Wikipedia:Argument att undvika i raderingsdiskussioner

På denna sida räknas en rad argument upp, som ofta ses i raderingsdiskussioner men som vi bör försöka lära oss att undvika, eller åtminstone lära oss att komplettera med andra argument. Argumenten hittas i raderingsdiskussioner om kategorier och andra sidor. Anledningen till att de bör undvikas är att de inte baserar sig på Wikipedia:Radering av artiklar, utan försöker övertyga utifrån skäl som inte är relevanta när det gäller frågan om en artikel bör raderas. När man deltar i en raderingsdiskussion bör man basera sina argument på policier som Skriv från en neutral utgångspunkt, Verifierbarhet, eller riktlinjer som Ingen originalforskning eller Vad Wikipedia inte är.

Eftersom denna essä försöker stimulera användare till att använda mer genomtänkta argument i diskussionerna, är det viktigt att komma ihåg att en länk hit som svar på ett argument som tas upp här inte uppmuntras. (Se även Bara policy eller riktlinje nedan). Det är också viktigt att komma ihåg att även om någon argumenterar på ett sätt som stämmer rimligt överens med de sätt som här sägs att man bör undvika, så kan det ändå ligga något i det personen säger. Om någon till exempel argumenterar att en artikel är intressant, så kan skälen till att den är "intressant" även vara skäl för att den är "encyklopedisk", och då är det fel att avfärda dessa bara på grund av att stycket "Det är intressant" i denna essä.

Se även en:Wikipedia:Don't overuse shortcuts to policy and guidelines to win your argument

Argument utan argument

Röst utan argument

Exempel:

• Behåll //RöstaMcRösta 14 juli 2008 kl. 13.29 (CEST)

Detta är inget argument överhuvudtaget, det är en röst. Även om sidor föreslagna för radering och liknande diskussioner är utformad som en omröstning så är en röst inte särskilt övertygande, och när processen avslutas så bör rena röster väga lätt om diskussionen har nått konsensus (trots att det i praktiken sällan blir så). Att försöka förstärka med ett "absolut" eller liknande gör det inte mer relevant. Försök presentera övertygande anledningar i linje med policy eller konsensus till varför artikeln/kategorin/vad det än handlar om bör behållas eller raderas.

Som anmälan

Genväg till detta avsnitt: WP:PERNOMINATOR

Exempel:

• Radera enligt anmälan// Blåögd 16 juli 2008 kl. 09.17 (CEST)
• behåll instämmer med Ljushuvud. --Smickrare 11:38, 1 April 2004 (UTC)

Detta är ett vanligt argument, men det är inte ett argument som leder diskussionen framåt. Kommentarer som enbart går ut på att man håller med en tidigare kommentar tillför inte mycket till diskussionen. Deltagare uppmanas alltid att lägga fram bevis eller argument som baseras på policy eller praxis för att understödja sin ståndpunkt.

Ibland kan det hända att raderingsanmälan innehåller ett så uttömmande resonemang med hänvisningar till policy och/eller en väl utförd presentation av stöd för radering, att övriga inte har mycket att tillägga. I sådana fall kan ett inlägg som bara framför stöd för raderingsanmälan som sådan vara nog. Man bör dock alltid försöka hitta argument, innan man skriver "som anmälan". Man kan också välja att framhålla någon särskild del av argumentationen i anmälan som man ser som särskilt viktig, och upprepa denna. Även om det inte är nya argument som för diskussionen direkt framåt, antyder det åtminstone på ett ärligt försök att sätta sig in i ärendet.

Om det har framförts rimliga motargument till raderingsanmälan, kan det vara bra att med egna ord förklara varför man inte anser dessa avgörande och presentera stöd för denna åsikt. Att förklara sin egen position närmare kan också övertyga andra om att man inte bara argumenterar utifrån att man själv inte gillar artikeln.

Ibland händer det dessutom att Ljushuvud utökar sin argumentation under resans gång. För att rätt tolka vad "som Ljushuvud" betyder, måste man gå in i artikelhistoriken - såvida inte den som hållit med Ljushuvud sett att denne utökat sin motivering, och hållit med om även den nya versionen. Det kan vi dock sällan veta. Det är även ytterligare ett skäl till att Smickrare bör ha pekat ut vissa punkter i Ljushuvuds anmälan som h*n håller särskilt med om.

Hänvisningar till policy och riktlinjer

Policy eller riktlinje men inget annat

Exempel:

• Behåll Är inte egen forskning – Policykramaren 16 juli 2008 kl. 09.17 (CEST)
• Radera enligt WP:REL, WP:V, WP:NPOV, WP:KH, etc. – Staplapåhög 01:01, 1 January 2001 (UTC)

Även om det här ger en fingervisning om vad anledningen till rösten är så går det inte in på några detaljer. Därför berättar motiveringarna inte om artikeln faktiskt bryter mot policy eller ej. Detta kan undvikas genom att citera de delar i policierna och eller riktlinjerna som artikeln borde leva upp till, och varför du anser att den inte gör det. Kom också ihåg att artiklar kan förbättras och kanske inte behöver raderas om de specifika problemen kan identifieras och åtgärdas.

Vi tar en liknelse. Tänk dig att ditt användarnamn blev blockerat med en motivering som är en vag syftning på en policy. "Bryter mot Wikipedia:Användarnamn." Inget som berättar på vilken punkt namnet bryter mot riktlinjen. Du skulle inte ha någon aning om vad som borde förändras för att användarnamnet skulle bli acceptabelt. Det är önskvärt att vara lite mer detaljerad än så. På samma sätt bör man ge andra detaljerade anledningar för att stödja eller opponera sig deras arbete, så andra inte behöver anstränga sig för att agera tankeläsare.

Det är svårare att förklara varför en artikel inte följer policier eller riktlinjer, eftersom det skulle vara ett negativt bevis. Försök ändå att inte bara skriva "är inte verifierbart". Försök fylla på med "är inte verifierbart – inga källor angivna eller funna vid en googling på 'sökord'" eller "är inte verifierbart – de enda källorna är bloggar och inlägg i diskussionsforum". Ofta går det att peka på att artikeln bryter mot specifika riktlinjer; till exempel så bryter en artikel med uppgift om upphovsrättsinnehavare mot Wikipedia:Upphovsrätt.

Givetvis är det på samma sätt inte så bra att bara hänvisa till den här essän utan närmare förklaring.

Oencyklopediskt, utan förklaring

Exempel:

• Radera, oencyklopediskt. –Enögd 16 juli 2008 kl. 09.18 (CEST)

Termen "oencyklopedisk" eller synonymen "inte lämpligt i ett uppslagsverk", är paraplybegrepp som täcker alla möjliga problem som en artikel kan ha för att föreslås för radering. Användaren Enögds kommentar ovan är så allmänt hållen att den inte ger någon information om varför artikeln ska raderas. Det är bättre att hänvisa till en specifik policy som artikeln inte lever upp till, eller åtminstone resonera kring varför den är oencyklopedisk.

Man skulle kunna säga att sådana här kommentarer är likvärdiga med att säga att artikeln "bör raderas" eller "bör behållas". Att säga varför är mycket mer konstruktivt.

Inte relevant, utan förklaring

• Exempel:
• Radera Ej relevant. –/ Relevansgurun 16 juli 2008 kl. 09.18 (CEST)
• Behåll Klart relevant. – Spårirelevans 18 juli 2008 kl. 11.11 (CEST)

Dessa motiveringar ger inga insikter i varför artikelämnet inte är relevant, lika lite som att bara lägga in en länk till en policy eller en riktlinje. Man bör därför försöka förklara anledningen till att man anser att artikelämnet inte är relevant. Istället för att skriva "inte relevant", prova "inga pålitliga källor som fastslår relevansen", eller "källorna är inte oberoende av artikelämnet, vilket gör att de inte kan säga något om relevansen". Om man ger mer specifika anledningar till varför man inte anser ett ämne relevant, ger man andra skribenter chansen att lägga fram källor som fastslår eller styrker relevansen. Det kan även vara bra att förklara var och hur man sökt efter källor, för den händelse sökningen skulle blivit alltför snäv och man inte själv insett det.

Spegelbilden av argumentet "inte relevant" är att säga att något helt klart är relevant utan att ge en förklaring eller källa för relevansen. Relevans kräver en förklaring så att andra kan kontrollera påståendet eller söka efter egna källor. En förklaring kan också underlätta bedömningen av huruvida artikelämnet uppfyller befintliga policier eller riktlinjer som täcker ämnet.

Det där är bara en riktlinje eller essä

Exempel:

• Behåll eller Radera WP:EXEMPEL är bara en essä. --Avvikandeåsikt 16 juli 2008 kl. 09.19 (CEST)
• Behåll eller Radera WP:XYZ är bara en riktlinje. //Riktlinjersuger 18:49, 13 June 2007 (UTC)

Wikipedias regler är inte orubbliga. Raderingsprocessen bör vara en diskussion, inte en omröstning, och folk uppmuntras framföra sina åsikter. Ibland har de hittat en sida i Wikipedia-namnrymden som summerar deras åsikter, och istället för att gå över ån efter vatten länkar de till den (förhoppningsvis med en förklaring till varför den kan tillämpas i det aktuella fallet). När någon länkar till en riktlinje eller essä försöker användaren inte säga "enligt WP:EXEMPEL skall vi göra såhär", utan snarare "jag anser att vi bör göra såhär, och WP:EXEMPEL förklarar varför".

Essäer försöker vanligen sammanfatta en hållning, en åsikt, eller ett resonemang. Detta görs ofta med hänvisning till policy och riktlinjer, varför försök att avfärda dem med "det är ju bara en essä" kan vara missvisande. Vissa kan till och med uppleva det som förolämpande. Essän ifråga skrevs ju ursprungligen av någon, som ett försök att presentera den egna åsikten. När någon avfärdar en länk till en essä som ogiltig säger denne i princip att denne användares åsikt som sådan är ogiltig. Det kan den vara, antingen i allmänhet eller i just det här fallet, men i så fall får man visa det genom argumentation.

Förenklat kan man säga att policy berättar vad vi gör på Wikipedia, och riklinjer förklarar hur vi gör det. Det finns förvisso undantag där en riktlinje inte gäller, men att bara säga att "WP:EXEMPEL är bara en riktlinje, vi kan strunta i den" är föga konstruktivt.

Riktlinjer är inte är satta i sten. Om man tillräckligt ofta tar beslut i strid med dessa så är det troligen så att det är riktlinjerna, inte besluten, som är felaktiga. Om riktlinjen ifråga tas upp på SFFR, hjälper det wikigemenskapen att bearbeta riktlinjen till mer aktuellt skick.

Relevanskriterierna utgår från etablerad praxis, åtminstone i teorin. Om en anmäld artikel inte lever upp till relevanskriterierna men man ändå vill behålla dem, är det rimligt att argumentera om varför relevanskriterierna inte är giltiga. Genom att länka till kriterierna ifråga sätter man dessutom ljus på dem, får fler att hitta dem, och hjälper dem att utvecklas till de redskap för wikigemenskapen de skulle kunna bli. I sitt nuvarande skick torde dock relevanskriterierna inte vara något att följa slaviskt.

Personliga åsikter

Jag gillar det

Exempel:

• Behåll The Flailing Hairnets är världens bästa rockband! // Värstafanset 15 juli 2008 kl. 23.31 (CEST)

Det här argumentet kan varieras i det oändliga, men i grunden består det av en enda sak: personen som argumenterar tycker verkligen, verkligen om det ämne artikeln behandlar, och vill därför inte se den raderad. Väldigt ofta hävdas att ämnet är så bra på vad det nu är som ett skäl att behålla artikeln. Problemet med argumentet är att hur bra ämnet (säg ett visst bands musik) är är ett väldigt subjektivt avgörande; medan en person kan älska bandet av hela sitt hjärta kan en annan avsky det lika passionerat. Än viktigare är att Wikipedia är ett uppslagsverk, och uppslagsverk samlar andras kunskap på en plats. Wikipedia skapar inte ny kunskap (se Wikipedia:Ingen egen forskning). Med andra ord kan ett band, en skådespelare eller ett datorspel vara det bästa någonsin, men om inga pålitliga källor har upptäckt detta så spelar detta ingen roll. Det kan hända att de blir omskrivna i framtiden, men Wikipedia försöker inte förutspå framtiden. Artiklar kan endast skapas om fenomen som redan blivit omskrivna. Om ditt favoritband, webserie eller vad det nu rör sig om är så fantastiskt så kommer det för eller senare att hända. Ha lite tålamod bara.

Jag gillar det inte

Exempel:

• Radera: krafs. –Bortmedkrafset 15 juli 2008 kl. 23.28 (CEST)
• Radera - det behövs inte här. –Dömande 16 juli 2008 kl. 09.20 (CEST)
• Radera - Jag gillar det inte. //Gillardetinte 18 juli 2008 kl. 22.13 (CEST)
• Radera - det är irriterande. Irriterad 19 juli 2008 kl. 13.00 (CEST)

Wikipediaanvändare finns av många skilda slag, och därför kommer nästan allt att vara avskytt av någon wikipedian. Att ogilla en musikstil är dock ingen anledning att hävda att en artikel om en grupp inom denna stil (om alla övriga krav på verifierbarhet och källor är uppfyllda) skall raderas. Musiksmak är något otroligt subjektivt, och vad som för någon är klagovisor är symfonier för någon annan. Samma sak gäller personliga preferenser överlag. En del användare avskyr trivia, men vad som är trivia är en subjektiv åsikt. För närvarande finns ingen tydlig riktlinje som säger vad som räknas som räknas som trivia och inte. Det finns inte heller någon policy eller riktlinje som säger att trivia skall tas bort.

Argument som går ut på att artikelämnet till sin natur är icke uppslagsverksmässigt (till exempel en enskilda låtar eller ett avsnitt av en tv-serie) bör också undvikas, så länge det inte finns någon policy eller riktlinje mot artiklar om sådana ämnen.

Den kanske vanligaste varianten av dessa argument (på enwp) är att artiklar eller kategorier borde tas bort som varande krafs (cruft). Även om denna beteckning ofta används för saker som anses vara av marginellt intresse, så bör man noggrant fundera över om det som kallas krafs har potential.

Att kalla något för krafs är alltså inte i sig självt ett rationellt argument för radering, men det finns olika typer av texter som inte hör hemma på Wikipedia. "Krafs" används ofta som en beteckning för denna typ av material, och när ordet används på detta sätt bör man inte avfärda det med att den som yttrade det misstrodde artikelskaparens avsikter. Inte desto mindre bör användare som kallar något för krafs försöka förklara vilken policy eller riktlinje som innehållet bryter mot, och varför det gör det. (Se även "Bara policy eller riktlinjer" här ovan).

Jag bryr mig inte om det

Exempel:

• Radera Vem bryr sig om sånt här? –Likgiltig 15 juli 2008 kl. 23.26 (CEST)
• Behåll Det är bara nonsens ändå. -- Mossigbeslutsfattare 16 juli 2008 kl. 09.21 (CEST)

Inte alla bryr sig om alla ämnen, det kan vi lugnt utgå ifrån. Vår egen likgiltighet inför ett ämne hindrar dock inte andra från att bry sig tillräckligt för att vilja läsa och till och med skriva om det. Likgiltighet kan heller inte vara skäl att radera något. Om man verkligen inte bryr sig om ett ämne är den artiga vägen att ta kliva åt sidan och låta andra roa sig med det, om de har lust. Om man verkligen inte bryr sig om något, finns inget skäl att gräla om saken. Om man är så likgiltig, varför lägga ner tid och möda på att säga det? Det här aldrig inte ett giltigt skäl för radering. För uppslagsverket Wikipedia spelar det mindre roll hur många som bryr sig om ett visst ämne, än hur relevant det är, eller i hur hög grad människor har försökt avhandla det.

Det är intressant

Exempel:

• Behåll Det här är intressant. –Fascinerad 15 juli 2008 kl. 23.27 (CEST)
• Radera Ointressant. –/ Inteintresserad 16 juli 2008 kl. 09.22 (CEST)

Jag kan stoppa in två småmynt horisontellt i mina näsborrar. Det är ett ganska intressant faktum, men hör det hemma på Wikipedia? Dessutom, bara för att vi tycker att något är intressant betyder det inte att någon annan också gör det. Läsare intresserar sig inte för alla Wikipedia-artiklar, så även om du är ointresserad av ett ämne behöver inte det gälla alla.

Det är användbart

Exempel:

• Behåll Användbart. //AnvändbarhetFTW 15 juli 2008 kl. 23.25 (CEST)
• Radera Värdelöst. –Värdelöstbetyderdåligt 16 juli 2008 kl. 09.23 (CEST)

Wikipedia är ett uppslagsverk, vilket gör att många användbara saker som inte hör hemma i sådana inte tas med. Alla Wikipedias artiklar bör i och för sig vara användbara i något sammanhang, men att säga att något är användbart eller värdelöst utan att förtydliga för inte diskussionen framåt, och är inte övertygande. Kom ihåg att det viktiga är varför artikeln är användbar eller värdelös, och om den lever upp till Wikipedias policier och riktlinjer.

Ett recept på pannkakor kan vara användbart. Det finns dock inte på Wikipedia, eftersom Wikipedia inte är en kokbok (det finns däremot på Wikibooks). En sida som definierar ordet "användbar" vore användbar, men Wikipedia är ingen ordlista (det är däremot Wiktionary). En guide till Paris bästa restauranger vore användbar, men finns inte med eftersom Wikipedia inte är någon resehandbok (för det syftet finns Wikitravel). Användbarhet är subjektivt, och bör undvikas i raderingsdiskussioner såvida det inte är ett understödjande argument i ett övertygande resonemang.

Det finns dock tillfällen då resonemang om "användbarhet" kan utgöra basen för giltiga resonemang om varför något ska tas med. Ett uppslagsverk ska per definition vara informationsrikt och användbart för läsaren. Försök använda sunda förnuftet, och fundera på om en icke försumbar mängd människor kan finna informationen användbar. Information i tabellform är särskilt inriktad på att vara användbar för läsaren. Argument kring användbarhet kan vara värdefulla om de sätts i ett sammanhang. Ett exempel på detta är "listan för samman information om besläktade ämnen inom X, och är användbar för att överblicka ämnet".

Det finns sidor på Wikipedia som enbart finns till som navigeringsredskap. Hit hör grensidor, kategorier och omdirigeringar. Att de finns med beror enbart på att de är användbara.

Om information är "användbar" kan det vara idé att lägga upp den på någon annan wiki.

Den gör ingen skada

Exempel:

• Behåll Varför radera det här, det kan ju knappast skada någon. –Hippokrates 15 juli 2008 kl. 23.24 (CEST)
• Radera Varför ska vi behålla detta, den gör ingen nytta här. –Hippo2 16 juli 2008 kl. 09.24 (CEST)

Att en artikel inte direkt skadar någon medför inte att den bör behållas. Om det till exempelvis inte har publicerats någon verifierbar information av pålitliga källor om ämnet finns det inget sätt att kontrollera om informationen i artikeln är sann, vilket kan skada artikelämnets och projektets anseende. Även om sådana påståenden är sanna så kan de leda till att att falsk information börjar läcka in, eftersom det inte finns någon möjlighet att kontrollera fakta.

Att behålla artiklar som inte uppfyller grundprinciperna om verifierbarhet och relevans samt inte använder trovärdiga källor kan göra mer skada än vad som lätt inses. Det sätter ribban på nivån att vad som helst kan passa här (mer om detta nedan).

Ett uppslagsverks mål är dock att tillhandahålla information. Man behöver inte visa att det finns en potentiell läsekretsen eller att artikeln är användbar, om materialet är relevant.

Frasen "den gör ingen skada", och dess antites, är vad som driver den filosofiska debatten om inklusionism kontra raderingsiver. Mer information och diskussion, se Meta-artiklarna inklusionism och raderingsiver.

Den är rolig

Exempel:

• Behåll Artikeln är fantastiskt rolig. // Komedienne 15 juli 2008 kl. 23.24 (CEST)

Wikipedia är inte någon depå för humoristiska texter. Artiklar kan inte behållas enbart på grund av att de är roliga, och inte heller för att någon användare tycker att ämnet de behandlar är roligt. Eftersom humor är synnerligen subjektivt kan det över huvud taget inte användas som kriterium för att tas med i ett uppslagsverk där artiklarna bedöms efter objektiva kriterier (det en person finner roligt kan en annan finna bedövande tråkigt, och en tredje ta anstöt av).

Detta innebär inte att artiklar vars ämnen på olika sätt har med humor inte hör hemma på Wikipedia. Artiklar om Monty Python och The Office har självklart plats här. Huruvida artiklar skall behållas eller ej bör baseras på relevans, verifierbarhet och att de inte är egen forskning - inte på huruvida någon eller några användare tycker de är roliga. Wikipediagemenskapen kan ägna sig åt humor, men helst inte i artikelnamnrymden.

Den ser bra ut

Exempel:

• Behåll Artikeln är välstrukturerad med bra grafik. //Ytlig

Helt klart är det bra om en Wikipediaartikel är estetiskt väl utformad, men en artikels utseende är inte en faktor som spelar någon roll vid en bedömning av huruvida artikelns ämne lämpar sig för en artikel på Wikipedia.

Bristande relevans

Tillräckligt stora siffror, eller inte

Exempel:

• Behåll Ett internetforum med 3 000 medlemmar / en tidskrift med 37 000 prenumeranter / en mikrostat med en befolkning på 9 400 är klart relevant. // Herr Relevant 15 juli 2008 kl. 23.22 (CEST)
• Radera Ett internetforum med 3 000 medlemmar / en tidskrift med 37 000 prenumeranter / en mikrostat med en befolkning på 9 400 är inte relevant. //Förlitet 16 juli 2008 kl. 09.24 (CEST)
• Behåll Den här personens video har över 1 miljon visningar och över 1000 kommentarer, vilket gör den relevant. –Antalvisningar 18 juli 2008 kl. 13.04 (CEST)

Ett vanligt argument på SFFR är att ämnet har ett antal av någonting, vilket gör det antingen relevant eller irrelevant. Emellertid är det inte främst någontings kvantitet som påvisar relevans, utan snarare de verifierbara tillförlitliga källornas kvalitet.

Det här påverkar inte riktlinjen en:WP:NUMBER, som säger att vad gäller artiklar om tal över en viss storlek behöver man visa på flera olika skäl till att talet är relevant. I det fallet är det fråga om en väl definierad gräns.

Googletestet

Exempel:

• Behåll Ämnet får 345 400 träffar på Google, så det är uppenbart av intresse. –Googlekillen 15 juli 2008 kl. 23.21 (CEST)
• Radera Bara 10 Google-träffar, inte relevant. –Googletjejen 16 juli 2008 kl. 09.25 (CEST)

Sökning med en sökmotor såsom Google kan ge en antydning om hur vanligt eller välkänt ett ämne är, men generellt är många träffar ingen garanti för att ämnet lämpar sig för en Wikipedia-artikel. Omvänt kanske få eller inga träffar bara betyder att ämnet är högspecialiserat eller bara inte går att hitta på internet. Man får inte tusentals träffar på ett gammalt norskt juridiskt begrepp. Sökmotortestet är emellertid vanligen accepterat vid diskussion om vetenskapliga termers relevans, om man söker i en forskningsdatabas såsom Google scholar eller i inskannad litteratur genom Google books. Sökmotortestet kan också vara användbart inom populärkultur, som negativt test, eftersom man inom detta ämne förväntar sig att hitta information på nätet om relevanta ämnen. En sökning på ett påstått internetfenomen men som bara ger ett fåtal träffar som duger till källa torde visa att ämnet inte är så välspritt, och därmed relevant i uppslagsverket, som hävdats.

I allmänhet är kvaliteten på sökmotorträffarna viktigare än själva antalet. Ofta är dessutom sökmotorernas uppskattningar av antalet träffar ganska dåliga – en Googlesökning på "Sture Dahlström" ger när detta skrivs (25 juli 2008) enligt räknaren ungefär 8460 träffar, men om man bläddrar framåt bland sidorna ser man att det faktiska antalet är 513. En detaljerad beskrivning av de problem som kan uppstå när man försöker använda sökmotorer för att undersöka ett ämnes lämplighet finns på en:Wikipedia:Search engine test.

Världsberömd i hela Säffle

Exempel:

• Radera Jag har aldrig hört talas om det, så det måste vara ett hoax. //Jagvetingenting 15 juli 2008 kl. 23.21 (CEST)
• Radera Folk i min stad har aldrig hört talas om henne, så hon kan inte vara relevant. -/- Provinsiell 16 juli 2008 kl. 09.25 (CEST)
• Radera Vem utanför (namn på platsen) har någonsin hört talas om denna person/plats/sak?–/Intekändhär 16 juli 2008 kl. 20.38 (CEST)
• Behåll John är den längsta personen i min hemort, så han ska ha en egen artikel. –/Föddienlitenby 16 juli 2008 kl. 20.38 (CEST)
  
• Behåll Jag känner väl till det. Det ligger på vägen till min skola. /Vårgataistan 16 juli 2008 kl. 20.38 (CEST)

Många saker är välkända inom en viss grupp av människor. Min farbror Christer kanske är den bästa på krocket i sin lokala krocketgrupp vilket gör honom känd bland krocketspelare i den byn, men det betyder inte att han är relevant nog för en artikel i Wikipedia. Som det står i en av Wikipedias riktlinjer, är Wikipedia inte en urskiljningslös samling av all världens information, vilket innebär att en del saker inte lämpar sig för att avhandlas i Wikipedia. Om något ska tas med i Wikipedia måste det bestå av verifierbara fakta publicerad i pålitliga källor, annars är det originalforskning vi sysslar med. Troligen har inga pålitliga källor någonsin publicerat farbror Christers fantastiska färdigheter i krocket. Wikipedia är ett allmänt uppslagsverk, så det måste finnas bevis för att ett ämne har fått uppmärksamhet utanför ett liten grupp av människor. Om de enda källorna om ett ämne författats av medlemmarna av en liten grupp med samma gemensamma intresse, är det ett gott tecken på att ämnet inte är viktigt nog för att garantera inklusion i en allmän encyklopedi.

Å andra sidan kan en del företeelser vara välkända inom ett speciellt land, region eller kultur. Argumentet "eftersom ett ämne inte är välkänt bland svenskspråkiga läsare ska det inte ha någon artikel" uppmuntrar en systematisk skevhet. För att undvika detta bör Wikipedia innehålla alla ämnen som är relevanta även om ett visst ämne inte är välkänt inom den svensktalande delen av världen, eller inom länder med stora befolkningstal eller många invånare som använder Internet. På samma sätt medför inte argumentet att något inte är välkänt utanför ett visst geografiskt område att ämnet inte skulle vara relevant på Wikipedia.

Detta argument är inte på egen hand tillräckligt för att vara övertygande i raderingsdiskussioner.

Att förutsäga framtiden

Exempel:

• Behåll Det här kommer bli mycket viktigt/uppmärksammat väldigt snart. Nikommerattfåse 15 juli 2008 kl. 23.20 (CEST)
• Radera Det här är något som ingen kommer komma ihåg om en vecka/månad/år. // Orkarintekoncenterasiglängepåsammasak 16 juli 2008 kl. 09.27 (CEST)

Wikipedia kan inte förutsäga framtiden, och användare bör försöka låta bli att göra försök till detta i raderingsdiskussioner. Det är svårt att exakt veta vad folk anser om något i nuläget, ännu svårare att förutse hur uppfattningar kommer ändras i framtiden, och fullständigt onödigt att ens försöka. Ett ämnes relevans i uppslagsverket baseras på huruvida tillräckligt trovärdiga källor redan har uppmärksammat fenomenet, inte på subjektiva bedömningar av huruvida folk kommer att uppmärksamma fenomenet i framtiden. Att fokusera på objektiva bevis för raderingsdiskussionen framåt mot en logisk slutsats. Presentationer av egna personliga förutsägelser gör det inte.

Nedärvd relevans

Exempel:

• Behåll Alla artiklar av typ X är relevanta i sig själva. – Klassificeraren 15 juli 2008 kl. 23.20 (CEST)
• Radera Alla artiklar av typ Y är värdelöst krafs. // Krigarmotenvisstypavartiklar 16 juli 2008 kl. 09.28 (CEST)
• Behåll Det är ett radioprogram på en radiostation som har relevans för en egen artikel, därmed är programmet automatiskt relevant. // Varskadethärsluta 16 juli 2008 kl. 15.19 (CEST)
• Radera UNESCO kan inte vara relevant eftersom det är FN som är relevant. Relevans kan inte nedärvas. -- Baradenöverordnade 16 juli 2008 kl. 18.55 (CEST)

Relevans ärvs inte sidledes. Om ett element i en mängd ämnen är relevanta för en egen artikel, så kan samma sak gälla andra element i samma mängd – men det måste inte göra det. Man bör därför diskutera med utgångspunkt från det aktuella artikelämnet, inte vilken grupp eller typ av ämnen som artikeln tillför. Om en artikel som tagits upp till raderingsdiskussion är tillräckligt relevant i sig själv, så visa det.

Relevans ärvs inte heller nedåt. Om ett överordnat ämnes är relevant, medför inte detta automatisk att det underordnade ämnet också är relevant. En musiker och låtskrivare må vara relevant, men kanske inte alla hans låtar.

Relevans ärvs inte heller uppåt, alltså från relevanta underordnade ämnen till överordnade. Inte varje tillverkare av någon produkt som befunnits relevant för inklusion i uppslagsverket har relevans i sig; om en person som befunnits relevant att inkludera i uppslagsverket är medlem i eller leder en viss organisation, betyder inte det med automatik att organisationen är relevant.

Individuella förtjänster

Men artikel X då?

Huvudmetasida: Wikipedia:Brukar du fiska?

Genväg till detta avsnitt: WP:OTHERSTUFFEXISTS

Exempel:

• Behåll Vi har en artikel om x, och den företeelsen är lika mycket eller lite välkänd som den här.// Herr Annanartikel 15 juli 2008 kl. 23.19 (CEST)
• Radera Vi har ingen artikel om y, så vi borde inte ha den här heller. –// Fru Annanartikel 16 juli 2008 kl. 09.29 (CEST)
• Behåll Artikeln finns på engelska, turkiska och grekiska wikipedia, jag ser ingen anledning att radera den då. // Andraharrätt 31 juli 2008 kl. 12.37 (CEST)

På grund av det sätt som Wikipedia skapas på, funkar inte argument om vilka andra artiklar som finns eller inte finns. Inget hindrar någon från att skapa vilken artikel som helst. (Att en annan artikel finns kan kanske användas som ett argument för att den anmälda artikeln inte är tillräckligt dålig för att bli snabbraderad, men innebär inte att artikeln bör vara kvar.) Massor av artiklar existerar som förmodligen inte borde finnas. På samma sätt är det många artiklar som saknas, fast de borde finnas. Att peka på att en artikel om ett liknande ämne finns bevisar inte att den artikel som diskuteras också borde finnas. Det är mycket möjligt att den andra artikeln också borde raderas, men att ingen lagt märke till den och anmält den på SFFR.

Ibland används argumentet att liknande artiklar har tagits upp på SFFR och antingen sparats eller raderats. Dessa argument kan vara effektiva, men bör användas med viss försiktighet. Ibland raderas artiklar fast de inte borde, och även om den diskussionen var korrekt utförd kan två artiklar vara svåra att jämföra. Medför det faktum att det finns en artikel om varje rollfigur i Grey's Anatomy automatiskt att vi borde ha en artikel om varje rollfigur i The Office? Den här typen av jämförelser kan vara mycket subjektiva. Därför är det bättre att titta på diskussionen om den andra artikeln och vilken policy som åberopats där, och argumentera kring hur de är tillämpliga i den nuvarande raderingsdiskussionen, än att bara säga "vi behöll x, då borde vi behålla den här också." Ett fåtal SFFR-diskussioner får mycket uppmärksamhet och resulterar i ett beslut som i realiteten är slutgiltigt, tills nya bevis presenteras. Om man åberopar en sådan gammal diskussion, och fallet är uppenbart mycket likartat det nuvarande, kan det vara ett starkt argument som inte bör bortses från bara för att en del missuppfattar detta stycke som ett direkt förbud mot att någonsin hänvisa till andra artiklar eller raderingsdiskussioner.

Samma resomenang gäller argumentet att det finns artiklar om ämnet på andra Wikipedior. Dels definierar olika projekt inom Wikimedia-sfären sina avgränsningar lite olika (även om de idealt skulle vara identiska), men framför allt kan det även på andra projekt finnas artiklar som inte borde finnas där. Det är inte ovanligt att någon påpekat många interwikilänkar i raderingsdiskussioner, men att hälften av interwikilänkarna sedan får tas bort på grund av att det genomgått raderingsdiskussion där också. Sådant kan dock också anges som ett argument för det motsatta; artikeln har raderats på engelskspråkiga Wikipedia, då borde vi också göra det. Notera att samma skillnader mellan projekten fortfarande finns, och att engelskspråkiga Wikipedias artikel kanske inte hade några källor medan vår hade det, varför inte heller detta är ett argument som spelar någon större roll.

Detta argument har även en vanlig allmän form, att "vi har massor av andra dåliga artiklar". Wikipedia medger att det lider av systematisk skevhet beroende på sin användarpopulation (se en:WP:BIAS). Att en artikel i en serie likvärdiga artiklar anmäls till SFFR kan ibland göra dessa skevheter större (om exempelvis artiklar om "foo" raderas men inte om "bar", och "bar" är en del av kulturen för majoriteten på Wikipedia). Lägg märke till att detta inte är samma sak som att jämföra en foo-artikel med en annan, eller en foo-artikel med en bar-artikel.

Jämförelser med andra artiklar är alltså inte i sig nog för att dra en slutsats, men de kan utgöra en del av en övertygande argumentation. Man bör inte avfärda en användares hela kommentar bara för att den innehåller denna typ av jämförelser.

Allt eller inget

Exempel:

• Behåll om den här tas bort måste allt i kategorin X bort. – Alltelleringet 15 juli 2008 kl. 23.18 (CEST)
• Ta bort Vi har redan tagit bort allt annat i kategori Y, så den här skall bort också. Ingetellerallt 16 juli 2008 kl. 09.30 (CEST)

Huruvida det finns eller inte finns artiklar om liknande ämnen, har inget att göra med om en viss artikel skall behållas eller ej. De andra artiklarna kan ha tagits bort på felaktiga grunder. Andra användare kanske inte har sett de andra artiklarna än. Sen kan det ju också vara så att konsensus har förändrats.

Att en artikel har någon ytlig nämnare gemensam med någon existerande, relevant och kanske till och med välskriven artikel behöver inte innebära att även detta ämne kan förses med en väl källbelagd och neutral uppslagsverksartikel. Att somliga avant–garde-artister, universitetslärare, grundskolor eller bloggar, för att nämna några exempel, är omnämnda i tillräckligt många oberoende och utförliga källor för att man skall kunna skriva en artikel innebär inte att alla är det.

Huruvida det finns verifierbar och pålitlig information spm man kan basera en bra artikel på är ett viktigt kriterium i diskussioner om radering. Det faktum att den ligger i en viss kategori eller liknar en annan artikel är det inte.

Meta-resonemang

Wikipedia ska handla om allt

Exempel:

• Behåll Jag trodde Wikipedia var till för att ha information om allt. --Inkluderaallt 15 juli 2008 kl. 23.18 (CEST)
• Behåll Ni försöker ta bort korrekta fakta! -- Alltsomärsant 16 juli 2008 kl. 09.30 (CEST)
• Behåll Företeelsen finns, så den borde skrivas om. -- Alltsomfinns 16 juli 2008 kl. 12.43 (CEST)

Ja, Wikipedia är ett uppslagsverk, och som sådant ska den innehålla fakta om alla kunskapsfält. "Alla kunskapsfält" är dock inte synonymt med "allting". Det är utsagt att Wikipedia inte är någon urskiljningslös sammanställning av all världens vetande, vilket innebär att det finns standarder för vilka sorters fakta som borde återfinnas på Wikipedia. Detta är för att Wikipedia ska gå att underhålla. Man kan lätt föreställa sig hur stort ett uppslagsverk om allting skulle bli. Allting inbegriper varje partikel i universum, alla idéer har funnits eller kommer att finnas, alla människor som levat, alla organisationer som funnits eller finns, varje enskilt föremål som funnits eller finns, alla webbplatser som funnits eller finns, och så vidare.

Den tröskel som alla artiklar måste kravla sig över är verifierbarhet, inte sanning. Kravet på verifierbarhet räcker för att hindra text om varje partikel, och avgränsa vilka fakta som kan tas med om enskilda personer. Dessutom har wikigemenskapen bestämt sig för att inte ta med varje verifierbart faktum, och har därför upprättat relevanskriterier för vad som ska behållas. Den riktlinjen är vidare än de inklusionskriterier som pappersuppslagsverk håller sig med, men det är inte heller "allting". För att avgöra vad som ska finnas med i ett uppslagsverk, bör man tänka efter och använda sitt omdöme.

Kasta inte bort information

Exempel:

• Behåll annars förlorar vi de fakta som finns i artikeln. – Grundläggande 15 juli 2008 kl. 23.12 (CEST)
• Radera, allt som står i artikeln finns på annan plats. //Överflödig 16 juli 2008 kl. 09.31 (CEST)

Dessa resonemang är vanliga i diskussioner om eventuell radering av listor och kategorier. Ibland finns samma information på flera ställen: i en mall och en kategori, i en artikel och en navigeringsruta, eller andra kombinationer. Ibland används en raderingsdiskussion för att föreslå att en mall ska omvandlas till kategori, eller en kategori till lista. Alla dessa olika format har för- och nackdelar. Att ha lista, kategori och navigeringsruta om samma ämne är för det mesta inte särskilt vettigt. Ibland kan det dock vara det, och det finns ingen regel som förbjuder det.

I vilket fall som helst handlar det inte om att kasta bort information. Om omstuvningen från ett format till ett annat görs ordentligt förloras ingenting alls. Att opponera sig mot att ta bort information är tämligen tveksamt och poänglöst, när det inte är vad som föreslås.

Argumentet är mer giltigt i diskussioner om radering av vanliga artiklar, eftersom all information om vem som bidragit försvinner, vilket strider mot GFDL. Även i dessa fall är det dock vanligen möjligt att återställa informationen, om artikeln återskapas.

Folk har lagt ner mycket jobb på artikeln

Exempel:

• Behåll Massor av människor har jobbat på den. – Kärtbesvärförgäves 15 juli 2008 kl. 23.11 (CEST)

Användare lägger ibland energi på att skriva eller underhålla artiklar som inte lever upp till Wikipedias policy och riktlinjer. Det är ett faktum, och det är synd. Att få se artiklar som man investerat tid och energi i kan utan tvivel få folk att tappa sugen. Det faktum att det ligger mycket jobb bakom en artikel är dock inget skäl till undantag från policy och riktlinjer.

Material om ett ämne som inte bedöms förtjäna en egen artikel kan ibland infogas i någon annan artikel. Material som inte passar på Wikipedia kan ibland föras över till andra wikisajter. Raderat material kan återskapas i skaparens användarnamnrymd, om denne ber en administratör.

Ingen arbetar på att förbättra den

Exempel:

• Radera Artikeln har funnits i två år och är fortfarande en stubbe! //Deharintejobbat 15 juli 2008 kl. 23.10 (CEST)

Ibland raderingsanmäls en artikel som inte arbetats mycket på, eller som inte redigerats på länge. Artikeln är alltså inte i särskilt bra skick. Detta betyder inte nödvändigtvis att ämnet inte lämpar sig för Wikipedia; det kan vara så att ämnet är oklart eller svårt att skriva om. Artiklar bör bedömas efter om det är realistiskt att de kan bli utökade, inte efter hur ofta de hittills redigerats.

I andra fall, särskilt vad gäller listor vars innehåll är färdigdefinierat och inte förändras, kan det vara så att artikeln redan är komplett och uppdaterad. En sådan artikel har inte bearbetats på si eller så länge eftersom det för närvarande inte behöver läggas något till artikeln.

Det sägs ofta att "SFFR inte är artikelstädning". Tänk på att Wikipedia är under utarbetning. Artiklar ska inte raderas som straff för att ingen än har haft lust att städa upp dem. Kom ihåg att Wikipedia inte har någon deadline. Om det finns värdefullt innehåll i artikeln, som med tiden kan källbeläggas, så bör den förbättras och utvecklas, inte raderas.

Problem som går att lösa

Exempel:

• Radera Artikeln är skräp. –Skitprataren 15 juli 2008 kl. 23.04 (CEST)
• Radera Artikeln är rörig och dåligt strukturerad. // Orkarintefixa
• Radera Den saknar ordentliga referenser –Lat1 15 juli 2008 kl. 23.06 (CEST)
• Behåll Vi kan leta rätt på källor senare //Intejustnu 15 juli 2008 kl. 23.07 (CEST)
• Behåll Artikeln är ren och skär reklam, men vi kan skriva en neutral artikel i dess ställe. –VivillhaNPOV 15 juli 2008 kl. 23.09 (CEST)

Den här typen av kommentarer är baserade på artikelns kvalitet som den ser ut för ögonblicket. Den kan exempelvis vara dåligt skriven, inte vara ordentligt källstyrkt, eller inte täcka ämnet ordentligt. Emellertid kan även en dålig artikel vara till nytta, och därmed inte vara så dålig att Wikipedia är bättre utan den. Att en artikel inte är wikiformaterad, har dålig grammatik, inte täcker vissa områden och så vidare är relativt små problem. Sådana artiklar kan vara till nytta även i sitt nuvarande skick. Man bör försöka bedöma artikelns potential för förbättring. Wikimetoden medför att en artikel som är bristfällig nu kan förbättras och skrivas om, så de nuvarande bristerna avhjälps. Med andra ord, boten för en taskig artikel är städning enligt stilguiden, inte radering.

Om en artikel däremot är så dålig att den i dess nuvarande skick är skadlig, kan det vara idé att radera nu och kanske återskapa senare. Om artikelns ämne är relevant för en artikel men den nuvarande texten är skriven från så skevt perspektiv att man skäms för den, eller en uppenbar bluff där allt som står är fel, klarar sig Wikipedia definitivt bättre utan artikeln. Sådant som är problematiskt med tanke på Wikipedias väsentligaste policy och riktlinjer som verifierbarhet måste dock hanteras. Att bara säga att stora brister av denna natur kan få lösa sig med tiden, löser inte problemet. Problem med negativa uppgifter om enskilda personer som inte är källstyrkta och upphovsrättsbrott måste lösas så snabbt som möjligt. De flesta problem kan dock ges längre tid.

Vad gäller taffliga men räddningsbara artiklar är den bästa insats man kan göra ofta att själv fixa till den. En förbättring av en dålig artikel som resulterar i en anmälan mindre på SFFR är faktiskt ingen dum idé.

Huruvida en dålig men förbättringsbar artikel borde raderas eller inte har ofta lett till heta diskussioner, vilket i sin tur givit upphov till wiki-filosofierna omedelbarhetism and såsmåningomism.

Upprepade anmälningar

Exempel:

• Behåll Drog vi inte allt det här igår? –DejaVu 15 juli 2008 kl. 22.53 (CEST)
• Behåll, snabbavsluta diskussionen Artikeln överlevde förra omgången på SFFR, och borde inte utsatts för sånt här struntprat nu igen. //Gäsp 15 juli 2008 kl. 22.58 (CEST)
• Radera Jag bryr mig inte om att den överlevde tre omgångar på SFFR förra veckan. Jag tänker anmäla den varje dag, tills den raderas. –-En gång till 15 juli 2008 kl. 23.03 (CEST)

Ibland skrivs det saker på SFFR i stil med "Eftersom det inte gick att uppnå konsensus för att radera den förra gången den anmäldes, finns inget skäl att anmäla den en gång till." Detta kan vara en giltig motivering för att behålla artikeln i vissa fall, men ett dåligt skäl i andra. Konsensus kan förändras; oftast tar sånt tid, men ibland går det fort. Den förra diskussionen kan till exempel inte ha varit särskilt uttömmande, och många rimliga argument saknades.

Om en artikel anmälts på ett oseriöst sätt gör övriga användare klokt i att protestera om den anmäls igen. Den vanligaste typen av oseriösa anmälningar är förmodligen försök att tydliggöra en poäng på Wikipedias bekostnad.

Om en artikel behölls för att den hade potential att bli uppslagsverksmässig, och kan bli förbättrad eller utökad, bör användarna få tid på sig att förbättra artikeln. Därför är det rimligt att användare motsätter sig en återanmälan som inte ger artikeln tillräckligt med tid för att åstadkomma en förbättring.

Ifrågasättanden av anmälarens syfte

Exempel:

• Behåll skum nominering -- Andraharskummaavsikter 15 juli 2008 kl. 22.53 (CEST)
• Behåll Användaren Partisk avskyr den här artikeln. Anmälan gjordes av fel skäl. - AlltidNPOV 15 juli 2008 kl. 22.54 (CEST)

Ibland nominerar någon en artikel av skäl som han eller hon anser gör artikeln ovärdig att finnas på Wikipedia. Andra användare kommer inte att anse resonemanget så mycket värt, och därför anta (eller i vart fall uttala) att anmälaren agerade med något annat syfte i baktanken. En lång historia av raderingsdiskussioner har visat att sådana argument ofta slängs omkring av någon som redan var oense med anmälaren, och alltså eldas på av obehagliga sinneslägen.

Förutom att detta argument är ett uppenbart brott mot grundläggande policy gällande hur man agerar på Wikipedia, är det faktiskt inget argument alls. Om det finns skäl att behålla artikeln, bör dessa sägas rent ut tillsammans med en förklaring av varför anmälarens resonemang är felaktigt. Det är mycket ovanligare att någon faktiskt anmäler en artikel med konstiga baktankar, än att någon anklagar anmälaren för detta. Bara i specialfall är sådana resonemang giltiga (exempelvis en marionett som återkommer för att nominera vissa artiklar, någon som anmäler 20 artiklar i rad i demonstrativt syfte, eller någon som vill hämnas att hans eller hennes egen artikel blev raderad).

Se även

• Wikipedia:Brukar du fiska?