Dragon (Artemisia dracunculus) är en ört i familjen korgblommiga växter.

Dragon
Estragon 1511.jpg
Artemisia dracunculus L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMalörtssläktet
Artemisia
ArtDragon
A. dracunculus
Vetenskapligt namn
§ Artemisia dracunculus
AuktorL., 1753
Synonymer

Achillea dracunculus Hort. ex Steud.
Achillea changaica Krasch.
Artemisia aromatica A.Nelson
Artemisia cernua Rydb.
Artemisia dracunculoides Pursh
Artemisia dracunculus Pursh nom. illeg.
Artemisia glauca Pall. ex Willd.
Artemisia inodora Willd. nom. illeg.
Artemisia pamirica C.Winkl.
Artemisia redowskyi Ledeb.
Artemisia simplicifolia Pamp.
Draconia dracunculus (L.) Soják
Oligosporus condimentarius Cass.


Hitta fler artiklar om växter med

BeskrivningRedigera

 
Sammansatt klase.

Växten är en perenn med smala, 30–150 cm höga stjälkar. Bladen, som sitter tätt utefter stjälken är mörkgröna, kala och smalt lansettliknande, spetsiga i toppen och lätt tandade i kanten. De grönaktiga eller gula blommorna är små, 1–3 mm i diameter och bildar små, greniga klasar i bladvecken.

Rötterna är upp till 1 m långa rotstockar, som växer horisontellt. Från rotstocken sticker här och var stjälkarna upp.

Det finns två kulturformer: fransk dragon (kromosomtal 2n = 36) och rysk dragon (Artemisia dracunculus var. inodora) (kromosomtal 2n = 90).[källa behövs][förklaring behövs]

Fransk dragon blommar juli–september och blomningen sker så sent på hösten, att den i Sverige sällan hinner gå i frukt innan vintern, och fröna kan vara sterila. Ibland uteblir blomningen. Dragon förökas därför genom sticklingar eller delning av rotklumpen.

Rysk dragon blommar regelbundet, och ger många fertila frön.

Frukten är en nöt.

UtbredningRedigera

Dragon växer vilt i sydöstra Europa, södra Ryssland, Sibirien, Mongoliet, Kina och västra Nordamerika. Från ursprungsländerna har dragon spridits västerut under medeltiden.

Förekomst i SverigeRedigera

I Sverige odlas dragon i växthus, men kan ibland påträffas förvildad i anslutning till kulturpåverkad mark från Skåne och norrut till Dalarna. Varianten rysk dragon kan påträffas ännu längre norrut.

BiotopRedigera

Dragon växxer på steniga, torra, vindskyddade platser på soliga platser eller i halvskugga, gärna i lerhaltig mark.

Dragon och människanRedigera

NamnRedigera

Släktnamnet Artemisia kommer av Artemis, som i grekisk mytologi var barnbördens gudinna. Det syftar på att flera artemisia-arter i folkmedicinen har använts som bot vid olika kvinnosjukdomar. Artepitetet dranunculus är diminutiv av latinets draco som betyder drake. Dranunculos betyder alltså en liten drake,[1] och kanske syftar på örtens drakslingrande rötter.[2]

Trivialnamnet dragon antas, i likhet med danska/norska estragon och engelska tarragon härröra från det persiska eller arabiska namnet för växten – طرخون "tarkhūn".[3]

svenska finns namnet dragon belagt från 1623.[källa behövs] Färsk dragon ingick 17751790 i svenska farmakologin under namnet Dracunculus herba recens. På isländska heter den Fáfnisgras[4] (Fafnersgräs). Fafner[5]) var enligt den poetiska Eddan en drake, som dödades av hjälten Sigurðr.

svenska synonymer är esdragon, estragon och kejsarsallat (jämför oregano, som ibland kallas kungsmynta eller kungsmejram.)

I kulturenRedigera

Plinius den äldre skrev omkring år 70 att ormar flyr från den som bär dragon på sig med hänvisning till att dragon blommar i den månad romarna kallade ormmånad, det vill säga juli.

AnvändningRedigera

Hackade och torkade blad används som krydda i diverse maträtter, men framförallt för att smaksätta vinäger, bearnaisesås, och majonnäs. Dragon kan även användas färsk. Som krydda anses fransk dragon bättre än rysk dragon, som har svagare och annorlunda smak.

Näringsinnehåll [6]Redigera

100 g torkad dragon innehåller:
Energi 1 236 kJ (295 kcal)

Ämne Mängd RDI [a]
(%)

Kolhydrater 50,22 g 18 [b]
  därav kostfiber 7,4 g 30 [b]
Protein 22,77 g 38 [b]
Aska 12,03 g
Vatten 7,74 g
Fett 7,24 g [b]
Kalium 3,02 g 64
Kalcium 1,139 g 114
Magnesium 347 mg 94
Fosfor 313 mg 45
Natrium 62 mg 4
Askorbinsyra (C-vitamin) 50 mg 67 [b]
Järn 32,3 mg 258
Niacin (B3-vitamin) 8,95 mg 60
Mangan 7,967 mg 266 [b]
Zink 3,9 mg 39
Pyridoxin [c] (B6-vitamin) 2,41 mg 185
Riboflavin (B2-vitamin) 1,339 mg 89
Koppar 677 μg 75 [b]
Folat (B9-vitamin) 274 μg 0,91 [b]
Tiamin (B1-vitamin) 251 μg 19
Betakaroten [d] 210 μg 33
A-vitamin 4 200 IE
Selen 4,4 μg [b]
  1. ^ Rekommenderat dagligt intag för vuxen person, som lever på 8 400 kJ/dag. Mängden varierar i olika länders rekommendationer. Där ej annat anges, avser ovanstående tabellvärden spanska rekommendationer.
  2. ^ [a b c d e f g h i] Svenska Livsmedelsverkets rekommendation.
  3. ^ Ett samlingsnamn, innehåller även pyridoxamin och pyridoxal, C8H9NO3.
  4. ^ Förstadium, varav kroppen bildar A-vitamin

UnderarterRedigera

BilderRedigera

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ "Tarragon". Botanical.com. Läst 15 november 2014. (engelska)
  2. ^ "dragon". NE.se. Läst 15 november 2014.
  3. ^ Mars, Brigitte (2008): The Desktop Guide to Herbal Medicine, s. 201. Google.se Läst 15 november 2014. (engelska)
  4. ^ Innnes (23 oktober 2015). ”Fáfnisgras | Innnes heildverslun” (på isländska). https://innnes.is/avextir-og-graenmeti/fafnisgras/. Läst 9 augusti 2021. 
  5. ^ ”Shenet - Dragonört”. www.shenet.se. http://www.shenet.se/vaxter/dragon.html. Läst 9 augusti 2021. 
  6. ^ USA:s jordbruksdepartement, Agricultural Research Service: NDS Number 2041

Externa länkarRedigera