Knut Bohnstedt

svensk godsägare, ryttmästare och riksdagsman

Knut Eugène Bohnstedt (i riksdagen kallad Bohnstedt i Hjälmarsnäs), född 15 oktober 1841Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken[7], Västmanlands län, död 3 juli 1916 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[8] var en svensk godsägare, ryttmästare och riksdagsman. Han ägde Hjälmarsnäs i Stora Mellösa socken

Knut Bohnstedt
Knut Eugène Bohnstedt.png
Född15 oktober 1841[1][2][3]
Skinnskattebergs församling[1][2][3], Sverige
Död3 juli 1916[1][3] (74 år)
Stora Mellösa församling[1][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
MedborgarskapSverige
SysselsättningPolitiker[3], ryttmästare[5], godsägare[3]
Befattning
Förstakammarledamot, Örebro läns valkrets (1888–1911)[3]
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti ()[3]
Det förenade högerpartiet ()[3]
MakaSelma Magdalena Bohnstedt
(g. 1875–)[5][3]
BarnHilda Bohnstedt (f. 1878)[6][5][3]
FöräldrarTheodor Ludvig Bohnstedt[2][5][3]
SläktingarEdvard Bohnstedt (syskon)[5]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Knut Bohnstedt var son till Theodor Ludvig Bohnstedt, adlad Bohnstedt, och Hilda Vivika Cassel (syster till godsägaren och riksdagsmannen Knut Cassel). Han var bror till Edvard Bohnstedt. Han var inskriven i Uppsala universitet 1861, fanjunkare vid Livregementets husarkår samma år, officersexamen 1862, underlöjtnant 1863 och löjtnant 1874. Avsked 1877 med ryttmästares namn, heder och värdighet.

1890 till 1916 var han ledamot i styrelsen för Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsbolag (vice ordförande från 1894). Han var dessutom ordförande i Stora Mellösa kommunalnämnd och landstingsman för Örebro läns landsting.

RiksdagsmanRedigera

Han var ledamot av riksdagens första kammare 1888-1911, invald i Örebro läns valkrets. Han var ledamot i statsutskottet 1889-92, 1893-1905, 1906-1907 samt ledamot av bankoutskottet 1908 till 1911. Partipolitiskt tillhörde Bohnstedt 1888 till 1909 Första kammarens protektionistiska parti och 1910 till 1911 det förenade högerpartiet. Han skrev sju egna motioner i riksdagen övervägande om näringslivsfrågor, t ex banklagen, skogsaccisen och inmutningsrätten.

FamiljRedigera

Bohnstedt gifte sig 1875 med Selma Magdalena Cassel (född 1852 i Bodarne församling, död 1922 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm), dotter till brukspatronen Viktor Cassel. Tillsammans fick paret 4 barn:

  • Selma Vivika Louise, född 1877
  • Helène, född 1878
  • Fritz, född 1882
  • Elisabeth, född 1884. Gift 1904 med godsägaren och framtida riksdagsmannen Robert von Horn.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18411015 Bohmstedt, Knut Eugen, läst: 8 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Skinnskattebergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11336/C/8 (1813-1847), bildid: A0004683_00205, sida 201, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, s. 475, omnämnd som: Bohnstedt i Hjälmarsnäs, Knut E, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfsZA, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Bohnstedt, Knut E., läs online, läst: 8 augusti 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Gabriel Anrep & Adam Lewenhaupt, 2. Knut Eugene, f. 1841; Ryttmästare, Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender, 1882, s. 81, läs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ Stora Mellösa kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11458/C/10 (1862-1880), bildid: F0001937_00159, sida 142, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ [1]
  8. ^ Bohnstedt, Knut i Vem var det? (1944)