Ulrik Frederik Gyldenløve

dansk diplomat

Ulrik Frederik Gyldenløve, född 1638, död 1704 i Hamburg, dansk militär, fältherre; ståthållare i Norge 1664-1699. Oäkta son till kung Fredrik III av Danmark och dennes älskarinna Margarete Pape. Halvbror till kung Kristian V av Danmark och den svenska drottningen Ulrika Eleonora, brorson till Christian Ulrik Gyldenløve.

Ulrik Frederik Gyldenløve
Född20 juli 1638[1][2][3]
Bremen, Tyskland
Död17 april 1704[4][2][3] (65 år)
Hamburg
BegravdKöpenhamn
Medborgare iDanmark
SysselsättningDiplomat, politiker, militär
Befattning
Riksståthållare (1664–1699)
Akershus stiftsamtman (1664–1679)
MakaSophie Urne
(g. 1659–)[5]
Marie Grubbe
(g. 1660–1670)[5]
Antoinette Augusta von Aldenburg
(g. 1677–)[6][5]
PartnerMaria Meng[7]
BarnWoldemar von Löwendal (f. 1660)
Carl Løvendal (f. 1660)
Frederik Christian Danneskiold-Laurvig (f. 1681)
Charlotte Amalie Gyldenløve (f. 1682)
Ulrique Antoinette Danneskiold-Laurvig (f. 1686)
Ferdinand Anton Danneskiold-Laurvig (f. 1688)
Wilhelm de Ulrichsdal (f. 1692)
Margrethe Christiane Augusta Danneskiold-Laurvig (f. 1694)
FöräldrarFredrik III av Danmark[8]
Margrethe Pape
SläktingarKristian V av Danmark (syskon)
Anna Sofia av Danmark (syskon)
Fredrika Amalia av Danmark (syskon)
Wilhelmine Ernestine av Danmark (syskon)
Prins Georg av Danmark, hertig av Cumberland (syskon)
Ulrika Eleonora av Danmark (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Elefantorden (1663)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ulrik Frederik Gyldenløve deltog i krigen mot Sverige 1657-1660 och utmärkte sig särskilt i slaget vid Nyborg. 1664 blev han ståthållare och från 1666 även kommenderande general i Norge, förvärvade sig norrmännens stora tillgivenhet och genomförde även flera nyttiga reformer, även om han saknade ihärdighet att fullfölja deras genomförande till slut. Tillsammans med Frederik Ahlefeldt och Peder Schumacher Griffenfeld utövade Gyldenløve ett avgörande inflytande på den danska politiken under Kristian V:s första år, och under hela dennes regering vägde hans ord tungt. Han ledde framgångsrikt de norska trupperna som intog Bohuslän under det skånska kriget 1675-1679. Efter kriget återvände han till Danmark, dock med bibehållande av sin ställning i Norge. 1699 nedlade Gyldenløve sina ämbeten och tillbringade sjuk och missmodig sina sista år i Hamburg.[9]

Uppförde Charlottenborgs Palats, i Köpenhamn, 1672.

Den utslocknade greveätten Danneskjold-Løvendal härstammade från honom.

Förläningar redigera

Äktenskap redigera

Ulrik Frederik var gift tre gånger.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ RKDartists, Ulrik Frederik Gyldenløve, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tor Weidling (red.), Eneveldets menn i Norge : sivile sentralorganer og embetsmenn 1660-1814, 2000, s. 182, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, Ulrik Frederik Gyldenlove, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ RKDartists, läs online, läst: 26 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dansk Biografisk Lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar redigera