Trinculo är en retrograd irreguljär måne till Uranus. Den upptäcktes av en grupp astronomer under ledning av Holman et al. den 13 augusti 2001, och fick den tillfälliga beteckningen S/2001 U 1. Den är också betecknad Uranus XXI.[1][8]

Trinculo
Upptäckt
UpptäckareMatthew J. Holman
John J. Kavelaars
Dan Milisavljevic
Brett J. Gladman
Upptäcktsdatum13 augusti 2001[1][2] (bekräftad 2002[1][3])
Beteckningar
AlternativnamnUranus XXI (21)
S/2001 U 1
Uppkallad efterTrinculo
Omloppsbana[4][5]
Epok: 1 januari 2000
Banmedelradie8505200 km
Excentricitet0,2194
Siderisk omloppstid749,4 d
Medelanomali180,374°
Inklination166,971° (till ekliptikan)
Longitud för uppstigande nod193,755°
Medelrörelse0,4803847°/d
Periapsisargument158,688°
Måne tillUranus
Propra banelement[4][5]
Periapsisprecession2592,77 a
Precession för uppstigande nod4273,04 a
Fysikaliska data
Medelradie9 km[6][7]
Area≈ 1000 km² (uppskattat)
Volym≈ 3000 km³ (uppskattat)
Massa≈ 3,9 × 1015 kg (uppskattat)
Medeldensitet1,5 g/cm³
GM0,00031 km³/s²
Albedo0,04[6][7]
Temperatur≈ 65 K (uppskattat)
Skenbar magnitud25,4 R[6][7]
Hitta fler artiklar om astronomi med

Trinculo är uppkallad efter den berusade gycklaren Trinculo i William Shakespeares pjäs Stormen.

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Daniel W. E. Green (30 september 2002). ”IAUC 7980: S/2001 U 1”. IAU Circular. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07900/07980.html. Läst 8 januari 2011. 
  2. ^ Jennifer Blue (16 oktober 2008). ”Planet and Satellite Names and Discoverers”. Working Group for Planetary System Nomenclature (WGPSN). http://planetarynames.wr.usgs.gov/append7.html#UranianSystem. Läst 19 december 2008. 
  3. ^ Sheppard, Scott S.. ”New Satellites of Uranus Discovered in 2003”. Institute for Astronomy at the University of Hawaii. Arkiverad från originalet den 5 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080505184616/http://www.ifa.hawaii.edu/~sheppard/satellites/uranus2003.html. Läst 19 december 2008. 
  4. ^ [a b] ”Planetary Satellite Mean Orbital Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 23 augusti 2013. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_elem. Läst 11 juni 2015. 
  5. ^ [a b] Brozovic, M. och Jacobson, R. A. (2009) ”The Orbits of the Outer Uranian Satellites”, Astronomical Journal 137, 3834.
  6. ^ [a b c] ”Planetary Satellite Physical Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 19 februari 2015. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 11 juni 2015. 
  7. ^ [a b c] Sheppard, S. S., Jewitt, D., Kleyna, J. 2005. ”An Ultradeep Survey for Irregular Satellites of Uranus: Limits to Completeness”, Astronomical Journal 129, 518-525.
  8. ^ It is about 10km in diameter. Gladman, B. J.; Kavelaars, J. J.; Holman, M. J.; Petit, J.-M.; Scholl, H., Nicholson, P. D.; and Burns, J. A.; The Discovery of Uranus XIX, XX, and XXI, Icarus, 147 (2000), pp. 320–324