Öppna huvudmenyn

Edvin Bertel Rosenbröijer, född 14 december 1887 i Baku[1], död 26 september 1943 (stupad)[2], var en finländsk militär under finska inbördeskriget och fortsättningskriget.

Bertel Rosenbröijer
Skyddskårens generalstab 1923–1924. Rosenbröijer står i mitten i bakre raden.
Titlar
Tidsperiod 1623-1928
Major
Tidsperiod 1928
Tidsperiod 1929-1941 (även tf. 1924)
Yrke Bokhållare och Militär
Militärtjänst
Land Finland
Tjänstetid 1917–1943
Grad Överstelöjtnant
Slag/krig Finska inbördeskriget
Fortsättningskriget
Personfakta
Födelsenamn Edvin Bertel Rosenbröijer
Född 14 december 1887
Ryssland Baku, Azerbajdzjan
Död 26 september 1943 (55 år) (stupad i fortsättningskriget)
Finland Finland
Frälse/adelsätt Rosenbröijer
Släktingar militären John Rosenbröijer (kusin)
Familj
Gift 1916
Make/maka filosofie magister Gurli Sevon

Vapen för ätten Rosenbröijer

Innehåll

BiografiRedigera

Rosenbröijer var son till sjömannen Hugo Boris Rosenbröijer och Josefina Lindstedt. Rosenbröijer blev student 1907, bedrev juridikstudier vid Helsingfors universitet 1907–1909, var tillförordnad bokhållare vid järnvägsstyrelsens byråavdelning 1909–1915 och blev bokhållare där 1917. Han engagerades vid skyddskåren, deltog i dess organisationsuppbyggnad 1917–1918 och stred vid försvaret av Helsingfors i april 1918. Han blev plutonchef och ordonnansofficer vid huvudstadens brigads 2. regemente och vid 1. Östersjöinfanterigemente. Rosenbröijer utnämndes till fältväbel, reservfänrik och adjutant hos stabschefen i befälhavarens stab i juni 1918. Han var också ledamot i domstolen för statsförbrytelser. I oktober 1918 transporterades han till generalstabens kommunikationsavdelning, därefter till krigsministeriets allmänna krigsdepartement och utnämndes i december till adjutant hos riksföreståndare Gustaf Mannerheim.[1]

Rosenbröijer utnämndes till reservlöjtnant, yngre adjutant hos president Kaarlo Juho Ståhlberg, transporterades till generalstaben samt blev tillförordnad chef för stabens kansli och adjutant hos generalstabschefen 1919. I juni 1920 tog han aktiv officersexamen från kadettskolan i Helsingfors, blev aktiv löjtnant 1920 och fick studiekommendering till Frankrike i oktober samma år. Där tjänstgjorde han vid 54. infanteriregementet i Compiègne och 26. jägarbataljonen i Metz. Återkommen till Finland blev han byråofficer vid generalstabens utrikesbyrå i december 1921, blev kapten 1923, tillförordnad chef för generalstabens utrikesbyrå 1924, var tillfördordnad militärattaché i Stockholm mellan mars och juli 1924, transporterades till vita gardet, där han blev kompanichef. I maj 1928 avslutade han kompanichefskursen i Viborg, blev major vid generalstaben samt äldre byråofficer vid utrikesavdelningen i juni samma år. 1929 utsågs han till militärattaché i Stockholm, Köpenhamn och Oslo.[1]

Den 25 juli 1941 intogs Rosenbröijer åter i armén och stred i fortsättningskriget.[3] Han stupade som överstelöjtnant[3] den 26 september 1943. Han var sedan 1916 gift med filosofie magister Gurli Sevon. Rosenbröijer var kusin till militären John Rosenbröijer.[1]

BefordringarRedigera

  • Fältväbel – 8 juni 1918
  • Reservfänrik – 20 juni 1918
  • Adjutant hos stabschefen vid befälhavarens stab – 23 juni 1918
  • Adjutant hos riksförståndaren – 26 december 1918
  • Reservlöjtnant – 16 maj 1919
  • Yngre adjutant hos presidenten – 9 september 1919
  • Aktiv löjtnant – 27 juli 1920
  • Kapten – 16 maj 1923
  • Major vid generalstaben – 15 juni 1928

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera