Gripande

juridiska begreppet för polismans rätt att göra ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott
Frihetsberövande i Sverige
Omhändertagande
LOB
Gripande
Anhållande
Häktning
Fängelse
Ungdomshem
Särskilda ungdomshem
SiS
Sluten ungdomsvård
Rättspsykiatrisk vård
LVU
LVM
LPT

Gripande är det svenska juridiska begreppet för polismans rätt att göra ett tillfälligt frihetsberövande av en person som misstänks för brott.

En person grips för störande av ordning i Folkets Park Malmö 1 maj 1985.
Två poliser griper en person på Vasagatan i Göteborg, 2012.

Lagen säger att om det finns skäl att anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa personen även utan anhållningsbeslut. Har någon gripits, ska han eller hon så snart som möjligt förhöras av polisman eller åklagare. Åklagaren ska snarast efter förhöret besluta om den misstänkte ska anhållas eller inte. Om åklagaren inte beslutar om anhållan, måste beslutet om gripande omedelbart hävas.[1]

År 1992 dömde Högsta domstolen ett polisbefäl för tjänstefel, för att han underlåtit att hålla omedelbart förhör med en gripen person.[2]

För icke polismans rätt att gripa misstänkta, se envarsgripande.

Begreppet "arrestering" Redigera

Arrestering är ett begrepp för frihetsberövande som inte används inom svensk civil rättsskipning.

Däremot kallas det att man sätts i polisarrest vid gripande och anhållande. Vidare kallas det att arrestera någon då denne sätts i polisarrest eller anhålles.

När man i anglosaxiska länder talar om att någon blivit arrested, motsvaras det i Sverige oftast av begreppet "gripen", dvs ett tillfälligt frihetsberövande utfört av polisman eller envar.

Begreppet arrested är i anglosaxiska länder även den formella juridiska termen när någon delges misstanke om brott som ett resultat av ett förhör. I en sån situation motsvaras arrested närmast av det svenska begreppet anhållande. Enligt inreseregler i USA ges inte visumfrihet bland annat om vederbörande någon gång blivit arrested för drogrelaterade misstankar.

Uttrycket "arrestering" förekommer i svensk lag enbart i den svenska översättningen av Europakonventionens artikel 5, i "lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna", som gäller som lag i Sverige sedan 1994.[3]

"Arrest" inom svenska försvaret Redigera

Fram till 1973 förekom inom den svenska försvarsmakten begreppet arrest. Det avsåg då ett kortvarigt frihetsberövande som kunde utdömas av ett regementes vakthavande befäl vid disciplinärenden, men kunde även utdömas av krigsdomstol vid ringare förbrytelser mot 1881 års strafflag för krigsmakten. Ordet "arrest" var även namnet på ett regementes häkte.

Se även Redigera

Källor Redigera