Öppna huvudmenyn

Hålanda socken

socken i Västergötland

Hålanda socken i Västergötland ingick i Ale härad, ingår sedan 1974 i Ale kommun och motsvarar från 2016 Hålanda distrikt.

Hålanda socken
Socken
Hålanda kyrka.jpg
LandSverige
LandskapVästergötland
HäradAle härad
KommunAle kommun
Bildadmedeltiden
Area79 kvadratkilometer
Upphov tillHålanda landskommun
Hålanda församling
Karta
Hålanda sockens läge i Västra Götalands län.
Red pog.svg
Hålanda sockens läge
i Västra Götalands län.
Koordinater58°02′35″N 12°17′04″E / 58.04305556°N 12.28444444°Ö / 58.04305556; 12.28444444
Koder, länkar
Sockenkod1697
Namn (SOFI)lista
Kulturnavlänk
GeoNames-id8127379 (tryck Map marker.svg för karta)
Redigera Wikidata

Socknens areal är 78,53 kvadratkilometer varav 73,85 land.[1] År 2000 fanns här 695 invånare.[2] Sockenkyrkan Hålanda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historikRedigera

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hålanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Hålanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Skepplanda landskommun som 1974 uppgick i Ale kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Skepplanda-Hålanda församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Hålanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ale härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Barne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.[4].[5]

RoteindelningRedigera

I roteindelningen ingick inte bara byar utan även enskilda gårdar, torp och bebodda utmarker.[6] Samtliga dessa gårdar, torp och utmarker är inte fortfarande bebyggda och bebodda. De platser som idag inte klassas av Lantmäteriet som bebyggelse är satta inom parentes.[7] Den militära roteindelningen upphörde 1901 då Indelningsverket avskaffades.

  • Boets rote: Boet, Föstorp, (Långetorp), Stommen, Torpa, Östentorp.
  • Hedens rote: (Brådalen), Bråtaslätt, (Getås), (Grankärr), (Hedeberget), Heden, Hultet, (Idåsen), Kopparhagen, Krobäcken, (Lersila), Livereds säteri, Ljungeryd, Maden, (Stavsjön), (Vassbolund), Älghult.
  • Verles rote: Drottninggärdet, Järnklev, Råda, Skaggata, Verle.
  • Höga rote: Båljen, Höga, Sandåker.
  • Relsbo rote: (Adelsbo), Drängedalen, Eket, Falan, Grandalen, Granvattnet, Holmedalen, Långemaden, (Relsbo), Rösåsen, Skantås, Slerebo, Stockedalen, Värhuvud.

Geografi och naturRedigera

Hålanda socken ligger nordväst om Alingsås med Grönån i väster, Vanderydsvattnet i nordväst och Risveden i öster. Socknen har odlingsbygd i ådalen och är i övrigt en skogsbygd.[8][1][9][10] Andra större insjöar i socknen är Hålsjön och Holmevattnet som båda avvattnas av Grönån samt Stavsjön. I socknen ligger det kommunala naturreservatet Verleskogen (Verle gammelskog).

Vid Verle har det funnits ett gästgiveri.[11]

Folkskolor fanns i Verle 1849-1962, Grandalen 1902-1947 och Livered 1923-1947. Småskolor fanns i Livered 1890-1941 och Stommen (kyrkskolan) 1893-1969, då all skolverksamhet i dåvarande Skepplanda landskommun koncentrerades till den nya Garnvindeskolan i Skepplanda.[12]

Den medeltida ridvägen mellan Lödöse och Skara sträckte sig genom Hålanda socken. Hålvägar är fortfarande synliga vid torpet Krogen och vid gårdarna Klovet och Heden.

Livereds säteriRedigera

 
Livereds säteri.
 
Minnessten över Pehr Osbeck på platsen för det ursprungliga torpet Oset, hans barndomshem.

I Hålanda ligger Livereds säteri,[13][14] omnämnt som sätesgård 1574 (Liffwarodh). Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Live samt röd eller ryd, för röjning, med andra ord Lives röjning. Sedan 1834 lyder säteriet under Kobergs fideikommiss (i Lagmansereds församling, Trollhättans kommun / Bjärke härad). Rikspressen har följt den långvariga konflikten om friköp mellan arrendatorerna av en grupp torp i Hålanda och friherre Niclas Silfverschiöld.

Livered brukar omnämnas för att Gustav III övernattade där 1766 på hemväg från Köpenhamn, där han hämtat sin blivande gemål Sofia Magdalena. Hon bodde dock granngårds på Gräfsnäs slott.

Carl von Linnés lärjunge, Kina-fararen Pehr Osbeck, föddes på torpet Oset under Livered. I samband med firandet av Pehr Osbecks 250-årsdag reste Hålanda Hembygdsförening den 2 juni 1973 en minnessten vid ruinen av det ursprungliga torpet Oset.

FornlämningarRedigera

 
Domarringen Kungsstenarna.

Boplatser och en hällkista från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar och en domarring.[8][15][16][9]

BefolkningsutvecklingRedigera

1810 uppgick befolkningen till 936 personer. Folkmängden ökade sedan fram till 1870 då socknen hade 1 486 invånare. Därefter minskade befolkningen under 100 år. 1970 var folkmängden som lägst, endast 397 invånare. Därefter har befolkningen ökat långsamt.[17]

NamnetRedigera

Namnet skrevs 1426 Haalanda och kommer från en gård som i förleden kan innehålla ett tidigare namn på Hålsjön, Huli, "den djupa" eller "lågt liggande". Efterleden är land.[18][9]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Hålanda socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Om Västergötlands båtsmanskompani
  5. ^ Adm historik för Hålanda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ Hålanda husförhörslängd 1856-1864
  7. ^ Kartsök och ortnamn, Lantmäteriet (läst 2013-08-27)
  8. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  9. ^ [a b c] Hålanda, Nationalencyklopedin (läst 15/3 2016)
  10. ^ Häradskartor för Älvsborgs län från 1890-1897 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
  11. ^ Hverled, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Evert Högabo: Hålanda socken sid 201-214
  13. ^ Lifvered, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Lifvered i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Hålanda socken
  16. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Hålanda socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  17. ^ Folkmängd 1810-1890 Hålanda i Älvsborgs län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 15/3 2016)
  18. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

KällorRedigera

  • Linnar Linnarsson: Risveden. Kulturbilder från västsvensk skogsbygd, Skara 1961
  • Harald Andersson m.fl: Det vilda Risveden, Göta 1990
  • Pelle Dahlberg m.fl: Upptäck din hembygd. Sevärdheter i Risvedentrakten, Göta 1995, ISBN 91-630-4061-1
  • Karl-Erik Andersson & Bo Björklund: Risveden. En västsvensk obygds historia, Älvängen 2001, ISBN 91-631-0778-3
  • Everth Högabo: Hålanda socken, Säffle 1972

Externa länkarRedigera