En skyddsvakt är en person som har till uppgift att bevaka skyddsobjekt, det vill säga vissa byggnader, anläggningar, områden och andra objekt som enligt skyddslagen har skydd mot bland annat obehörigt tillträde.[1]

Högvakten vid Stockholms slott är skyddsvakter.

Civila skyddsvakter ska godkännas[2] av länsstyrelserna[3] och militära skyddsvakter av Försvarsmakten.[4] En prövning sker med hänsyn till laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet.[5] Då görs även en registerkontroll från belastningsregistret, misstankeregistret och SÄPO.[6] Dessutom krävs utbildning med teoretiska och praktiska prov.[7] Ett godkännande som skyddsvakt gäller i längst fem år och ska avse anställning eller uppdrag hos uppdragsgivare eller tjänstgöring vid vissa skyddsobjekt.[8] Ett godkännande ska återkallas om[9] skyddsvakten inte längre uppfyller villkoren eller om det finns andra skäl; samma myndighet som har meddelat godkännandet beslutar om återkallelse.[10] Den som är eller har varit skyddsvakt har tystnadsplikt.[11] En skyddsvakt ska bära klädsel eller tjänstetecken som visar att han eller hon tjänstgör som skyddsvakt samt medföra ett bevis om godkännande.[12]

Skyddsvakter inom Försvarsmakten ska i närområdet ha tillgång till eller vara beväpnade med handeldvapen.[13] De kan ibland även vara utrustade med batong eller pepparspray. En skyddsvakt i ett auktoriserat bevakningsbolag är vanligtvis utrustad med batong, expanderbar batong, pepparspray, handfängsel och skjutvapen, oftast en Glock 17. Skyddsvakten får även köra utryckningsfordon med blåljus på bevakade platser som anses särskilt viktiga för samhället.[källa behövs]

En skyddsvakt förfogar över handfängsel av samma typ som en polis har.[14] En skyddsvakt får efter medgivande av godkännandemyndigheten utrustas med skjutvapen enligt rikspolisstyrelsens föreskrifter[15] och efter medgivande använda hund vid bevakningen.[16]

Uppgifter och tvångsåtgärderRedigera

 
Märkning för militär skyddsvakt

Skyddsobjekt utses av regeringen, länsstyrelse eller Försvarsmakten. Skyddsvaktens primära uppgift är att skydda objektet från obehörigt tillträde, sabotage, spioneri, terrorism och grovt rån. För att kunna bevaka skyddsobjektet har skyddsvakten rätt att utföra vissa tvångsåtgärder enligt skyddslagen, nämligen avvisa, det vill säga be en person lämna området, avlägsna, det vill säga handgripligen föra bort en person, omhänderta för att avlägsna vid senare tillfälle, gripa, nämligen på bar gärning, flyende fot eller vid misstanke om sabotage, spioneri, terrorism samt grovt rån, beslagta vapen, kameror och liknande, göra behörighetskontroll med giltigt identitetsbevis och kroppsvisitera eller skyddsvisitera.

En skyddsvakt som bevakar ett skyddsobjekt får alltså avvisa, avlägsna och om dessa åtgärder inte är tillräckliga tillfälligt omhänderta en person inom eller vid skyddsobjektet. Han eller hon har även rätt att på misstanke gripa någon för spioneri, sabotage, grovt rån och terrorism mot skyddsobjektet eller om personen överträder gällande förbud enligt Skyddslagen. Den omhändertagne eller gripne ska sedan överlämnas till polisen. En person som vill ha tillträde till eller uppehålla sig invid ett skyddsobjekt har skyldigheter mot skyddsvakten som bevakar. På begäran ska man uppge namn, födelsetid och hemvist, underkasta sig kroppsvisitation som inte avser undersökning av brev eller annan enskild handling samt finna sig i undersökning av fordon, fartyg och luftfartyg som har medförts till platsen.[17]

Rätten att ingripa mot grovt rån tillkom när skyddslagen ersatte den tidigare lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar.[18] Orsaken var att ett helikopterrån hade aktualiserat ett behov av utökade skyddsbefogenheter.

Skyddsvakten är en myndighetsperson med stort ansvar. Lagen gör ingen skillnad på en civil skyddsvakt och en militär skyddsvakt. Skyddsvakt har också förstärkt rättsskydd enligt 17 kap. 1 § Brottsbalken genom att den som med våld eller hot om våld förgriper sig på en skyddsvakt eller hindrar honom eller henne kan dömas för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst fyra år eller till böter.[19]

NoterRedigera

  1. ^ 7 § Skyddslagen (2010:305)
  2. ^ 25 § 2 stycket Skyddslagen (2010:305)
  3. ^ 6 § Skyddsförordningen (2010:523)
  4. ^ 6 § 2 stycket Skyddsförordningen (2010:523)
  5. ^ 25 § Skyddslagen (2010:305)
  6. ^ 3 kap. 14 § 3 stycket Säkerhetsskyddslagen (2018:585)
  7. ^ 4 § Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5)
  8. ^ 26 § Skyddslagen (2010:305)
  9. ^ 27 § Skyddslagen (2010:305)
  10. ^ 27 § 2 stycket Skyddslagen (2010:305)
  11. ^ 29 § Skyddslagen (2010:305)
  12. ^ 11 § Skyddsförordningen (2010:523)
  13. ^ 10 § Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5)
  14. ^ 5 kap. 1 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  15. ^ 5 kap. 9 § Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  16. ^ 5 kap. 3 – 4 §§ Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om skyddsvakter (PMFS 2017:9)
  17. ^ 10 § Skyddslagen (2010:305)
  18. ^ ”Prop. 2009/10:87”. 6.1. För vilka ändamål behövs skydd?. 4 februari 2010. https://lagen.nu/prop/2009/10:87#S6-1. 
  19. ^ 17 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700)

Se ävenRedigera