Förstakammarvalet i Sverige 1900 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1900 fanns det totalt 659 valmän, varav 654 deltog i valet.

Förstakammarvalet i Sverige 1900
Sverige
← 1899 7 maj till 25 september 1900 1901 →

17 av 150 mandat i Sveriges riksdags första kammare
  Första parti Andra parti
 
Ledare Christian Lundeberg Pehr von Ehrenheim
Parti Protektionistiska partiet Första kammarens minoritetsparti
Ledarens valkrets Gävleborgs läns valkrets Uppsala läns valkrets
Erhållna mandat 98 31
Mandatförändring 1

Statsminister före valet

Erik Gustaf Boström
Protektionistiska partiet

Ny statsminister

Fredrik von Otter
Partilös

I Stockholms läns valkrets ägde valet rum den 7 maj. I Södermanlands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Älvsborgs läns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets och Örebro läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Hallands läns valkrets och Västernorrlands läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 24 september och i Kristianstads läns valkrets och Västmanlands läns valkrets ägde valet rum den 25 september.

Valresultat redigera

Parti Röster [1] Valda Mandatfördelning
FK 1900 FK 1901 +/-
Protektionistiska partiet 553 13 98 98 +-0
Minoritetspartiet 69 2 30 31 +1
Partilösa 90 2 22 21 -1
Övriga 234 0 0 0 +-0
Totalt 946 17 150 150 +-0

Det protektionistiska partiet behöll alltså egen majoritet.

Invalda riksdagsmän redigera

Stockholms läns valkrets:

Södermanlands läns valkrets:

Kristianstads läns valkrets:

Hallands läns valkrets:

Göteborgs och Bohusläns valkrets:

Älvsborgs läns valkrets:

Skaraborgs läns valkrets:

Värmlands läns valkrets:

Örebro läns valkrets:

Västmanlands läns valkrets:

Kopparbergs läns valkrets:

Västernorrlands läns valkrets:

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.