Wikipedia

Metylmalonsyra

Metylmalonsyra (MMA) är ett metylerat derivat av malonsyra, som främst används som markör för vitamin B12-brist. I kroppen deltar metylmalonsyran i ämnesomsättningen av fett och proteiner.

Metabolism

redigera
 
Propionatmetabolismväg med methylmalonsyra som biprodukt

Metylmalonsyra är en biprodukt av propionatmetabolismvägen.[1] Utgångskällorna för detta är följande med respektive ungefärliga bidrag till propionatmetabolismen i hela kroppen inom parentes:[2]

Propionatderivatet, propionyl-CoA, omvandlas till D-metylmalonyl-CoA av propionyl-CoA-karboxylas och omvandlas sedan till L-metylmalonyl-CoA av metylmalonyl-CoA-epimeras.[5] Inträde i citronsyracykeln sker genom omvandling av L-metylmalonyl-CoA till succinyl-CoA med L-metylmalonyl-CoA-mutas, varvid vitamin B12 i form av adenosylkobalamin krävs som koenzym.[1] Denna nedbrytningsväg från propionyl-CoA till succinyl-CoA utgör en av de viktigaste anaplerotiska vägarna i citronsyracykeln.[6] Metylmalonsyra bildas som en biprodukt av denna metaboliska väg när D-metylmalonyl-CoA klyvs till metylmalonsyra och CoA av D-metylmalonyl-CoA-hydrolas.[1][4] Enzymet acyl-CoA-syntetas-familjemedlem 3 (acyl-CoA synthetase family member 3, ACSF3) är i sin tur ansvarigt för omvandlingen av metylmalonsyra och CoA till metylmalonyl-CoA.[7]

Intracellulära esteraser kan avlägsna metylgruppen (-CH3) från metylmalonsyra och på så sätt generera malonsyra.[8]

Klinisk relevans

redigera

Vitamin B12-brist

redigera
Huvudartikel: Vitamin B12-brist

Förhöjda nivåer av metylmalonsyra kan tyda på brist på vitamin B12. Det är dock känsligt (de som har brist testar nästan alltid positivt) men inte specifikt (de som inte har vitamin B12-brist kan ha förhöjda nivåer av metylmalonsyra).[9] Metylmalonsyra är förhöjt hos 90-98% av patienterna med B12-brist. Det har lägre specificitet eftersom 20-25% av patienterna över 70 år har förhöjda nivåer av metylmalonsyra, men 25-33% av dem har inte B12-brist. Av denna anledning rekommenderas inte metylmalonsyratest rutinmässigt hos äldre.[10]

Metabola sjukdomar

redigera

Ett överskott är förknippat med metylmalonsyraurias.

Om förhöjda metylmalonsyranivåer åtföljs av förhöjda malonsyranivåer kan detta tyda på den metaboliska sjukdomen kombinerad malon- och metylmalonsyrauri (CMAMMA). Genom att beräkna förhållandet mellan malonsyra och metylmalonsyra i blodplasman kan CMAMMA särskiljas från klassisk metylmalonsyrauri.[11]

Cancer

redigera

Dessutom har ackumulering av metylmalonsyra i blodet med åldern kopplats till tumörprogression 2020.[12]

Bakteriell överväxt i tunntarmen

redigera

Bakterieöverväxt i tunntarmen kan också leda till förhöjda nivåer av metylmalonsyra på grund av bakteriernas konkurrens i absorptionsprocessen av vitamin B12.[13] Detta gäller för vitamin B12 från livsmedel och oralt tillskott och kan kringgås genom vitamin B12-injektioner. Fallstudier av patienter med korttarmssyndrom har också lett till hypotesen att överväxt av tarmbakterier leder till ökad produktion av propionsyra, som är en föregångare till metylmalonsyra.[14][13] Det har visat sig att i dessa fall återgick nivåerna av metylmalonsyra till det normala efter administrering av metronidazol.[14][15]

Mätning

redigera

Koncentrationen av metylmalonsyra i blodet mäts med gaskromatografisk masspektrometri eller LC-MS och de förväntade värdena av metylmalonsyra hos friska människor ligger mellan 73 och 271 nmol/L.[16][17]

Källor

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c] Tejero, Joanne; Lazure, Felicia; Gomes, Ana P. (2024-03). ”Methylmalonic acid in aging and disease” (på engelska). Trends in Endocrinology & Metabolism 35 (3): sid. 188–200. doi:10.1016/j.tem.2023.11.001. PMID 38030482. PMC: PMC10939937. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1043276023002400. 
  2. ^ [a b c d] Chandler, R.J.; Venditti, C.P. (2005-09). ”Genetic and genomic systems to study methylmalonic acidemia” (på engelska). Molecular Genetics and Metabolism 86 (1-2): sid. 34–43. doi:10.1016/j.ymgme.2005.07.020. PMID 16182581. PMC: PMC2657357. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1096719205002337. 
  3. ^ [a b c d] Baumgartner, Matthias R; Hörster, Friederike; Dionisi-Vici, Carlo; Haliloglu, Goknur; Karall, Daniela; Chapman, Kimberly A (2014-12). ”Proposed guidelines for the diagnosis and management of methylmalonic and propionic acidemia” (på engelska). Orphanet Journal of Rare Diseases 9 (1). doi:10.1186/s13023-014-0130-8. ISSN 1750-1172. PMID 25205257. PMC: 4180313. http://ojrd.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13023-014-0130-8. 
  4. ^ [a b] Kovachy, Robin J. (1988) (på engelska). [49 d-methylmalonyl-CoA hydrolase]. "166". Elsevier. sid. 393–400. doi:10.1016/s0076-6879(88)66051-4. ISBN 978-0-12-182067-1. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0076687988660514 
  5. ^ Diogo, Rui; Rua, Inês B; Ferreira, Sara; Nogueira, Célia; Pereira, Cristina; Rosmaninho-Salgado, Joana (2023-10-31). ”Methylmalonyl Coenzyme A (CoA) Epimerase Deficiency, an Ultra-Rare Cause of Isolated Methylmalonic Aciduria With Predominant Neurological Features” (på engelska). Cureus. doi:10.7759/cureus.48017. ISSN 2168-8184. PMID 38034150. PMC: PMC10687495. https://www.cureus.com/articles/198032-methylmalonyl-coenzyme-a-coa-epimerase-deficiency-an-ultra-rare-cause-of-isolated-methylmalonic-aciduria-with-predominant-neurological-features. 
  6. ^ Collado, M. Sol; Armstrong, Allison J.; Olson, Matthew; Hoang, Stephen A.; Day, Nathan; Summar, Marshall (2020-07). ”Biochemical and anaplerotic applications of in vitro models of propionic acidemia and methylmalonic acidemia using patient-derived primary hepatocytes” (på engelska). Molecular Genetics and Metabolism 130 (3): sid. 183–196. doi:10.1016/j.ymgme.2020.05.003. PMID 32451238. PMC: PMC7337260. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S1096719220301177. 
  7. ^ ”ACSF3 gene” (på engelska). MedlinePlus. https://medlineplus.gov/genetics/gene/acsf3/. Läst 15 juni 2024. 
  8. ^ McLaughlin, B.A; Nelson, D; Silver, I.A; Erecinska, M; Chesselet, M.-F (1998-05). ”Methylmalonate toxicity in primary neuronal cultures” (på engelska). Neuroscience 86 (1): sid. 279–290. doi:10.1016/S0306-4522(97)00594-0. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0306452297005940. 
  9. ^ ”Emory University School of Medicine”. 1 oktober 2012. Arkiverad från originalet. https://web.archive.org/web/20121001105756/https://www.med.emory.edu/EMAC/curriculum/diagnosis/sensand.htm. Läst 15 juni 2024. 
  10. ^ ”B12 Deficiency and Dizziness”. dizziness-and-balance.com. https://dizziness-and-balance.com/disorders/central/b12.html. Läst 15 juni 2024. 
  11. ^ de Sain-van der Velden, Monique G. M. (2016). Eva Morava, Matthias Baumgartner, Marc Patterson, Shamima Rahman, Johannes Zschocke, Verena Peters. red (på engelska). A New Approach for Fast Metabolic Diagnostics in CMAMMA. Springer. sid. 15–22. doi:10.1007/8904_2016_531. ISBN 978-3-662-53681-0. https://doi.org/10.1007/8904_2016_531 
  12. ^ Gomes, Ana P.; Ilter, Didem; Low, Vivien; Endress, Jennifer E.; Fernández-García, Juan; Rosenzweig, Adam (2020-09-10). ”Age-induced accumulation of methylmalonic acid promotes tumour progression” (på engelska). Nature 585 (7824): sid. 283–287. doi:10.1038/s41586-020-2630-0. ISSN 0028-0836. PMID 32814897. PMC: 7785256. https://www.nature.com/articles/s41586-020-2630-0. 
  13. ^ [a b] Giannella, R.A.; Broitman, S.A.; Zamcheck, N. (1972-02). ”Competition Between Bacteria and Intrinsic Factor for Vitamin B12: Implications for Vitamin B12 Malabsorption in Intestinal Bacterial Overgrowth” (på engelska). Gastroenterology 62 (2): sid. 255–260. doi:10.1016/S0016-5085(72)80177-X. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S001650857280177X. 
  14. ^ [a b] Sentongo, Timothy A; Azzam, Ruba; Charrow, Joel (2009-04). ”Vitamin B 12 Status, Methylmalonic Acidemia, and Bacterial Overgrowth in Short Bowel Syndrome” (på engelska). Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition 48 (4): sid. 495–497. doi:10.1097/MPG.0b013e31817f9e5b. ISSN 0277-2116. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1097/MPG.0b013e31817f9e5b. 
  15. ^ Jimenez, Lissette; Stamm, Danielle A.; Depaula, Brittany; Duggan, Christopher P. (2018-01). ”Is Serum Methylmalonic Acid a Reliable Biomarker of Vitamin B12 Status in Children with Short Bowel Syndrome: A Case Series” (på engelska). The Journal of Pediatrics 192: sid. 259–261. doi:10.1016/j.jpeds.2017.09.024. PMID 29129351. PMC: 6029886. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0022347617312787. 
  16. ^ Isber, Sonia (2006) (på engelska). The role of poor nutritional status and hyperhomocysteinemia in complicated pregnancy in Syria. doi:10.22028/d291-20838. https://publikationen.sulb.uni-saarland.de/handle/20.500.11880/20894. 
  17. ^ ”Methylmalonic Acid, Serum or Plasma (Vitamin B12 Status)”. ARUP Laboratories. https://ltd.aruplab.com/Tests/Pub/0099431. Läst 15 juni 2024. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Metylmalonsyra&oldid=56161630”