Risveden

Risveden är ett vidsträckt vildmarksområde och en gammal kronoallmänning med stora natur- och kulturhistoriska värden, beläget i Västergötland mellan Göta älvdalen i väster och sjöarna Mjörn och Anten i öster. Risveden är omkring 20 000 hektar stort (inom den tidigare kronoallmäningens gränser), till ytan större än ön Hisingen och det är Västsveriges största sammanhängande skogsområde.

Risveden, nära byn Skår i Skepplanda socken.

Området har ett stort antal myrmarker, sjöar och tjärnar; de fyra största sjöarna är Tinnsjön och Holmevattnet i Ale kommun samt Hundsjön och Hälsingen i Alingsås kommun. Risveden avvattnas främst av Sörån (Slereboån) och Forsån som båda rinner ut i Grönån. Ett mindre antal sjöar avrinner istället åt öster genom mindre bäckar i Anten eller Mjörn som avvattnas av Säveån eller i norr åt Vanderydsvattnet och Slumpån. Samtliga åar ingår i Göta älvs avrinningsområde.

Naturvärden

Området har stora naturvärden och främst i sydöstra delen har tolv områden avsatts som naturreservat under förvaltning av Västkuststiftelsen. I Skepplanda socken i Ale kommun ligger Trehörningen (Risvedens naturreservat etapp 1), som delas med Östads socken i Lerums kommun och ingår i EU-nätverket Natura 2000. Till samma kategori hör Bergsjön (Risvedens agkärr), Kroksjön (Risvedens naturreservat etapp 2) och Slereboåns dalgång i Skepplanda socken, liksom Rammdalen i Östads socken. Ekliden, Kvarnsjöarna, Risvedens vildmark (runt Stora Ljusevatten och Stora Rullesjön), Färdsleskogen, Skårs naturreservat och Iglekärr (Iglekärrs gammelskog) i Skepplanda socken är kommunala naturreservat, liksom Verleskogen (Verle gammelskog) i Hålanda socken, Ale kommun, medan Idåsen i Långareds socken, Alingsås kommun är ett av de naturvårdsområden som också förekommer. 2014 utgjordes sammanlagt ungefär 1 000 hektar av skyddad natur, sedan dess har fyra naturreservat tillkommit (Ljusevatten, Färdsleskogen, Iglekärr och Skår).

Den sista kända björnen i Risveden sköts 1851, den senast dokumenterade vargen sköts 1858. 1984 dök en enstaka varg upp på nytt i byn Drängedalen i Skepplanda socken. Lodjur finns fortfarande kvar. I Risveden finns gott om klövvilt samt ett rikt fågelliv med skogshöns, hackspettar och rovfåglar, däribland kungsörn och berguv. Bäver och vildsvin har återinvandrat. I åarna finns förutom bestånd av den sällsynta flodpärlmusslan lekplatser för den speciella Grönålaxen som är en variant av den annars utdöda Göta älvlaxen.

• 
• 

Historia

Risveden omnämns i Yngre Västgötalagen från 1300-talet (Rishuidhär). Området var häradsallmänning, delat mellan Ale, Bjärke och Kullings härader. 1542 omvandlade Gustav Vasa (1496-1560) Risveden till kronoallmänning. Först 1833 återgick delen i Ale till häradsallmänning, 1842 återfick Kulling sin andel och 1852 Bjärke sin. Därefter vidtog en uppdelning av marken på olika gods och byar, därför finns en exklav i Risveden som tillfallit Lilla Edets kommun där socknarna Ale-Skövde, Sankt Peder och Tunge tillhörde Ale härad.

Området var i flera århundraden gränsbygd i fejderna mellan Sverige och Danmark. Otaliga berättelser och sägner berättar om slag och skärmytslingar i Risvedens skogar. Ofrederna återspeglas i namnbruk som Danskestallet och Jutamossen. Lämningarna är flertaliga, bl.a. gravfält vid Verle, Järnklev och Slerebo i Hålanda. Så sent som på 1940-talet berättade danska anläggningsarbetare i Trollhättan att man i danska kyrkor brukat läsa en bön över soldaterna:

”

För Risvedens mörka skogar och vilda folk bevare oss, o, milde Herre Gud

„

Risveden har också en flerhundraårig historia av småskalig bonde- och torparbebyggelse, i stora delar unikt för området.

Området har också präglats av de slott och storgods som finns i och omkring det: Kobergs slott, Livereds säteri och Gräfsnäs slott i norr, Alvhems kungsgård i väster samt Östads säteri och Kilanda säteri i söder.

Den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara sträckte sig genom Risvedens nordvästra del. Hålvägar är fortfarande synliga på flera platser.

Se även

• Risveden Terräng
• Lista över insjöar i Ale kommun

Referenser

Källor

• Andersson, Bror A; Forsæus, Sven (1972). Skepplanda socken : från forntid till nutid i ord och bild. Älvängen: Skepplanda kommunfullmäktige. Libris 836679 
• Andersson, Harald; m.fl. (1990). Det vilda Risveden : en dokumentation av nutida vildmarksrester. Göta. Libris 1981347 
• Andersson, Karl-Erik; Björklund, Bo (2001). Risveden : en västsvensk obygds historia. D. 1, Gränsbygd, vägar, skogens historia, arbetsvandring, slott och herresäten. Älvängen: Acta Risvedensis. Libris 8396124. ISBN 91-631-0778-3 
• Andersson, Karl-Erik; Björklund, Bo (2006). Risveden : en västsvensk obygds historia. D. 2, Obygdens villkor vid övergången från självhushållning till industrisamhälle. Älvängen: Acta Risvedensis. Libris 10314640. ISBN 91-631-9761-8 
• Andersson, Karl-Erik; Björklund, Bo (2008). Risveden : en västsvensk obygds historia. D. 3, Gårdar, torp och människoöden. Älvängen: Acta Risvedensis. Libris 11231328. ISBN 9789163334061 
• Dalberg, Pelle (1995). Upptäck din hembygd : sevärdheter i Risvedentrakten. Trollskogens natur & kulturförl. Libris 10528717. ISBN 91-630-4061-1 
• Högabo, Everth (1972). Hålanda sockenbok : en historisk skildring över en liten västgötasocken. Skepplanda: Skepplanda kommunalfullmäktige. Libris 1708441 
• Linnarsson, Linnar (1961). Risveden : kulturbilder från västsvensk skogsbygd. Skara: Bergers bokh. Libris 873170 

Vidare läsning

• Landshöfdinge-embetets uti Elfsborgs län och Dalsland resolution på landtbrukaren Axel Carlssons gjorde ansökan om fastställelse å afgifvet förslag till reglemente för vården och förvaltningen af häradsallmänningarne Kuleskog och Risveden i Bjerke härad : deröfver revierförvaltaren, jägmästaren Cnattingius, sig yttrat  : gifven Wenersborg, i landskansliet, den 31 mars 1871. Wenersborg. 1872. Libris 16763559 
• OK Alehof (2014). Södra Risveden vandringskarta. [Nödinge]: OK Alehof. Libris 16926525 

Externa länkar

• Risveden - En västsvensk vildmark, utförligare wiki om Risveden
• Risveden.com, bokseriens hemsida
• Naturskyddsföreningen i Ale