Carl Gustaf Frölich
Carl Gustaf Frölich, född 1637, död (troligen den 4 mars) 1714[1], var en svensk greve, militär och ämbetsman. Han var gift två gånger: först med Plantina Margareta Bengtsdotter, död 1690 (födelseår ej bekant), sedan med Beata Christina Cronström, född 1671, död 1752. Han var bror till Eva Margareta Frölich samt far till Carl, David, Bengt och Charlotta Frölich.
| Carl Gustaf Frölich | ||
|---|---|---|
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1700–1706 | |
| Tidsperiod | 1700–1702 | |
| Tidsperiod | 1700–1714 | |
Generalguvernör över Livland
| ||
| Tidsperiod | 1702–1706 | |
| Företrädare | Erik Dahlbergh | |
| Efterträdare | Adam Ludwig Lewenhaupt | |
| Tidsperiod | 1704–1714 | |
| Tidsperiod | 1705–1714 | |
| Tidsperiod | 1705–1714 | |
| Tidsperiod | 1706–1714 | |
| Andra titlar | Landshövding, kommendant | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Försvarsgren | Infanteri | |
| Grad | General | |
| Enhet | Kalmar regemente Västgöta kavalleriregemente | |
| Befäl | Hälsinge regemente | |
| Slag/krig | Karl X Gustavs polska krig | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Personnamn | Carl Gustaf Frölich | |
| Född | 1637 | |
| Död | 4 september 1714 Stockholm, Sverige | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Frölich | |
| Far | Hans Christoffer Frölich | |
| Mor | Elisabet von Plessen | |
| Släktingar | Eva Margareta Frölich (syster) | |
Familj
| ||
| Make/maka | Plantina Margareta Bengtsdotter | |
| Barn | Carl Frölich David Frölich Bengt Frölich | |
Familj 2
| ||
| Make/maka 2 | Beata Christina Cronström | |
| Barn med 2 | Charlotta Frölich | |
Frölich blev 1676 major, överstelöjtnant och kommendant på Bohus fästning. Under sommaren 1678 belägrades Bohus fästning av Ulrik Frederik Gyldenløve och en armé på 7 000 tyska och 9 000 norska soldater. Bohus fästning hade en svensk besättning på 900 man, vilken leddes av överste Friedrich Börstell och överstelöjtnant Carl Gustav Frölich. Fästningen besköts under två månader med mängder av kanonkulor, bomber, stenbumlingar, glödande kulor, granater och minor. Belägrarna använde också kastmaskiner för att slunga in säckar med latrin i syfte att sprida sjukdom. Den svenska besättningen klarade dock belägringen, men mer än halva besättningen strök med. Efter belägringen blev Frölich överste och kommendant i Marstrand. Han blev naturaliserad svensk adelsman 1682, generalmajor samt landshövding i Västernorrland med landskapen Jämtland och Härjedalen 1693.[2]
Under Karl XII kom utnämningarna i rask takt för Frölich, varvid han 1698 blev regementschef för Hälsinge regemente[3], guvernör i Riga 1700–1706, generallöjtnant och friherre 1700, general av infanteriet 1704, kungligt råd och president i Dorpats hovrätt 1705 samt greve 1706. I rådet arbetade han med kraft för åtgärder i syfte att stärka Sveriges försvar.
Källor redigera
- Frölich, 1. Karl Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
- Elgenstierna, Gustaf 1926. Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Bd II, s 849f. P. A. Norstedts & Söners Förlag, Stockholm.
Noter redigera
- ^ Carl Gustaf Frölich i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ ”Stockholm den 8. Jan.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 7. 8 januari 1694. https://tidningar.kb.se/2979645/1694-01-08/edition/145134/part/1/page/7/.
- ^ Fernquist, Gunnar (17 juni 2003). ”Bocken 1962 - De tågade i täten för hälsingarna”. Arkiverad från originalet den 6 januari 2005. https://web.archive.org/web/20050106051038/http://hem.passagen.se/moregemente/texter.htm. Läst 18 november 2009.