Öppna huvudmenyn

Kilanda socken

socken i Västergötland

Kilanda socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1974 i Ale kommun och motsvarar från 2016 Kilanda distrikt. Sockenkyrka är Kilanda kyrka.

Kilanda socken
Socken
Kilanda kyrka.jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradAle härad
KommunAle kommun
Bildadmedeltiden
Area43 kvadratkilometer
Upphov tillKilanda landskommun
Kilanda församling
TingslagVättle, Ale och Kullings tingslag (–)
Ale tingslag (–)
Karta
Kilanda sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Kilanda sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater57°56′16″N 12°13′09″E / 57.93777847°N 12.21916676°Ö / 57.93777847; 12.21916676
Koder, länkar
Sockenkod1707
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8128487 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 43,42 kvadratkilometer varav 41,48 land.[1] År 2000 fanns här 474 invånare.[2]

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kilanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Kilanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Starrkärrs landskommun som 1974 uppgick i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2008 i Starrkärr-Kilanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kilanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]

RoteindelningRedigera

I roteindelningen ingick inte bara byar utan även enskilda gårdar, torp och bebodda utmarker.[6] Samtliga dessa gårdar, torp och utmarker är inte fortfarande bebyggda och bebodda. De platser som idag inte klassas av Lantmäteriet som bebyggelse är satta inom parentes.[7] Den militära roteindelningen upphörde 1901 då Indelningsverket avskaffades.

  • Norra roten: Kollanda, Ranneberg, Uppegården, (Höltan), Hällebäckahult, (Slätten), (Bur), Kilanda säteri, Hult, (Jonstorp).
  • Södra roten: Burhult, (Näset), Sverket, Burhultsnäs, Järnbo, Kullen, (Putsen), (Sunnet), Vasebacken, Ramsjödal, (Björkkullen).
  • Bräcke rote: Bräcke, (Gundal), (Hedan), (Skinbo), Rågtvet, Anfastebo.

Geografi och naturRedigera

 
Kilanda skola.

Kilanda socken ligger nordost om Göteborg med Kilandaån i nordväst, Risveden i norr och Alefjäll i söder. Socknen har odlingsbygd i dalar som omges av mossrik skogsbygd.[8][1][9][10] Trakten är rik på insjöar varav den största är Tinnsjön som delas med Östads socken i Lerums kommun.

I socknen finns tre naturreservat. Trehörningen som delas med Skepplanda socken i Ale kommun och Östads socken i Lerums kommun och Kroksjön som delas med Skepplanda socken ingår i EU-nätverket Natura 2000. Båda är belägna i södra Risveden. Anfastebo som är beläget i Alefjäll är ett kommunalt naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen.

I byn Krokstorp har det funnits ett gästgiveri.[11][12]

Kilanda säteriRedigera

 
Kilanda säteri.

Kilanda säteri är omnämnt som sätesgård från 1400-talet.[13] 1757 köptes säteriet av Jonas Alströmer. Godset stannade i familjen Alströmers ägo till 1791. Mellan 1797 och 1958 ägdes godset av familjen Ekman. Grosshandlaren Peter P. Ekman , som köpte godset 1797, lade grunden till det Ekmanska handelshuset i Göteborg. Som mest ägde han 12 sillsalterier i Bohuslän. Från 1870 till 1912 fanns en statlig lantbruksskola på godset. I dag drivs gården som ett mjölkföretag.[14]

FornlämningarRedigera

En boplats och lösfynd från stenåldern är funna. Från järnåldern finns gravar, ett gravfält och en fornborg.[8][15][16][9]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningen ökade från 356 1810 till 631 1870 varefter den sjönk till 269 1970 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 425 1990.[17]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1424 Kilande och kommer från kyrkbyn. Efterleden är land. Förleden innehåller kil sannolikt syftande på ett kilformigt jordtycke eller kilformig terrängformation.[18][9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kilanda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
  5. ^ Adm historik för Kilanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Starrkärr - Kilanda i svunnen tid, Starrkärr-Kilanda Hembygdsförening, Vårgårda 1994, sid 757
  7. ^ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet (läst 2019-07-25)
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  9. ^ [a b c] Kilanda, Nationalencyklopedin (läst 15/3 2016)
  10. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  11. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken, Säffle 1972 sid 214ff
  12. ^ Reskarta öfver Sverige, södra delen 1830 Arkiverad 11 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kungliga biblioteket
  13. ^ Götheborgs Wecko-Lista 28/6 1756: “Den 3. nästkommande Julii kommer igenom offentelig Auction til den mästbjudande at försäljas uppå Sätteriet Killanda uti Ahle-Härad, en del Boskap, bestående af Stutar och Qwigor.”
  14. ^ Bo Björklund: Kilanda - Ekman, von Schéele, Klingspor (Älvängen 2010)
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kilanda socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kilanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  17. ^ Folkmängd 1810-1890 Kilanda i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 11/6 2016)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Adelsköld, Ernst Carl Allan (1915). Kilanda : ett gammalt säteri. Stockholm. Libris länk. http://runeberg.org/stf/1915/0340.html  - Särtryck ur: Svenska turistföreningens årsskrift 1915, sid. 274-281.
  • Borgås, Einar (1968). Kilanda kyrka. Västergötlands kyrkor, 99-0860442-2 ; 18. Göteborg. Libris länk 
  • Lukasiak, Elzbieta (2006). Kulturhistorisk inventering av Starrkärrs och Kilanda församlingars begravningsplatser. Starrkärr: Starrkärrs kyrkliga samfällighet, Svenska kyrkan. Libris länk 
  • Rahm, Håkan (1996). ”Kilanda säteri : en gårdshistoria”. Västgötabygden (Lidköping : Västergötlands hembygdsförbund, 1946-) 1996 (51 :1),: sid. 5-7. ISSN 0346-4954. ISSN 0346-4954 ISSN 0346-4954.  Libris 2203119
  • Starrkärr-Kilanda i svunnen tid. Del 1-2. Älvängen: Starrkärr-Kilanda hembygdsförening. 1994. Libris länk 
  • Starrkärr-Kilanda socknar. Nol: Ale kommun. 1975. Libris länk 
  • Torp i Starrkärr-Kilanda socknar. Älvängen: Starrkärr-Kilanda hembygdsfören. 1988. Libris länk. ISBN 91-7808-000-2 

Externa länkarRedigera