Skepplanda socken

socken i Västergötland

Skepplanda socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1974 i Ale kommun och motsvarar från 2016 Skepplanda distrikt. Sockenkyrka är Skepplanda kyrka.

Skepplanda socken
Socken
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradAle härad
KommunAle kommun
Bildadmedeltiden
Area96 kvadratkilometer
Upphov tillSkepplanda kommun
Skepplanda församling
MotsvararSkepplanda distrikt
TingslagVättle, Ale och Kullings tingslag ()
Ale tingslag (–)
Karta
Skepplanda sockens läge i Västra Götalands län.
Skepplanda sockens läge i Västra Götalands län.
Skepplanda sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater57°59′12″N 12°12′50″Ö / 57.98658333°N 12.21388889°Ö / 57.98658333; 12.21388889
Koder, länkar
Sockenkod1771
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Skepplanda distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 95,78 kvadratkilometer varav 92,87 land.[1] År 2000 fanns här 4 029 invånare.[2]

Administrativ historik redigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skepplanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Skepplanda landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Skepplanda-Hålanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Skepplanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Barne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]

Roteindelning redigera

I roteindelningen ingick inte bara byar utan även enskilda gårdar, torp och bebodda utmarker.[6] Samtliga dessa gårdar, torp och utmarker är inte fortfarande bebyggda och bebodda. De platser som idag inte klassas av Lantmäteriet som bebyggelse är satta inom parentes.[7] Den militära roteindelningen upphörde 1901 då Indelningsverket avskaffades.

  • Båstorps rote: Alvhem, Båstorp, Gullringen, Ramstorp, (Valered), (Videkärr).
  • Fors rote: Fors, (Grönköp), Högstorp, Skönningared, Tokatorp, Vadbacka (ingår i tätorten Skepplanda).
  • Grönnäs rote: Frövet, Grönnäs, Kattleberg.
  • Gunntorps rote: Billingsdal, Gunntorp, Heden, Hult, Ljusevatten, Skogstorp, Sålanda, Uddetorp.
  • Ryks rote: Färdsle, Glömsten, (Hulan), (Högsjön), Kopparhult, (Lersjöås), Prästgården (ingår i tätorten Skepplanda), Ryk, (Raddegården (ingår i Ryk)), Skepplanda, (Skogen), Stenkullen, (Svedjan).
  • Skårs rote: Blinneberg, Mökhult, Kullen, Lid, Rapenskår, Röserna, Skår, Slittorp, Tussebo.

Geografi och natur redigera

Skepplanda socken ligger väster om Alingsås och sjön Mjörn med Göta älv i väster. Socknen har odlingsbygd i älvdalen och dalgångarna runt Grönån med biflödet Forsån och är i övrigt en skogsbygd.[8][1][9][10] Tätorter i socknen är kyrkbyn Skepplanda samt Alvhem mellan E45 och Norge/Vänerbanan.

I Skepplandadalens fond vilar de båda platåbergen Angertuvan (149 m ö.h.) och Rapungaberget (116 m ö.h.) i norr på gränsen till Hålanda socken. I öster finns det glesbefolkade vildmarksområdet Risvedens södra del, och tio naturreservat inom socknen: Trehörningen (Risvedens naturreservat etapp 1), som delas med Östads socken i Lerums kommun, ingår i EU-nätverket Natura 2000. Till samma kategori hör Bergsjön (Risvedens agkärr), Kroksjön (Risvedens naturreservat etapp 2) och Slereboåns dalgång, medan Ekliden och Kvarnsjöarna är kommunala naturreservat. Alla förvaltas av Västkuststiftelsen, som även har hand om Natura 2000-området Rapenskårs lövskogar i Grönåns dalgång utanför Risveden. 2016 beslutades om de kommunala naturreservaten Färdsleskogen, Iglekärr och Risvedens vildmark och 2017 tillkom Skårs naturreservat i samma kategori, alla i Risveden.[11][12][13][14]

De största insjöarna är Valsjön, Stora Kroksjön och Stora Ljusevatten medan Grosjön delas med Starrkärrs socken som har större delen av sjön.

Parallellt med Göta älv löper Bergslagsbanan (nu Norge/Vänerbanan) och E45. Vid Bergslagsbanan fanns till 1970 Alvhems station och före andra världskriget hållplatsen Örnäsberget intill byn Båstorp mellan Älvängen och Alvhem.

En sätesgård var Alvhems kungsgård.[15][16] Ale härads tingsställen fanns vid Grönnäs 1647-1675 och Kattleberg 1675-1885.[17] Före freden i Roskilde 1658 fanns en tullstation vid gården Hamnen norr om Älvängen.[18] Gästgiverier fanns vid Kattleberg,[19][20] Grönnäs (tillfälligt 1652–1674, ersatt av Kattleberg)[19] och Vadbacka.[19][21] Efter många år som bl.a. småskola och klubbstuga för Skepplanda BTK var Vadbacka gästgiveri under ett antal år åter krog, men är det inte längre sedan 2017.[22]

1865 delades socknen in i fem skolrotar: Glömsten, Uddetorp, Högstorp, Ramstorp och Skår. I själva kyrkbyn fanns kyrkskolan från 1849 som tjänstgjorde som småskola och folkskola. Denna skola togs ur bruk 1964 och är nu förskola. Skolhus byggdes i Ramstorp 1866 samt i Uddetorp och Skår 1867. Glömsten fick inget skolhus. Högstorps rote hyrde in sig i Vadbacka gästgiveri. Uddetorps skola brann ner redan 1879 och ersattes av en ny skola i Sålanda 1881. 1883 byggdes skolan i Ramstorp till så att det blev skilda salar för småskolan och folkskolan. 1912 ersattes denna av ett nytt skolhus som revs under 00-talet för att ge plats för E45-ans nya sträckning. 1904 fick Skår ett nytt skolhus, det äldre huset flyttades till Fors där det blev småskola. Denna revs 1969 för att ge plats för den nya vägen. 1924 byggdes en ny skola i Sålanda dit folkskolan flyttade medan småskolan fanns kvar i den äldre byggnaden. 1928-1953 fanns en skola i Hålan, en av socknens mest avlägsna byar. När Garnvindeskolan i Skepplanda invigdes 1965 togs alla byskolor ur bruk.[23]

Den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara sträckte sig genom norra delen av Skepplanda socken. Hålvägar är fortfarande synliga vid hemmanet Mökhult och i naturreservatet Slereboåns dalgång nära byn Röserna.

Fornlämningar redigera

 
Hällristning vid Jätteberget.

Några boplatser och sju hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och hällristningar. Från järnåldern finns nio gravfält och tre fornborgar.[8][25][26][9]

Fornborgarna finns på topplatåerna av de båda platåbergen samt på Örnäsberget vid älven. Nära kyrkbyn finns tre hällristningar med sammanlagt tiotalet skepp. På Lödöse museum finns silverskatten från Lid. Den hittades 1853 och är daterad till järnåldern.

Befolkningsutveckling redigera

Socknens befolkning ökade stadigt från år 1750, då invånarantalet var så lågt som 1 327, fram till 1860-talet. År 1866 hade socknen 3 216 invånare. Därefter minskade befolkningen i drygt hundra år för att år 1962 vara som lägst, 1 449 invånare.[27] Kommunpolitikerna i dåvarande Skepplanda landskommun hade i många år med oro sett på befolkningsminskningen, som till stor del berodde på omställningen inom jordbruket, och bestämde i början av 1960-talet att lägga ut byggnadsplaner i Skepplanda och Alvhem. Under 1960-talet lockade den dåvarande landskommunen till sig en del småindustrier. Byggnationen i Skepplanda kyrkby av villor och radhus började ta fart från mitten av 1960-talet vilket innebar att invånarantalet för första gången på hundra år ökade.[28] År 1970 uppgick befolkningen till 2 142 invånare.[29] Från 1970 till 1974 skedde en nybyggnation av 460 bostäder vilket ledde till att Skepplanda socken årsskiftet 1974/1975 hade 3 515 invånare. Befolkningsökningen har därefter varit måttlig. År 2006 uppgick befolkningen till ca 4 200 invånare.

Namnet redigera

Namnet skrevs på 1400-talet Skipplanda och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller land. Förleden innehåller skip, "skepp" eller möjligen Skipvidh(a) syftande på en virkestäkt till fartyg.[30][9]

Personer från bygden redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Skepplanda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
  5. ^ Administrativ historik för Skepplanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Skepplanda husförhörslängd 1841-1845
  7. ^ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet (läst 2013-08-27)
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  9. ^ [a b c] Skepplanda, Nationalencyklopedin (läst 15 mars 2016)
  10. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  11. ^ Färdsleskogen blir naturreservat[död länk], Länsstyrelsen i Västra Götalands län (läst 13 juli 2017)
  12. ^ [död länk] Risvedens vildmark blir naturreservat, Länsstyrelsen i Västra Götalands län (läst 13 juli 2017)
  13. ^ Risvedens skyddade skogar blir ännu större Arkiverad 10 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine., Länsstyrelsen i Västra Götalands län (läst 13 juli 2017)
  14. ^ Iglekärrs gammelskog blir naturreservat[död länk], Länsstyrelsen i Västra Götalands län (läst 18 juli 2017)
  15. ^ Alfhem, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Alfhem i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  17. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 244 & 256
  18. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 328
  19. ^ [a b c] Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 214ff
  20. ^ Kattleberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Vadebacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  22. ^ Peter Linné: Hells angels köper gästgiveri - stor oro i Ale kommun, Göteborgs-Posten 9/1 2017
  23. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 484-501
  24. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 160
  25. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Skepplanda socken
  26. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Skepplanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  27. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 471
  28. ^ Bror A. Andersson: Skepplanda socken sid 478
  29. ^ Folkmängd 1810-1890 Skepplanda i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 15 mars 2016)
  30. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Källor redigera

  • Bror A. Andersson: Skepplanda socken, Säffle 1972
  • Linnar Linnarsson: Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd, Skara 1961
  • Harald Andersson m.fl: Det vilda Risveden, Göta 1990
  • Pelle Dahlberg m.fl: Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
  • Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: Risveden. En västsvensk obygds historia, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
  • Bo Björklund: Göta älvdalen - berättelser och bilder, Älvängen 2016, ISBN 978-91-639-2015-8

Vidare läsning redigera

  • Lars G. Strömberg: Skepplanda, Västra Frölunda 1999, ISBN 91-973712-0-3
  • Ale kommun: Ale Kommun 20 år, Nol 1994
  • Karl-Josef Karlsson: Det hände igår i älvdal och Ale[källa behövs]
  • Gerhard Sager: Äkrera ve långe gata - en studie i en västgötasockens dialekt, Bohus 1998

Externa länkar redigera