Gustaf Petri

svensk militär och skribent

Gustaf Wilhelm Petri, född 5 januari 1885 i Linköping, död 2 september 1964 [4] i Täby, var en svensk militär (generalmajor) och militärhistoriker.

Gustaf Petri
Född5 januari 1885[1][2]
Linköpings församling[2], Sverige
Död2 september 1964[1][2] (79 år)
Täby församling[2], Sverige
Medborgare iSverige[2]
SysselsättningFörfattare, militär
Befattning
Skolchef, Militärhögskolan Karlberg (1937–1940)
Rikshemvärnschef (1940–1947)
Gift medogift[3]
FöräldrarHerman August Petri
Andrietta Maria Christina Linder
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Petri började sin bana vid Första livgrenadjärregementetMalmslätt. Efter sin kompanichefstid och några år som major vid Bohusläns regemente blev Petri chef för Generalstabens krigshistoriska avdelning. År 1936 utnämndes han till överste och förordnades 1937 till chef för Krigsskolan Karlberg, en tjänst han innehade till 1940.[5] Petri fick den 3 februari 1940 i uppdrag av regeringen att skapa ett hemvärn.[6] Hemvärnet skapades officiellt den 29 maj samma år genom ett riksdagsbeslut. Petri var chef för Hemvärnet mellan den 1 juli 1940 och den 31 mars 1947.

Petri invaldes som ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1926 och av Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1928. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1950.[7] Petri blev riddare av Svärdsorden 1926[8], av Vasaorden 1927[9] och av Nordstjärneorden 1936[10], kommendör av andra klassen av Svärdsorden 1939[11], kommendör av första klassen av Svärdsorden 1942[12] och av Vasaorden 1945[13].

Till minne av Petris insats för Hemvärnet utdelas av Hemvärnsbefälets Riksförbund Hemvärnets Petrimedalj, även kallad Gustaf Petri-medaljen. Han är begravd på Västra griftegården i Linköping.[14]

Bibliografi redigera

  • Armfeldts karoliner 1718-1719 (1919)
  • Kungl. Första livgrenadjärregementets historia i sex band, varav del I - IV helt eller delvis författats av Petri
    • Östgötafänikorna till och med år 1618 (1926)
    • Östgöta regemente till fot 1619-1679 (1928)
    • Östgöta infanteriregemente under Karl XI och Karl XII (1958)
    • Regementets öden från Stora nordiska krigets slut fram till år 1928 (1962)
  • Mina hemvärnsår (1952)

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Gustaf V Petri, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Petri, Gustaf Wilhelm, läst: 8 april 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, sok.riksarkivet.se.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund
  5. ^ Kjellander, Bo, red (1990). Hemvärnet 1940-1990: en jubileumsbok. Stockholm: Rikshemvärnsstabens historiekomm. sid. 283-284. Libris 7678621. ISBN 91-7970-925-7 
  6. ^ ”Hemvärnet”. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2021. https://web.archive.org/web/20210805205917/https://www.hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/148/1814. Läst 5 augusti 2021. 
  7. ^ Petri, Gustaf Vilhelm i Vem är det 1963
  8. ^ Riddare av Kungl. Svärdsorden i Sveriges statskalender 1931bih
  9. ^ Riddare av Kungl. Vasaorden i Sveriges statskalender 1945bih
  10. ^ Riddare av Kungl. Nordstjärneorden i Sveriges statskalender 1947bih
  11. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 2:a kl. i Sveriges statskalender 1942bih
  12. ^ Kommendörer av Kungl. Svärdsorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1947bih
  13. ^ Kommendörer av Kungl. Vasaorden, 1:a kl. i Sveriges statskalender 1947bih
  14. ^ SvenskaGravar