Öppna huvudmenyn
Pontus Reuterswärd.

Carl Pehr Pontus Reuterswärd, född 4 oktober 1871 i Örebro, död 25 maj 1949 i Stockholm, var en svensk arméofficer (generallöjtnant). Han var far till Edvard Reuterswärd.

BiografiRedigera

Reuterswärd var son till översten P. W. H. Reuterswärd och Adèle Brändström. Hans morbror var diplomaten Edvard Brändström. År 1905 gifte han sig med Eva Thurinna Uggla.[1]

Pontus Reuterswärd avlade mogenhetsexamen i Örebro 1889 och påbörjade därefter en militär karriär. Officersexamen avlade han 1891 och var chef för Infanteriets officersaspirantskola i Karlsborgs garnison 1915–1916. Han gjorde sig känd som trupputbildare och återfanns kommenderad vid utländska trupper, bland annat verkade han som militärattaché samt besökte den österrikisk-ungerska fronten 1916. Senare studerade han trupputbildningen vid de finska och tyska arméerna. År 1922 utnämndes han till överste och chef för Skaraborgs regemente. År 1930 blev han kommendant i Boden och generalmajor 1933 samt militärbefälhavare för Övre Norrlands trupper (1933–1937). Två år efter sitt avsked befordrades han till generallöjtnant 1939.[1]

Pontus Reuterswärd var även verksam inom det kommunala livet, bland annat i stadsfullmäktige i Skövde 1922–1930. Efter sitt yrkesverksamma liv ägnade han sig åt författarskap.[1]

BibliografiRedigera

  • Synpunkter på den militära utbildningen (1938)
  • Taktiska tillämpningsövningar för bataljon och regemente (1939)
  • Skandinavism-nordism-försvarsförbund (1943)
  • Greklands krig 1940-41 (1943)
  • Bör Sverige i framtiden frångå neutralitetspolitiken? (1945)

UtmärkelserRedigera

  • Kommendör av Svärdsorden (ev. 1 kl.)
  • Riddare av Nordstjärneorden (ev. 1 kl.)

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Dahl, Torsten, red (1949). Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. 6: P–Sheldon. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 258 .
Företrädare:
Oscar Nygren
Kommendanten i Bodens fästning
1930-1933
Efterträdare:
Axel Lagerfelt