Öppna huvudmenyn

Karl XII:s likfärd

målning av Gustaf Cederström

Karl XII:s likfärd är en målning av Gustaf Cederström, utförd i Paris 1878. Målningen köptes där för 22 000 francs av den ryske storfursten Konstantin Konstantinovitj som placerade tavlan i sitt palats, Marmorpalatset, i Sankt Petersburg. Då många ansåg att det var en skam att hyllningen till den fallne krigarkonungen hamnade i landet han stred mot arrangerades en insamling av medel för att övertala Gustaf Cederström att måla en ny version. Denna replik målade han 1884 på fädernegodset Krusenberg, beläget söder om Uppsala. Den 30 november (Karl XII:s dödsdag 1718), signerade han målningen och den transporterades med ångbåt till Nationalmuseum i Stockholm. Det är också denna, den senare av de två, som kommit att bli ett av Sveriges mest spridda och välkända konstverk.

Karl XII:s likfärd
Gustaf Cederström - Bringing Home the Body of King Karl XII of Sweden - Google Art Project.jpg
KonstnärGustaf Cederström
Basfakta
Tillkomstår1878 och 1884
TypMålning
MaterialOlja på duk
Mått (h×b)265 × 371 cm
PlatsGöteborgs konstmuseum (1878) och Nationalmuseum, Stockholm (1884)
Karl XII:s likfärd, versionen från år 1878, vilken tillhör Göteborgs konstmuseum.

Cederström komponerade med stor omsorg – och med konstnärens frihet – det drama som skildras. Målningen är dock ingen historiskt exakt skildring av hur liket efter Karl XII transporterades till Sverige. Den döde kungen bars inte på en öppen bår över de norska fjällen. I verkligheten fördes kroppen nattetid till den svenska arméns högkvarter i Tistedalen, lades i en furukista och transporterades därefter till Uddevalla där den balsamerades. Cederström var väl medveten om att han hade tagit sig konstnärliga friheter med händelseförloppet, något han 1919 kommenterade enligt följande:[1]

Ej bars Carl XII obetäckt över gränsen, men har det stött någon människa att jag framställt honom så? ... Absolut lögn bör man akta sig för, men en väl vald licentia poetica måste vara tillåten.

Karolinerna i den första versionen har drag av de franska modeller han engagerade på de parisiska krogarna. I den andra versionen har dragoner, torpare, släkt och vänner från trakterna runt Krusenberg fått stå modeller. I bägge versionerna har Cederström också målat in sig själv som den förste karolinen i tåget. Berget i motivet är beläget utanför Uppsala, närmare bestämt vid Uppsala universitets Jonosfärobservatorium, Lurbo.

Den första målningen från 1878 hänger sedan 1934 på Göteborgs konstmuseum och "Krusenbergsversionen" från 1884 på Nationalmuseum i Stockholm.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bengt Järbe (1979). Sällsamheter i Uppland. Del 2. Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 295-297. ISBN 91-29-52819-4