Wikipedia

Var är den Vän, som överallt jag söker

psalm av Johan Olof Wallin

Var är den Vän, som överallt jag söker är en psalm av Johan Olof Wallin och är dennes mest välkända psalm. Den är en ”dödsförberedelsepsalm” och skrevs som en avslutning till ett tal som Wallin höll vid invigningen av en ny begravningsplats för Västerås och S:t Ilians församlingar den 4 juli 1818.[1] Psalmen har flera koralmelodier, bland annat av Johann Crüger och Alice Tegnér.

Johan Olof Wallin. Porträtt ur Familje-Journalen 1885.

Psalmtexten

redigera

Wallins psalm publicerades i 1819 års psalmbok, allmänt kallad Wallinska psalmboken, som nr 481.[2][3]

I den första utgåvan inleds psalmen:

Hwar är den Wän, som öfver allt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig öker;
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjertat brinner.

J.A. Eklund menar att Var är den vän som överallt jag söker inte är en psalm utan religiös lyrik.[4]

Litteraturvetaren Olle Holmberg skriver i Samlaren 1925 om Wallins text "Den är en världslig dikt mer än någon annan i vår psalmbok, ty den nämner inte Guds namn. Den är en naturdikt, kärleksdikt, dödsdikt som förefaller att ha kunnat födas utanför den speciella psalmtraditionen och utan att bära på hymnernas gamla arv." Han skriver vidare "Psalmen 481 är emellertid också den en psalm och inte en profandikt. Den tillhör en psalmistisk tradition. Den har litterära anförvanter på nära håll. Det enda antika i dikten är rytmen. Denna bygger nämligen på det sapfiska versmåttet […]", och vidare "I många avseenden är psalmen 481 en naturdikt."[5] I Svenska Akademiens utgåva Den gamla psalmboken från 2001 kommenteras Wallins text så: "Bibelcitaten och bibelanspelningarna är ovanligt få i denna Wallinpsalm, där själens osaliga sökande går från orons vågor över det aningsfulla (romantiskt/platonska) sökandet i naturen till de stegrat trösterika (och med ens påtagligt bibliska slutstroferna."[1]

I populärkulturen

redigera

Psalmen läses i Ingmar Bergmans film "Smultronstället" (1957) gemensamt av huvudpersonen doktor Isak Borg (Victor Sjöström) och hans sällskap när de äter lunch tillsammans vid Vättern.

Koralerna

redigera
 
Johann Crüger

Den koralbok som hörde till 1819 års psalmbok var den så kallade Haeffners koralbok och i denna hade psalmen (nr 481, f-moll, 2/4-takt) en melodi av Johann Crüger, komponerad 1640, men genomgripande bearbetad av Haeffner.[Ex. 2] Crügers original har en text av Johann Heermann med inledningsorden "Herzliebster Jesu, was hast du verbrochen”, på svenska O Jesus kär, vad har väl du förbrutit.[6]

I 1937 års koralbok finns den av Haeffner bearbetade Crüger-koralen med[7], och i senare utgåvor som alternativ även Crügers ”original” (nr 564, f-moll, alla breve)[8][Ex. 1].

I 1986 års koralbok finns två melodier, dels en folklig koral från Mora (nr 305 A, dorisk skala, 4/4-takt)[Ex. 3], dels Crügers, av Haeffner bearbetade, koral (nr 305 B).[9]

Psalmen finns också i tonsättningar av Alice Tegnér (C-dur, 2/4-takt)[10][Ex. 4] publicerad första gången 1904[6] i Unga Röster[11] och senare i Missionsförbundets Sånger och Psalmer[12], samt Theodor Söderberg (Ess-dur, 4/4-takt)[10][Ex. 5]. I Hemlandssånger 1891 används en komposition av Albert Lindström medan man i Nya Pilgrimssånger 1892 använder Crügers melodi.

Musikexempel

redigera

Här presenteras den första versraden till respektive melodi.

  • Ex. 1 
     
    Crügers originalkoral. Lyssna! (fil)

Tryckta utgåvor

redigera

Referenser

redigera
Fotnoter
  1. ^ [a b] Möller Håkan, red (2001). Den gamla psalmboken [Elektronisk resurs : ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker]. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien. Stockholm: Svenska akad. i samverkan med Atlantis. sid. 373. Libris 10070158. http://www.svenskaakademien.se/web/Den_gamla_psalmboken.aspx. Läst 7 juli 2009  Arkiverad 23 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Wallin, Johan Olof 1779-1839”. dalalitteraturen.se. Arkiverad från originalet den 8 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070208182728/http://dalalitteraturen.se/content/forfattare/wallin-johan-olof/#more-47. Läst 2 augusti 2011. 
  3. ^ Den svenska psalmboken 1819 / Herzogs-Melins 1932 i 1819 års psalmbok med Nya psalmer från 1921 och Den svenska evangelieboken
  4. ^ Lövgren, sid 541
  5. ^ Miscellanea. Psalmen 481. i Samlaren (1925)
  6. ^ [a b] Lövgren, sid 736
  7. ^ 564 i 1937 års psalmbok, Melodipsalmbok
  8. ^ Melodipsalmbok: jämte musiken till svenska mässan : den svenska psalmboken av konungen gillad och stadfäst år 1937. Stockholm: Verbum. 1972. Libris 576120 
  9. ^ Den svenska psalmboken: antagen av 1986 års kyrkomöte. Örebro: Libris. 1986. Libris 7619864. ISBN 91-7194-601-2 (rött klbd) 
  10. ^ [a b] ”Var är den Vän som överallt jag söker”. Nätkoralboken. 2 april 2011. http://koralboken.blogspot.com/2011/04/var-ar-den-van-som-overallt-jag-soker.html. Läst 3 augusti 2011. 
  11. ^ Tegnér, Alice (1907). Unga röster 160 sånger av klassiska och moderna tonsättare : för skolbruk ordnade och delvis harmoniserade (3. uppl.). Stockholm: Seelig. Libris 10034421 
  12. ^ Sånger och psalmer musik och text : för enskilt och offentligt bruk. Stockholm: Missionsförb. 1951. Libris 3387612 
  13. ^ Hemlandssånger. Rock Island, Ill.: Augustana Book Concern. 1892. Libris 659303 
  14. ^ Nya pilgrimssånger på vägen till himmelska Sion.. Stockholm: Palmquist. 1891. Libris 1625533 
  15. ^ Svenska missionsförbundets Sångbok: Sånger och psalmer till enskilt och offentligt bruk (Ny omarb. uppl.). Stockholm: Sv. missionsförbundet. 1920. Libris 1659464 
  16. ^ Den svenska psalmboken [Elektronisk resurs]. Stockholm: Herzog & söner. 1937. Libris 10229243. https://runeberg.org/psalmbok/1937/ 
Tryckta källor
  • Lövgren, Oscar (1964). Psalm- och sånglexikon. Stockholm: Gummesson. Libris 8389910 
 
Wikisource
Texten till Var är den Vän, som överallt jag söker finns på Wikisource.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Var_är_den_Vän,_som_överallt_jag_söker&oldid=56235558”