Frihetsberövande i Sverige
Omhändertagande
LOB
Gripande
Anhållande
Häktning
Fängelse
Ungdomshem
Särskilda ungdomshem
SiS
Sluten ungdomsvård
Rättspsykiatrisk vård
LVU
LVM
LPT

Omhändertagande är ett svenskt juridiskt begrepp som dels kan avse tillfälligt frihetsberövande av en person som är oförmögen att ta hand om sig själv eller kan utgöra en fara för andra (till exempel en person med en farlig smittsam sjukdom), dels kan avse beslag av egendom för att förhindra brottslighet eller som ett resultat av skada. Omhändertagande kan utföras av poliser, Länsstyrelsen, skyddsvakter och ordningsvakter. Länsstyrelsen kan omhänderta djur som far illa eller är övergivna.

En person ohändertags för störande av ordning i Folkets Park Malmö 1 maj 1985.

Omhändertagande av personRedigera

Se Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m.

Omhändertagande av egendomRedigera

Körkort kan omhändertas, även skadat eller sjukt djur. En personakt kan omhändertas enligt 7 kap 5 § Socialtjänstlagen[1] där personakt innebär en samlad dokumentation om person eller ärende.[2] Ett exempel är patientjournal.

LagarRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] 7 kap. 5 § Socialtjänstlagen (2001:453)
  2. ^ personakt i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  3. ^ Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m
  4. ^ 10a § Polislagen (1984:387)
  5. ^ 21 kap. 4 § Föräldrabalken (1949:381)
  6. ^ Brottsbalken (1962:700)
  7. ^ 6 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
  8. ^ 11 § Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
  9. ^ 13 § Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall
  10. ^ Smittskyddslagen (2004:168)
  11. ^ Skyddslagen (2010:305)
  12. ^ Järnvägslagen (2004:519)