Amalia Lindegren

svensk konstnär

Amalia Euphrosyne Lindegren, född 22 maj 1814 i Stockholm, död 27 december 1891 i Stockholm, var en svensk målare och tecknare. Hon var halvsyster till Per Sandels.

Amalia Lindegren
Amalia Lindegren - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född23 maj 1814[1][2][3]
Klara församling[2][3]
Död27 december 1891[1][4][5] (77 år)
Adolf Fredriks församling[1][4][5]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningMålare[1][6][4]
Noterbara verkSöndagsafton i en dalstuga
Redigera Wikidata
Amalia Lindegren. Xylografi i Idun 1892, nr 2

BiografiRedigera

Amalia Lindegren var dotter till Anna Catharina Lindgren, född Ekström, som var gift med vaktmästaren Anders Lindgren. Hon blev moderlös vid tre års ålder och adopterades av änkan till sin egentlige far, adelsmannen Benjamin Sandels, som var bergsråd. Utan undervisning i konst tecknade hon i blyerts, svartkrita och olja. Hennes begåvning för teckning gjorde att Carl Gustaf Qvarnström såg till att hon blev en av de fyra kvinnor som år 1849 accepterades som elever vid Konstakademien. Hon intogs som elev med särskild dispens, eftersom kvinnor under denna tid inte togs emot som ordinarie elever av akademien. De övriga tre var Jeanette Möller, Agnes Börjesson och Lea Ahlborn.

Hon ansågs vara lovande nog att 1850 bli den första kvinna som fick ett resestipendium att studera konst i Paris. Först här blev hennes studier på allvar och hon stannade i Paris i fyra år som elev vid Léon Cogniets och Jean-Baptiste-Ange Tissiers damateljéer.[7] 1854 ställde Lindegren ut i Düsseldorf, "De fader- och moderlösa" samt "Änkan", och fortsatte sedan till München där hon studerade de gamla mästarna. Sedan bar det söderut till Rom, där Lindegren målade italienska genrebilder i en friskare, livligare färgbehandling, än den lugubra ton med kompakta skuggor som kännetecknar hennes tidigare arbeten.[8] Efter ett ytterligare studieår i Paris återvände Lindegren 1856 till Sverige, och gjorde en studiefärd till Dalarna som kom att inspirera hennes fortsatta produktion. Samma år blev hon ledamot i Konstakademien.

KonstRedigera

Amalia Lindegren målade porträtt, genre och folkliv. Hon inspirerades främst av Adolph Tidemand, Hans Gude och Bengt Nordenberg och den "moderna tyska stilen". Den första komposition hon skickade hem från Paris till akademien föreställde en dryckesscen, som enligt akademien var "ett för en kvinna överraskande motivval" och "denna dryckesscen bär icke ringaste spår av att vara gjord av en mamsell", och blev inköpt av Konstföreningen och utdelades i litografi till föreningens medlemmar.[8] Hennes tavlor från Dalarna, ofta djupt sentimentala bilder av söta men sorgsna flickor, var mycket populära; Lillans sista bädd ställdes ut i Paris 1867, Philadelphia 1876 och Chicago 1893. Som porträttör berömdes hon för sin observationsförmåga och efter sin hemkonst från kontinenten 1856 var hon jämte Uno Troili den mest anlitade porträttören i Stockholm.[9]

UtmärkelserRedigera

Amalia Lindegren var agrée 1853 och från 1856 ledamot i Konstakademien. På ett fotografi av akademins ledamöter är hon tillsammans med Lea Ahlborn den enda kvinnan och står ut på ett märkbart sätt i sin krinolin på första raden längst fram. Lindegren var även hedersledamot i Female artists Society i London och mottog medaljen Litteris et artibus.

Amalia Lindegren är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[10]

Målningar i urvalRedigera

  • Lillans sista bädd (1858)
  • Söndagsafton i en dalstuga (1860)
  • Frukosten (1866)
  • Arvid Posse (1891)
  • Pilgrimen
  • Trubaduren
  • Mattheus
  • Flickan med apelsinen
  • Italiensk bondkvinna
  • Pifferari
  • Frieriet
  • Änkan
  • Munken

Lindegren finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[11], Kalmar konstmuseum[12], Norrköpings konstmuseum[13],Nationalmuseum[14] i Stockholm, Nordiska museet[15], Miliseum[16], Postmuseum[17], Örebro läns museum[18], Helsingborgs museum[19], Malmö museum[20], Vänermuseet[21], Kulturen[22] och Göteborgs stadsmuseum[23].

GalleriRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Amalia E Lindegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10503, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över oäkta barn, SE/SSA/0010/C I c/1 (1755-1817), bildid: C0056126_00249, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018, ”Amalia Euphrosyne 23..23 Modern okänd 27 år gammal.... Wittnen Barnmorskan Christina Maria Sundberg// Dagmo? Gesäll ?? Anna Sophia Sandberg”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Amalia Euphrosyne Lindegren 1814-05-22 — 1891-12-27 Konstnär, porträttmålare, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: AmaliaEuphrosyneLindegren, läst: 17 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18140522 Lindegren, Amalia Euphrosyna, läst: 25 april 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0001/F I/13 (1889-1892), bildid: 00028440_00165, död- och begravningsbok, s. 163, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018, ”819,dec,27,,1,Lindegreb, Amalia, Eufrosyne Fröken,,77,7,5,,1....Lunginflammation, hjertförlamning, 628,,”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Lindegren, Amalia, f. 1814 i Stockholm, Artist, läs onlineläs online, läst: 25 april 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 106.
  8. ^ [a b] Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 107.
  9. ^ Nordensvan, Georg (1928). Svensk Konst och Svenska Konstnärer i Nittonde Århundradet. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, s 108.
  10. ^ SvenskaGravar
  11. ^ Göteborgs konstmuseum
  12. ^ Kalmar konstmuseum
  13. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 23 april 2020 
  14. ^ Amalia Lindegren i Nationalmuseums samlingar
  15. ^ Nordiska museet
  16. ^ Miliseum
  17. ^ Postmuseum
  18. ^ Örebro läns museum
  19. ^ Helsingborg museum
  20. ^ Malmö museum
  21. ^ Vänermuseet
  22. ^ Kulturen i Lund
  23. ^ Göteborgs stadsmuseum

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera