Öppna huvudmenyn
Vg 135, Hassla.jpg

Denna artikel är en del av en serie om:
Fornvästnordisk litteratur

Kristna sagor
Facklitteratur

Den poetiska Eddan är en samling nordiska kväden och verser med gudomliga och mytologiska motiv. Den har också kallats Sämunds edda (Edda Sæmundar) för att skilja den från Snorres Edda, baserat på den felaktiga tron att den skrevs av Sämund Frode. Dikterna anses huvudsakligen vara tillkomna i västra Norge och på Island under åren 800–1000.

Alla dikterna har under lång tid återberättats muntligt och ursprungsförfattarna är okända. Dikttypen uppvisar många likheter med forngermansk poesi. Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.

Solsången är tillkommen i en kristen kulturkrets, antagligen 1200-talets Norge och Den grönländska sången om Atle är skriven av norrmän boende på Grönland.

En bevarad handskrift, Codex Regius, med den poetiska eddan från sent 1200-tal, är nu återförd till Island. Den fanns tidigare på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn.

Många hedniska grupper och samfund har tagit till sig den äldre Eddan som sin heliga skrift.

Innehåll

VersmåttRedigera

Utmärkande för diktningen i den poetiska eddan är allitteration (stavrim), kenningar och omkväden. Många av dikterna är författade på versmåttet fornyrdislag, exempelvis Kvädet om Trym. Fornyrdislag har strofer om åtta rader. I eddan förekommer också ett versmått som kallas ljodahattr (på fornisländska ljóðaháttr), som har sex rader per strof. Versmåttet i Den Höges sång är exempel på ljodahattr.

InnehålletRedigera

Här listas dikterna i den poetiska eddan. Dikternas ordning är efter hur de står i handskriften Codex Regius, men ordningen varierar något i olika översättningar. Svenska översättningar finns bl.a. av Erik Brate (1913), Åke Ohlmarks (1948 resp. 1954), Björn Collinder (1957) och Lars Lönnroth (2016), se nedan. De svenska titlarna är ur Erik Brates översättning från 1913, men där titlarna hos Ohlmarks och Collinder skiljer sig markant från Brates, är även dessa angivna. Därtill står de isländska titlarna i kursiv stil.

GudadikterRedigera

I Codex RegiusRedigera

Ej i Codex RegiusRedigera

HjältedikterRedigera

Hjältedikterna rör komplexet med Völsungasagan. I många översättningar förekommer partier från Völsungasagan för att fylla ut luckorna i berättelsen i handskriften Codex Regius.

I Codex RegiusRedigera

Dikterna om Helge

  • Första kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana in fyrri
  • Kvädet om Helge Hjorvardsson, isl. Helgakviða Hjörvarðssonar
  • Andra kvädet om Helge Hundingsbane, isl. Helgakviða Hundingsbana önnur

Niblungs-cykeln

  • Om Sinfjötles död, isl. Frá dauða Sinfjötla
  • Gripers spådom, Grípisspá
  • Sången om Regin (Reginsmål (BC)), isl. Reginsmál
  • Sången om Favner (Fafnesmål (BC)), isl. Fáfnismál
  • Sången om Sigrdriva, isl. Sigrdrífumál
  • Brottstycke av det större kvädet om Sigurd, isl. Brot af Sigurðarkviða
  • Första kvädet om Gudrun , isl. Guðrúnarkviða I
  • Det korta kvädet om Sigurd (Det korta Sigurdskvädet (ÅO), isl. Sigurðarkviða in skamma
  • Brynhilds färd till Hel, isl. Helreið Brynhildar
  • Nivlungarnes dråp (Nivlungarnas fall (ÅO)), isl. Dráp Niflunga (förekommer inte i Codex Regius)
  • Andra kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða II
  • Tredje kvädet om Gudrun, isl. Guðrúnarkviða III
  • Oddruns gråt (Oddruns klagan (ÅO)), isl. Oddrúnargrátur
  • Kvädet om Atle, isl. Atlakviða
  • Den grönländska sången om Atle, isl. Atlamál in grænlensku

Jörmunrekkr-dikterna

  • Gudruns eggelse (Gudruns eggelsesång (ÅO)), isl. Gudrúnarhvöt
  • Sången om Hamder, isl. Hamðismál

Ej i Codex RegiusRedigera

 
Titelbladet till Edda Sæmundar hinns Fróda utgiven av A.A. Afzelius 1818.

ÖversättningarRedigera

Eddan har översatts till svenska av:

Se ävenRedigera

Externa länkarRedigera