Seko – Service- och kommunikationsfacket (oftast endast Seko) är ett fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som organiserar omkring 71 000 medlemmar (2019)[1] inom de nio olika branscherna Civil, Energi, Försvar, Post, Sjöfolk, Tele, Trafik, Vård samt Väg och ban (läs mer i avsnittet "Branscher").

Seko – Service- och kommunikationsfacket
Information
OrdförandeValle Karlsson
Vice ordförandeGabriella Lavecchia
Historia
Grundat1 juli 1970 som Statsanställdas förbund.
Nuvarande namn sedan 1995.
HuvudkontorHagagatan 2, Stockholm
Antal medlemmar70 818 (2019)[1]
HuvudorganisationLandsorganisationen
Övrigt
AdressBox 1105, 111 81 Stockholm
Webbplatsseko.se
Förbundstidning Sekotidningen. Stockholm: Seko, Service- och Kommunikationsfacket. 2006-. Libris länk 

HistoriaRedigera

Seko hette fram till 1995 Statsanställdas förbund (SF). SF bildades år 1970 genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjänarkartellen, nämligen Civilförvaltningens personalförbund, Försvarsverkens civila personals förbund, Kraftverkens personalförbund, Svenska järnvägsmannaförbundet, Svenska postförbundet, Svenska teleförbundet, Svenska vårdpersonalförbundet och Svenska vägarbetareförbundet. Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund. Statsanställdas förste ordförande blev Gustaf Kolare.

1996 uppgick även Svenska sjöfolksförbundet i Seko.[2]

BranscherRedigera

CivilRedigera

Seko Civils medlemmar arbetar inom svensk statsförvaltning.

Många har sin arbetsplats inom högskolan där förbundet bland annat organiserar tekniker, administrativ personal och lokalvårdare. Andra arbetsgivare är myndigheter, museer, länsstyrelser. Även de delar av myndigheterna som har bolagiserats, till exempel Lernia och fastighetsförvaltaren Akademiska Hus återfinns bland arbetsgivarna. Omkring 5 700 medlemmar.

EnergiRedigera

Sekomedlemmarna finns huvudsakligen inom olika elproduktions- och eldistributionsföretag. Vattenfall AB är den största arbetsgivaren. Seko organiserar i princip alla yrkeskategorier inom branschen, och antalet medlemmar är ungefär 4 000.

FörsvarRedigera

Medlemmarna finns inom Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter, och de övriga inom försvarsindustrin. Det är de civilanställda som utgör förbundets medlemsgrupper inom försvaret. Cirka 2 100 medlemmar.

PostRedigera

Postbranschen är Sekos största bransch. Här har Seko ungefär 13 200 medlemmar. Majoriteten av dessa har Postnord som arbetsgivare. Men eftersom postverksamheten är avreglerad sedan början av 1990-talet har många nya företag på senare tid dykt upp inom lokal brevbäring; störst av dem är Citymail.[3]

SjöfolkRedigera

Sjöfolket har funnits med i Seko sedan 1996 i den rikstäckande branschavdelningen Seko sjöfolk. Medlemmarna återfinns inom två huvudområden, färjetrafiken och den så kallade utesjöfarten, i yrken såsom matroser, motormän, kockstewartar, servitörer och ekonomibiträden. Cirka 4 500 medlemmar.

TrafikRedigera

Medlemmarna finns till stor del inom spårtrafikområdet; lokförare, tågvärdar och underhållspersonal är stora medlemsgrupper. Inom luftfarten finns en grupp medlemmar vid flygplatserna, och inom Sjöfartsverkets område finns bland annat båtmännen. Trafikbranschen består av omkring 11 300 medlemmar.

TeleRedigera

Telekommunikationsbranschen inom Seko har ungefär 14 000 medlemmar. Till den här kategorin hör även medlemmar som arbetar inom IT-området. Hela branschen har under de senaste åren haft en mycket stark utveckling.

VårdRedigera

Huvuddelen av medlemmarna finns inom kriminalvården. Kriminalvårdare är den största medlemsgruppen. Andra delar inom branschen är Rättsmedicinalverket med de rättspsykiatriska klinikerna samt vårdinstitutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård under Statens institutionsstyrelse. Cirka 4 300 medlemmar.

Väg och banRedigera

Seko har omkring 16 200 medlemmar som arbetar med byggande och underhåll av bland annat vägar, järnvägar inom både privata och statliga företag. Hälften av de privatanställda medlemmarna finns inom NCC, Skanska och Peab.

FörbundsordförandeRedigera

Sekos a-kassaRedigera

Arbetslöshetskassan för service och kommunikation, ofta Sekos a-kassa, har medlemmar från nio olika branscher (se ovan), de allra flesta med staten som ursprunglig arbetsgivare. Kassan hade 76 604 medlemmar den 31 december 2019.[4]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2020). Lund: Department of Sociology, Lund University.
  2. ^ Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris länk. ISBN 91-88366-43-X 
  3. ^ ”Rapport: Svensk postmarknad 2018” (PDF). Post- och telestyrelsen. https://www.pts.se/globalassets/startpage/dokument/icke-legala-dokument/rapporter/2018/post/svensk-postmarknad-2018-pts-er-2018-10.pdf. Läst 27 augusti 2019. 
  4. ^ "Årsredovisning 2019" (pdf). Sekos a-kassa. Läst 26 juli 2020.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera