationalmuseum[10] finns fyra tavlor av Jordaens, bland vilka den äldsta från 1618 är Herdarnas tillbedjan och den mest berömda är Kung Kandaules visar sin gemål för Gyges. På Övedsklosters slott finns målningen Silenus omgiven av backanter och Kunstmuseet i Köpenhamn har flera bilder, bland dem Färjan till Antwerpen (ursprungligen från De Geerska samlingen på Finspångs slott), Ymnighetshornet tillverkas (1649) och Susanna och gubbarna (1653)[9] och han är även representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[11].

I sitt måleri uppvisar Jordaens tydliga influenser från den italienske målaren Caravaggios chiaroscuro. Han låter sig även inspireras av det holländska måleriets realistiska tendenser.

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Jacob (I) Jordaens, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 42880, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Jacob Jordaens, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00095765, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Йорданс Якоб”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] läs online, rkd.nl.[källa från Wikidata]
  6. ^ Jacob Jordaens, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 06459560, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 59301, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Union List of Artist Names, 2 mars 2019, ULAN: 500012431, läs online, läst: 22 maj 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 558-59 
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Göteborgs konstmuseum

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera