Ordensreformen

process då de kungliga ordnarna avskaffades som statligt belöningssystem

Ordensreformen var den process mellan år 1969 och 1974 då Sveriges riksdag beslutade att revidera utdelandet av de kungliga ordnarna som del av det statliga belöningssystemet. I och med reformen upphörde utdelningen av ordnar till svenska medborgare helt (med undantag av Carl XIII:s orden som alltjämt kan utdelas till svenska frimurare).

Serafimerordens kraschan
Svärdsordens ordenstecken och kraschan
Nordstjärneordes ordenstecken och kraschan
Vasaordens ordenstecken och kraschan

BakgrundRedigera

De nuvarande svenska ordnarna instiftades 1748, vilket var senare än exempelvis England med sin Strumpebandsorden (1348), Frankrike med Helgeandsorden (1578) och Danmark med Elefantorden (1693). Dock hade svenska ordnar funnits sedan mitten på 1500-talet då Erik XIV redan 1561 instiftade Salvatorsorden vilken följdes av Johan III med Agnus Dei orden och Karl IX med Jehovaorden. Den sista svenska orden innan 1748 var Jesu namns orden som instiftades av Karl X Gustav 1656. Dessa ordnar överlevde dock inte sina stiftare, förutom Jesu namns orden som fanns kvar under Karl XI:s regering. Detta var heller inget onormalt i Europa, exempelvis har den danska Elefantorden förekommit under olika former sedan 1400-talet.

1747 bad riksdagen kung Fredrik I inrätta tre ordnar: Serafimerorden som ansågs vara en återupplivad orden som tar sin grund i de ovan nämnda svenska riddarordnarna, samt Svärds- och Nordstjärneorden för att belöna högre civila och militära statstjänstemän. År 1772 instiftade Gustav III Vasaorden, denna orden var fri, vilket betydde att den var öppen för alla oavsett samhällsklass, samt att den kunde utdelas för övriga samhällsinsatser.

ReformenRedigera

Ordensutdelandet var sedan länge omdiskuterat och ifrågasatt. I nionde bandet av Carl Georg Starbäcks och Per Olof Bäckströms Berättelser ur svenska historien (1886) kan man läsa: "För öfrigt sökte konungen [Gustav III] genom (…) frikostigt utdelande af ordnar åt presterskapet tillfredsställa dess fåfänga, i likhet med hvad som skedde i afseende å adeln".[1] År 1897 utgav den frisinnade tidningsmannen Axel Svenson skriften Ordens-humbugen, i vilken han hårt kritiserade ordensväsendet och krävde dess avskaffande. I Nordisk familjeboks tjugonde band (1914) skrev man:

Ordensförläningar kunna vara af både godo och ondo. De kunna åt de makthafvande – och ej blott de inhemske – vinna och binda anhängare, såsom väl afsikten ursprungligen var; de kunna vara en uppmuntran för förtjänstfullt arbete, som ej i makt eller penningar får någon belöning; de kunna sporra ärelystnaden att gagna det allmänna genom verksamhet och gåfvor, men de kunna också uppamma lycksökeri och kryperi.[2]

Förslag om ordensväsendets avskaffande hade vid en rad tillfällen debatterats i riksdagen; 1869, 1911, 1912, 1913, 1917, 1919, 1920, 1927, 1928 och 1947. Riksdagen ansåg sig dock inte vara behörig att besluta i frågan eftersom ordnarna var knutna till statschefen personligen.[3] I samband med utredningen av en ny regeringsform beslutade riksdagen att ge grundlagsberedningen uppdrag att se över systemet. Allmänna beredningsutskottet anförde i sitt förslag att:

Ordensväsendet har sitt ursprung i äldre tiders samhällssystem, och principerna för utdelning av ordnar som belöning för samhällsinsatser kan svårligen förenas med nutida demokratiskt betraktelsesätt. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att åtgärder företagits för att avveckla ordnar som en statlig belöning för offentlig tjänst.

Utdelningen av ordnar var baserad på en uppdelning mellan högre och lägre tjänster inom stat och kommun. Det var endast innehavare av högre tjänster som kunde erhålla en ordensutmärkelse, medan statsanställda som inte var berättigad till en dylik i stället erhöll medaljen För nit och redlighet i rikets tjänst.[4] Normalt var lönegrad A25 den lägsta ordensberättigade lönegraden och kvalifikationstiden var där i regel 20 år. I allmänhet var den tid som krävdes för att erhålla en ordensutmärkelse kortare ju högre tjänsten var och för vissa högre tjänster ställdes över huvud taget inga krav på kvalifikationstid.[5] Även inom den personalkategori som erhöll ordnar fanns en långt driven differentiering med hänsyn till de anställdas tjänsteställning.[6] Ordensväsendet ansågs återspegla en gången tids samhällssyn genom att det gav uttryck för värderingar av samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning.[7]

Vidare anfördes att de svenska ordensutnämningarnas antal efterhand ökat kraftigt. År 1971 ägde 1 240 ordensutnämningar rum, varav 900 inom Nordstjärneorden, och det totala antalet ordensinnehavare uppskattades 1973 till drygt 24 000. Detta var mycket högt i jämförelse med exempelvis i Danmark, där omkring 200 ordensdekorationer utdelades årligen och i Norge endast omkring 60.[8] Stora kategorier av medborgare, som enligt gällande system var berättigade att erhålla en orden, avböjde också att ta emot en dylik. Detta tolkades som att ordensväsendet förlorat sin funktion att uttrycka värdering av medborgarnas insatser och att inte längre fanns någon grund för statens medverkan i ordensärenden.[9]

Flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade förslaget om införande av ett enhetligt belöningssystem för statsanställda och ordensväsendets avskaffande utan erinran. Dit hörde personalorganisationerna Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Statsanställdas förbund (SF).[10] Till de mer negativa hörde Ordenskanslersämbetet och Riksmarskalksämbetet som, även om man inte hade några invändningar mot en avveckling av tjänsteordenssystemet, ansåg att ett reformerat ordensväsende borde bevaras. Ordenskanslersämbetet utarbetade också ett preliminärt förslag som skulle innebära ett återhållsamt utdelande av fria ordnar till särskilt förtjänta medborgare.[11]

I promemorian Ordnar och medaljer (Ds Fi 1972:5) föreslog statsrådsberedningen och finansdepartementet att För nit och redlighet i rikets tjänst i form av medalj eller armbandsur skulle bli en ny enhetlig belöning för statsanställda. Samtidigt skulle statsmyndigheternas befattning med alla ordensutmärkelser till svenska medborgare upphöra. Grundlagsberedningen ansåg det vara uteslutet att statschefen skulle befatta sig med utdelning av ordnar såsom belöning för insatser i offentlig tjänst om statsmakterna upphörde att befatta sig med ordensfrågor. Med hänsyn till sambandet mellan ordnar för skilda samhällsinsatser skulle en annan konsekvens bli att statschefen inte heller befattade sig med utdelning av ordnar som belöning för insatser i det svenska samhället utanför den offentliga tjänsten.[12][13]

I betänkande 1973:27 från konstitutionsutskottet, angående "ändrat belöningssystem för statsanställda m.fl." föreslogs därför att inga svenska medborgare längre skulle tilldelas de kungliga ordnarna, att Svärdsorden och Vasaorden lades i vila och Serafimerorden och Nordstjärneorden endast disponeras av kungahuset. Beslutet fastställdes och systemet upphörde 1 januari 1975.

En ideell förening, Svenska Ordensföreningen, med syfte att upphäva ordensreformen bildades 2012.[14]

Administration av ordensväsendet enligt nuvarande kungörelseRedigera

Enligt den gällande ordenskungörelsen administreras utdelningen av Serafimer- och Nordstjärneordnarna av ordenskapitlet vid Kungl. Maj:ts orden, där statschefen är stormästare, i enlighet med de stadgar som regeringen godkänner. Regeringen beslutar vilka utlänningar som kan tilldelas ordnar men ordenskapitlet kan utan regeringens förord förläna ordnar till medlemmar av Sveriges kungahus. Denna ändring skedde 1995 eftersom regeringen ansåg att framtida monarker skulle kunna bära de ordnar som de delar ut.

Riksdagsmotioner om ordensreformens hävandeRedigera

Det har sedan ordensväsendet förklarades vilande ett antal gånger föreslagits att det åter skulle tagas i bruk. Efter en lobbykampanj via e-mail till alla riksdagsledamöter initierad av Jonas Arnell föreslog den kristdemokratiska riksdagsledamoten Inger Davidson i en motion till riksdagen 1999 (1999/2000:K241) :

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ordensreformen från 1974 skall upphävas
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en översyn av hela det statliga belöningssystemet bör genomföras

Motiveringen löd bl.a: Ett framgångsrikt arbete som haft stor betydelse för många människors liv och kanske för hela samhället förtjänar uppskattning. Att alla inte kan komma ifråga borde inte vara en tillräcklig anledning att helt och hållet avstå från att belöna och uppmuntra välförtjänta svenska medborgare inom olika samhällssektorer.

Då ärendet behandlades i konstitutionsutskottet 2000 avstyrktes förslaget med hänvisning till tidigare avstyrkandet i ärendet, bl.a. med motiveringen:

  1. 1975 års reformering av det svenska belöningssystemet föregicks av ett grundligt beredningsarbete och att konstitutionsutskottet (bet.1973:KU27) framhöll att det belöningssystem som då tillämpades återspeglade en gången tids samhällssyn genom att ge uttryck för värderingar av samhällsinsatser enbart med hänsyn till tjänsteställning
  2. ordnarna kan inte anses fylla sin uppgift när det gällde att belöna viktiga samhällsinsatser
  3. reformen stöddes också av de personalorganisationer som företrädde det övervägande antalet statsanställda

Utskottet konstaterade i sitt avstyrkande att de faktorer som låg till grund för avskaffandet av ordensväsendet år 1975 fortfarande ägde giltighet.

Sedan Jonas Arnell anställts vid KD:s riksdagskansli 2000 motionerade olika kristdemokratiska riksdagsledamöter på hans underlag 2000-2001,[15][16] 2004-2007,[17][18][19][20][21] 2009-2011[22][23][24] och 2014.[25] Samtliga motioner avslogs, eftersom en riksdagsmajoritet inte gick att samla för motionerna. De återkommande motionerna blev i stället ett sätt att hålla frågan vid liv, fram till 2018 års överenskommelse i riksdagen.

Riksdagsledamoten Marianne Watz föreslog i motioner 2007-2009[26][27][28] att reformen skulle upphävas och ordensväsendet återinföras, men konstitutionsutskottet och kammaren avslog samtliga motioner.

2018 års riksdagsbeslut om en översyn av ordensväsendetRedigera

Den 15 maj 2018 tillkännagav sex av riksdagens partier, (S, M, MP, C, L och KD) att en överenskommelse ingåtts kring att på nytt reformera ordensväsendet. Tillkännagivandet skedde genom en debattartikel i Svenska Dagbladet den 15 maj 2018.[29] Överenskommelsen ledde till ett utskottsinitiativ som kom till uttryck i betänkandet 2017/18:KU28. [30] Den 30 maj 2018 debatterades betänkandet i kammaren och voterades. Med 277 ja-röster mot 18 nej-röster beslutade kammaren i enlighet med Konstitutionsutskottets förslag att Riksdagen ställde sig bakom det som utskottet anförde om en översyn av det offentliga belöningssystemet och tillkännagav detta för regeringen.[31]

Överenskommelsen innebar att en översyn av det offentliga belöningssystemet skulle genomföras av en parlamentariskt sammansatt kommitté enligt ett antal principer som angavs i betänkandet. Dessa kom till sedan till uttryck i det direktiv som regeringen beslutade om och som i allt väsentligt följde betänkandet 2017/18:KU28.

2019 års Kommitté om det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet (Förtjänstutredningen)Redigera

Den 19 november 2019 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentarisk sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarna samt att överväga utformningen av anslaget till hovet. Som ordförande utsågs förutvarande talmannen Björn von Sydow. Samtliga partier i riksdagen representerades i kommittén och två förutvarande statsråd Tobias Billström och Karin Enström ingick i den. Kommittédirektiven framgår av Dir. 2019:76. Utredningen antog namnet Förtjänstutredningen. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 15 juni 2021.[32] Den 26 november 2020 beslutade regeringen att förlänga utredningstiden till och med september 2021.[33]

Kommittén skulle ta fram författningsförslag för de ändringar i ordenskungörelsen som bedömdes nödvändiga för att återuppta tilldelandet av utmärkelser inom de vilande ordnarna Vasaorden och Svärdsorden. Det skulle också tas fram författningsförslag som medförde att utmärkelser inom samtliga ordnar ska kunna delas ut till svenska medborgare.

Översynen skulle också omfatta Regeringens belöningsmedaljer och Utrikesdepartementets belöningsmedaljer, utmärkelsen Professors namn, den statliga utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst samt Försvarsmaktens medaljer och Polismyndighetens medaljer. Översynen skulle beakta de kungliga medaljerna. Jämställdhets- och mångfaldsaspekter avseende principer för tilldelning av belöningar skulle vägas in i översynen. Utredningen skulle granska möjligheterna för enskilda medborgare att nominera enskilda individer för belöning samt redovisa möjligheter att utvidga dessa.

När det gällde ändringarna i ordenskungörelsen skulle författningsförslagen ha den inriktningen att beslut om utmärkelser inom ordnarna skulle meddelas av Kungl. Maj:ts Orden på förord av regeringen. Riksdagens tillkännagivande om en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser skulle behandlas i kommittén. Kommittén skulle pröva tillkännagivandet i relation till att utdelandet av utmärkelser inom Svärdsorden återupptas.

En allmän utgångspunkt skulle vara att statligt anställda inte bör tilldelas belöning på det automatiska sätt som skedde före 1974. Politiskt förtroendevalda eller politiskt anställda bör i denna egenskap inte tilldelas belöning under den tid som uppdraget eller anställningen pågår. Kommittén skulle inte ta ställning till den närmare regleringen kring ordnarna, utan den ska som tidigare återfinnas i ordnarnas stadgar. Vid sidan om den parlamentariska kommitténs arbete skulle samråd ske mellan Kungl. Maj:ts Orden och företrädare för kommittén om ändringar i ordnarnas stadgar. Samrådet skulle genomföras dels i syfte att ta fram stadgar för Vasaorden och Svärdsorden, dels i syfte att anpassa stadgarna för Nordstjärneorden till att dess utmärkelser ska kunna tilldelas svenska medborgare, dels i syfte att överväga en förändring avseende vilka grader det skulle finnas inom de befintliga ordnarna samt hur ordnar skulle få bäras. Tillämpningen av möjligheten att dra tillbaka en ordensförläning skulle ingå i samrådet.

Förtjänstutredningens slutbetänkande SOU 2021:74 Ett modernt belöningssystem, de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovetRedigera

Slutbetänkandet överlämnades till regeringen den 21 september 2021 och bestod av tre delar: själva slutbetänkandet SOU 2021:74, en bilaga med en omfattande rättslig utredning utförd av Martin Sunnqvist, docent i juridik vid Lunds Universitet samt en illustrationsbilaga över rikets främsta utmärkelser utförd av Försvarsmaktens heraldiske konstnär Henrik Dahlström.[34]

Grundprinciper för förläningarRedigera

Kommittén underströk att det nya belöningssystemet inte skulle innebära en tillbakagång till det äldre system där svenska ordnar och medaljer i hög utsträckning förlänades tjänstemän utifrån deras anställningstid och tjänsteställning. Förslaget innebar att det endast är förtjänstfulla insatser som skall belönas med rikets främsta utmärkelser vilket kommittén definierade som de statliga förtjänstordnarna och regeringens belöningsmedaljer. Såväl svenska som utländska medborgare föreslogs kunna komma ifråga för utmärkelser.

En förtjänstfull insats beskrivs av Förtjänstutredningen som "en insats som har stor betydelse för samhället, en insats som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där personen verkar. Dessa kan vara punktinsatser eller livsgärningar av stor betydelse för samhället, exempelvis en livräddande insats, en vetenskaplig bedrift, en insats för vård och omsorg, insatser inom kultur eller utbildningsområdet eller inom näringslivet."

OrdensrådetRedigera

För att välja vilka som ska belönas inom det nya systemet föreslog Förtjänstutredningen att ett självständigt råd inrättas. Rådet skall placeras inom Kungl. Maj:ts Orden och skall bestå av lägst 8 och högst 10 ledamöter som utses på förord av regeringen. Vem som helst skall kunna skicka in nomineringar av förtjänta personer att granskas av rådet. Sammanställda förslag omfattande namnen på de personer som föreslås, motiveringen bakom tilldelningen samt den föreslagna ordensgraden eller valet mellan medaljvalör av guld eller silver när så är tillämpligt föreslogs därefter insändas av rådet till regeringen. Regeringens förord skall därefter skickas till Kungl. Maj:ts Orden där Sveriges monark i ordenskapitel tar beslut om förläning. Rådet ålades också att publicera en årsrapport där det redogör för sitt arbete.

Ordensrådets uppgift är enligt Förtjänstutredningen att "befästa ett allmänt förtroende för ordensväsendet. Förtroende kan främst uppnås genom de förläningar som delas ut, men också genom rådets sammansättning som bör återspegla det svenska samhället av i dag. Även rådets arbetsformer bör präglas av ett modernt och öppet förhållningssätt."

Användningsområden och graderRedigera

Vad gäller användningsområdena för de statliga ordnarna föreslog Förtjänstutredningen att Nordstjärneorden tilldelas med tonvikt på insatser med anknytning till offentlig verksamhet medan Vasaorden företrädesvis skulle tilldelas för insatser inom privat verksamhet. Svärdsorden föreslogs tilldelas militär personal för insatser inom det militära området. Vad gäller Serafimerorden framgår det av författningskommentaren att denna "används för medlemmar av det svenska kungahuset samt företrädesvis till utländska statschefer vid statsbesök och därmed jämställda".

Avseende graderna skrev Förtjänstutredningen att "Graden inom respektive orden bör spegla den relativa vikten av den förtjänstfulla insatsen. Förtjänstfulla insatser utförda inom ett och samma verksamhetsområde eller samhällssektor kan ha olika stor betydelse och inverkan. Den grad som en mottagare erhåller återspeglar detta. Det innebär också möjligheten att en tidigare mottagare i särskilda fall, efter noggrann prövning, kan bli föremål för att vid senare tillfälle föreslås tilldelas en högre grad, alternativt erhålla en utmärkelse inom en annan av ordnarna."

Reglering och stadgarRedigera

Förtjänstutredningen föreslog också att en ny reglering genom en av regeringen beslutad Förordning om vissa statliga utmärkelser skulle ersätta ordenskungörelsen för att markera skillnaden mot 1974 års reform som syftade till att inskränka utdelandet av ordnar som belöningsmedel. Denna nya förordning föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023 och innebär att ordenskungörelsen samtidigt upphävs.

Vidare föreslog Förtjänstutredningen att nya stadgar för Svärdsorden och Vasaorden och uppdaterade stadgar för Nordstjärneorden skulle tas fram av Kungl. Maj:ts Orden och därefter godkännas av regeringen och fastställas av ordenskapitlet i enlighet med den ordning som gällt sedan 1974. Möjligheten att återkalla en ordensförläning ansåg Förtjänstutredningen alltjämt kunna regleras i stadga, precis som oavbrutet varit fallet sedan 1952.

Den internationella belöningsmedaljenRedigera

Kommittén prövade i enlighet med sina direktiv också om det fanns ett behov av en ny internationell belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser men kom fram till att detta behov bortföll i och med att utdelningar av utmärkelser inom ordensväsendet återupptas. Svärdsorden kommer att användas för militär personal. För övrig personal i internationella insatser skulle i första hand Nordstjärneorden med tillhörande medalj och i vissa fall Vasaorden med tillhörande medalj kunna tilldelas för sådana insatser.

Jämställdhet och mångfaldRedigera

Förtjänstutredningen menade att kvinnor hittills varit starkt underrepresenterade i statistiken över de utmärkelser som delats ut inom ordensväsendet och regeringens utmärkelser, men hävdade att det är sannolikt att det nya systemets breda ansats vad gäller insatser som påverkar hela samhället kommer påverka fördelningen av utmärkelser vilket bidrar till att könsfördelningen blir jämställd. Till skillnad från hur ordensväsendet användes innan 1974 är det avsikten att det moderna belöningssystemet ska identifiera insatser utifrån ett mycket bredare perspektiv jämfört med det som belönades innan ordensreformen 1974. Därmed bör det nya systemet leda till att fler personer från olika delar av samhället kommer bli belönade för de insatser de utfört för det svenska samhället.

PolitikerrestriktionenRedigera

Kommittén föreslog också att politiskt förtroendevalda och politiskt anställda inte ska tilldelas belöning under den tid som uppdraget eller anställningen pågår. Kommittén bedömde att personer ur denna krets endast kan prövas för belöning av insatser som inte har en direkt koppling till partipolitiskt engagemang. För det fall det föreligger en indirekt partipolitisk koppling i den insats som belönas kan en belöning endast ske under förutsättning att den insats eller det uppdrag som ligger till grund för belöningen har avslutats när beslutet fattas. Detta för att undanröja risken att belöningssystemet ska framstå som politiskt färgat.

Remiss av FörtjänstutredningenRedigera

Förtjänstutredningens betänkande utsändes på remiss den 22 september 2021 med remisstid till den 22 december 2021.[35]

Regeringens proposition om det offentliga belöningssystemet och de allmänna flaggdagarnaRedigera

Regeringen beslutade en proposition Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna den 13 april 2022.[36] Propositionen överlämnas till riksdagen och publiceras på regeringens hemsida den 19 april 2022.[37]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Statsförfattningen och riksstånden i Carl Georg Starbäck och Per Olof Bäckström, Berättelser ur svenska historien (1885–1886), Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf.
  2. ^ Ordnar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
  3. ^ Prop. 1973:91 s. 11
  4. ^ Prop. 1973:91 s. 2
  5. ^ Prop. 1973:91 s. 7
  6. ^ Prop. 1973:91 s. 23
  7. ^ Historik: Det statliga belöningssystemet med ordnar och medaljer ändrades i grunden år 1975, Bilaga I, i Regeringens belöningsmedaljer och professors namn, SB PM 2006:1, sid 16.
  8. ^ Prop. 1973:91 s. 8
  9. ^ Prop. 1973:91 s. 14
  10. ^ Prop. 1973:91 s. 17
  11. ^ Prop. 1973:91 s. 19
  12. ^ SOU 1972:15 s. 139f
  13. ^ Prop. 1973:91 s. 3
  14. ^ Svenska Ordensföreningens stadgar Arkiverad 6 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 17 april 2012.
  15. ^ Riksdagen.se, motion 2000/01:K259: Ordensväsendet m.m., läst 7 december 2019
  16. ^ Riksdagen.se, motion 2001/02:K377: Ett offentligt belöningssystem, läst 7 december 2019
  17. ^ Riksdagen.se, motion 2004/05:K354: Återupprättandet av ordensväsendet, läst 7 december 2019
  18. ^ Riksdagen.se, motion 2005/06:K259: Det offentliga ideella belöningssystemet, läst 7 december 2019
  19. ^ Riksdagen.se, motion 2006/07:K295: Ett reformerat offentligt belöningssystem, läst 7 december 2019
  20. ^ Riksdagen.se, motion 2007/08:K402: Ett reformerat offentligt belöningssystem, läst 7 december 2019
  21. ^ Riksdagen.se, motion 2007/08:K297: Återinför ordensväsendet, läst 7 december 2019
  22. ^ Riksdagen.se, motion 2009/10:K350: Ordensväsendet, läst 7 december 2019
  23. ^ Riksdagen.se, motion 2010/11:K375: Ordensväsendet, läst 7 december 2019
  24. ^ Riksdagen.se, motion 2011/12:K344: Ordensväsendet, läst 7 december 2019
  25. ^ Riksdagen.se, motion 2014/15:1398: Ett modernt, offentligt belöningssystem, läst 10 december 2019
  26. ^ Riksdagen.se, motion 2007/08:K319: Ordensväsendet, läst 28 juni 2017
  27. ^ Riksdagen.se, motion 2008/09:K285: Ordensväsendet läst 28 juni 2017
  28. ^ Riksdagen.se, motion 2009/10:K397: Ordensväsendet läst 28 juni 2017
  29. ^ https://www.svd.se/kungafamiljen-vaxer--nu-maste-anslaget-begransas Svenska Dagbladet, 15 maj 2018.
  30. ^ https://data.riksdagen.se/fil/6787BDA9-10F5-48C6-A067-831D17242C37
  31. ^ https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/allmanna-helgdagar-mm_H501KU28
  32. ^ ”Dir. 2019:76 Kommittédirektiv Det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet”. Sveriges regering. 7 november 2019. https://www.regeringen.se/4adb15/contentassets/8592634f24954076a046e836ac6e3d40/det-offentliga-beloningssystemet-de-allmanna-flaggdagarna-och-utformningen-av-anslaget-till-hovet-dir-2019-76.pdf. Läst 13 februari 2021. 
  33. ^ https://www.regeringen.se/48ea47/contentassets/0567821ad0254395887e8870d7b74e80/tillaggsdirektiv-till-fortjanstutredningen-ju-201909-dir.-2020127
  34. ^ https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/09/sou-202174
  35. ^ https://www.regeringen.se/remisser/2021/09/remiss-av-sou-202174-ett-modernt-beloningssystem-de-allmanna-flaggdagarna-och-redovisningen-av-anslaget-till-hovet/
  36. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (12 april 2022). ”Regeringens ärendeförteckningar vecka 15, 2022”. Regeringskansliet. https://regeringen.se/arendeforteckningar/2022/04/regeringens-arendeforteckningar-vecka-15-2022/. Läst 14 april 2022. 
  37. ^ https://www.regeringen.se/48e70b/contentassets/797a51e262134dd18a787777918221a0/propositionsforteckning-varen-2022/

Tryckta källorRedigera

  • SOU 1972:15 - Ny regeringsform, ny riksdagsordning
  • Proposition 1973:91 - Kungl. Maj:ts proposition angående ändrat belöningssystem för statsanställda m.m
  • Betänkande 1973:KU27 - Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1973:91 angående ändrat belöningssystem för statsanställda m. fl. jämte motioner
  • Ordenskungörelse (1974:768)
  • Betänkande 2017/18:KU28 Allmänna helgdagar m.m.
  • Dir. 2019:76. Det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet.
  • Dir. 2020:127 Tilläggsdirektiv till Förtjänstutredningen (Ju 2019:09)
  • SOU 2021:74 Betänkande av Kommittén om det offentliga belöningssystemet, de allmänna flaggdagarna och utformningen av anslaget till hovet.