Öppna huvudmenyn

Skepptuna socken

socken i Uppland

Skepptuna socken i Uppland ingick i Seminghundra härad och är sedan 1971 en del av Sigtuna kommun, från 2016 inom Skepptuna distrikt.

Skepptuna socken
Socken
Skepptuna kyrka.jpg
LandSverige
LandskapUppland
HäradSeminghundra härad
KommunSigtuna kommun
Bildadmedeltiden
Area39 kvadratkilometer
Upphov tillSkepptuna landskommun
Skepptuna församling
TingslagStockholms läns västra domsagas tingslag (–)
Seminghundra tingslag (–)
Karta
Skepptuna sockens läge i Stockholms län.
Red pog.svg
Skepptuna sockens läge
i Stockholms län.
Koordinater59°42′32″N 18°05′35″E / 59.70888901°N 18.09305573°Ö / 59.70888901; 18.09305573
Koder, länkar
Sockenkod0083
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128078 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 38,89 kvadratkilometer, varav 38,87 land.[1] År 1952 fanns här 497 invånare.[1] Sockenkyrkan Skepptuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Skepptuna socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skepptuna församling och för de borgerliga frågorna till Skepptuna landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1967 i Märsta landskommun som 1971 uppgick i Sigtuna kommun.[2] 1998 gick Lunda församling och Vidbo församling upp i Skepptuna församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Skepptuna, med samma omfattning som Skepptuna församling hade 1999/2000 och fick 1998, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Seminghundra härad. De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Hundra Härads kompani samt Livregementets dragonkår, Livskvadronenen, livkompaniet.[4]

GeografiRedigera

Skepptuna socken ligger nordost om Arlanda kring Laggaån och Närtunaån. Socknen är en öppen slättbygd med smärre skogklädda höjder.[1][5][6]

FornlämningarRedigera

Från bronsåldern finns spridda gravrösen. Från järnåldern finns 105 gravfält några med stensättningar. Det har funnits 20 runstenar, varav 11 är kvar. Av dessa finns sju i fast häll, däribland tre vid Hargs bro. Sälnastenen har en versifierad inskrift.[5][6][7][8]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1287 Skieptunum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna, 'inhägnad'. Förleden innehåller troligen skapt, 'stång, spjutspets, skaft' och kan tolkas som en terrängformation eller som en inbyggarbeteckning, 'de som bor på den skaftliknande terrängformationen' .[9]

Vasaättens urhem?Redigera

 
Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna kommun. Stamgård för Vasaätten.

Gården Vasa i Skepptuna kan vara en av de tidigaste stamgårdarna för Vasaätten.

Vasa ägdes redan på 1300-talet av Nils Kettilsson (Vasa) och ärvdes i början av 1400-talet av hans son riksdrotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och efter hans död 1442 sannolikt av sonen Karl Kristiernsson (Vasa) samt innehades av dennes son, biskop Kettil Karlsson (Vasa), som för 620 mark sålde godset 1461 till brodern Erik Karlsson (Vasa). I ett bevarat brev från Kettil Karlsson (Vasa) till brodern Erik adresserar biskopen brevet till hans bror Erik Karlsson på fädernegodset i Skefftuna.[10]

Det har även framförts att Vasaätten rentav tog sitt namn efter gården Vasa [11] något som delvis har fått stöd genom att senare studier av ättens tidigare vapensköld innan Gustav Vasa ändrade den, ingett tvivel på att den ursprungligen skulle ha föreställt en stormvase.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skepptuna socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Adm historik för Skepptuna socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1929). Sverige geografisk beskrivning del 1 Stockholms stad, Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skepptuna socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skepptuna socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 
  10. ^ Sigtuna kommuns webbplats Arkiverad 20 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Nordström, Alf; Eriksson Monica (1977). Vägvisare till kulturen i Stockholms län. Stockholm: LiberFörlag. sid. 26. Libris länk. ISBN 91-38-03171-X 

Vidare läsningRedigera

  • Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, del 3 Hermes 1952 libris

Externa länkarRedigera