Tjänstemannaskydd innebär att den som hotar eller misshandlar vissa yrkesutövare i Sverige i deras tjänst, eller som hämnd för handling i tjänsten, gör sig skyldig till våld eller hot mot tjänsteman.

Några yrken som åtnjuter tjänstemannaskydd är poliser, tulltjänstemän, skyddsvakter, ordningsvakter, väktare, taxichaufförer, trafiktjänstemän (exempelvis lokförare, tågvärdar, biljettkontrollanter och busschaufförer) och socialarbetare.[1]

Se ävenRedigera


NoterRedigera

  1. ^ NJA 2001 s. 859

I det lagstadgade (BrB) begreppet tjänsteman avses yrkesgrupper som enligt praxis anses utföra myndighetsutövning samt anställda som i sitt yrke utför myndighetsutövning. Uppenbara sådana tjänstemän är statligt/kommunalt anställda som fattar/utför myndighetsbeslut; till exempel domare, åklagare, polis, kronofogde, byråchefer/anställda och så vidare. Dessutom omfattas till exempel anställd med befogenhet att ge sådana anvisningar, såsom sjuksköterska, passkontrollant, kriminalvårdare samt tjänstemän med stöd i verksamhetsregler eller sådana angivna arbetsuppgifter, till exempel skorstensfejare, tågvakter, ordningsvakter med förordnande.