Luftvärn
Luftvärn definieras av NATO som "alla åtgärder med syfte att eliminera eller reducera effektiviteten i fientliga luftaktioner".[1] Detta inkluderar markbaserade och luftbaserade vapensystem, associerade sensorsystem, kringliggande arrangemang samt passiva åtgärder. Syftet kan bland annat vara att skydda flotta, infanteri eller flygvapen i en konflikt. För de flesta nationer har den huvudsakliga uppgiften för luftvärn varit att försvara hemlandet. NATO refererar till luftburet luftvärn som counter-air och luftvärn i en flotta som anti-aircraft warfare. Missilförsvar är en förlängning av luftvärn, något som också gäller initiativ för att anpassa ett flygvapen för att genskjuta inkommande missiler. Ett markbaserat luftvärn kan också användas offensivt för att neka motparten tillgång till ett specifikt luftrum. Luftvärn kan ske med robotluftvärn eller eldrörsluftvärn. Tillsammans med luftvärn användes förr ofta spärrballonger för att hindra lågflygande flygplan.
ExempelRedigera
Sovjetiskt luftvärn försvarar Leningrad, 1941.
Ryskt luftvärnsfordon av modellen Tor-M2DT
Ryskt luftvärnsfordon av modellen Pantsir-S1
Serbiskt luftvärnsfordon av modellen PASARS-16
Amerikanskt luftvärnsfordon av modellen MIM-104 Patriot
Amerikanska trupper bemannar en luftvärnskanon (märke Bofors) nära den algeriska kusten, 1943.
Svenskt luftvärnssystem av modellen Robotsystem 23 BAMSE
40 mm luftvärnskanon från svenska Bofors.
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ NATO standardisation organisation. ”AAP-06 NATO glossary of terms and definitions” (PDF). NATO. https://nso.nato.int%2Fnso%2FZPUBLIC%2F_BRANCHINFO%2FTERMINOLOGY_PUBLIC%2FNON-CLASSIFIED%2520NATO%2520GLOSSARIES%2FAAP-6.PDF&usg=AOvVaw3sc_JENlUBGZrg8itvuhI8. Läst 2011?.
Tryckta källorRedigera
- Haupt, Dirk Roland: Ballistiskt missilförsvar i Europa och folkrätten. Jus ad bellum, jus in bello och staters folkrättsliga ansvar ex delicto; i: Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift, 218:e årgången (2014), fjärde häftet, sid 53-83.