Arvid Bjerke
Arvid Mattsson Bjerke, ursprungligen Mattsson, född 26 december 1880 i Göteborg, död 20 oktober 1952 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk arkitekt.
| Arvid Bjerke | |
 | |
| Född | 26 december 1880[1][2] Göteborgs stad[3] |
|---|---|
| Död | 20 augusti 1952[1] Maria Magdalena församling[3] |
| Nationalitet | Svensk |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Redigera Wikidata | |
Innehåll
Liv och verkRedigera
Arvid Bjerke var son till grosshandlare August Mattsson och Fanny Elvira Mattsson, född Linderholm. Han var 1906–40 gift med Elsa Matilda Svensson (1881–1963),[4] dotter till fabrikör Gustav Adolf Leonard Svensson och Beda Svensson, född Funck.
Bjerke studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1899–1903 och vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1903–05. Därefter återvände han till Göteborg där han drev egen verksamhet 1906–26, och i samarbete med Ragnar Ossian Swensson 1913–20. Han deltog i utformandet av Lorensbergs villastad. I Utbynäs uppfördes villor i trädgårdsstadsliknande miljö, liksom Utby kyrka, efter hans ritningar.
Bjerke var medlem av arkitektkonsortiet ARES (Arvid Bjerke, Ragnar Ossian Swensson, Ernst Torulf, Sigfrid Ericson) och var tillsammans med Sigfrid Ericson huvudarkitekt för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 då bland annat Götaplatsen och Liseberg anlades. Då uppfördes byggnader som Göteborgs konstmuseum och Göteborgs konsthall.
Han var utöver arkitektyrket direktör och styrelseledamot i AB Electrolux i Stockholm 1926–29 och 1930 verkställande direktör för Societé de Construction Parc Passy i Paris.[5] Under åren 1929–35 hade han egen arkitektverksamhet i Paris. Vid hemkomsten och fram till 1940 drev han, tillsammans med två söner, egen arkitekt- och byggmästarverksamhet i Stockholm. Han var under perioden 1941–47 chef för HSB:s tekniska utredningsavdelning i Stockholm hos Sven Wallander.
Bilder av några verkRedigera
Göteborgs konstmuseum
Utby kyrka, Göteborg
Botaniska institutionen i Göteborg
Rambergsskolan i Göteborg
Verk i urvalRedigera
- Villa Tillflykten (1904), Storängens strandväg 1, Storängen, Nacka
- Arsenalsgatan 4 (1909) Kungshöjd, Göteborg
- Bräutigams hus (1911), Östra Hamngatan 50, Göteborg
- Apoteket Vasen (1913), Norra Hamngatan 40, Göteborg
- Lindholmsskolan (1913), Verkmästaregatan 7, Göteborg
- Wijks villa (1913) – tillsammans med Ragnar Ossian Swensson (1913), Lorensbergs villastad, Göteborg
- Carlanderska villan (1914), Lyckans väg 4, Göteborg
- Rambergsskolan (1915–16), Övre Hallegatan 1, Göteborg
- Nordhemsskolan (1917), Göteborg, tillsammans med Ragnar Ossian Swensson
- Rossared (1918), Kungsbacka
- Utby kyrka (1919), Vallareleden, Göteborg
- Amerikahuset (1920), Barlastgatan 2, Göteborg
- Göteborgs Konstmuseum (1919–25), tillsammans med Sigfrid Ericson.
- Göteborgs Konsthall (1923)
- Cabarehallen (1923), Liseberg, Göteborg
- Huvudrestaurangen (1923), Liseberg
- Konserthallen (1923), Liseberg, tillsammans med Alvar Aalto.
- Lustiga huset (1923), Liseberg
- Gamla Mässhallen (1923), Skånegatan, Göteborg, tillsammans med Sigfrid Ericson.
- Fabriken Tomten, med sitt karaktäristiska klocktorn (1923), Åvägen 18, Göteborg, tillsammans med Carl Ritzén.
- Carlanderska sjukhemmet (1927), Göteborg
- Karlavägen 67 (1947–53), Östermalm, Stockholm
- Nybrogatan 65-67 och Karlavägen 50 (1951–53), Östermalm, Stockholm
- Malmgårdsgatan 4, 5 och 6, Änggården, Göteborg
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
- ^ Arvid Bjerke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 18256, läs online
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
- ^ Skilsmässa den 8 januari 1940.
- ^ KulturNav: Bjerke, Arvid
WebbkällorRedigera
- KulturNav: Bjerke, Arvid Läst 20 oktober 2016.
- Arvid Bjerke på Riksarkivet. Läst 20 oktober 2016.
Tryckta källorRedigera
- Hyberg, Jacob (1923). Göteborgare 1923: biografisk uppslagsbok. Göteborg: H. Brusewitz. Libris 1474278
- Carlquist Gunnar, red (1936-1938). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk uppslagsbok. Libris 3400676
- Nylén, Ove (1988). Från Börsen till Park Avenue: intressanta Göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort. Lerum: Haspen. Libris 7792864. ISBN 91-970916-3-4
- Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8
Vidare läsningRedigera
- Blombergsson, Magnus (1991). Arvid Bjerke: en 1910-tals arkitekt i Göteborg. Göteborg: CTH. Libris 1439077
- Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 232-249. Libris 12154213. ISBN 9789185581542
- Trossholmen, Ninni; Engman Andreas, Barnholdt Robin (2016). Arvid Bjerkes Utbynäs: bilder, minnen och berättelser. Göteborg: A-Script Förlag. Libris 19462934. ISBN 978-91-87171-16-1
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Arvid Bjerke.
