Öppna huvudmenyn

Oroligheter i Burundi 2015 uppstod sedan den sittande presidenten Pierre Nkurunziza (CNDD-FDD) den 25 april 2015 accepterat nomineringen som kandidat till en tredje mandatperiod i presidentvalet, vilket av oppositionen och katolska kyrkan ansågs gå emot konstitutionen och Arusha Agreement.[6] Oroligheterna har pågått sedan dess. Burundis regering gick den 18 juni 2015 i princip med på att acceptera militära observatörer från Afrikanska unionen, som övervakade valet.[7] Vissa menar att den sittande presidenten Nkurunziza vill få konflikten att framstå som etnisk, medan oppositionen anser att den är rent politisk då det var både Hutu och Tutsi som demonstrerade mot hans kandidatur.[8] Det har under oroligheterna rapporterats från flera håll om etnisk förföljelse, grov tortyr och gruppvåldtäkter i landet.[9][10][11][12] Under februari 2016 kom även rapporter om matbrist.[13] Situationen i landet har lugnat ner sig betydligt sedan oroligheterna utbröt; dock avråder fortfarande Utrikesdepartementet (april 2017) från resor till landet.[14]

Oroligheterna i Burundi 2015
By-map.png
Bujumburas placering på Burundis karta
PlatsBujumbura, Burundi
Datum25 april 2015 – pågående
Koordinater3°23′S 29°22′Ö / 3.383°S 29.367°Ö / -3.383; 29.367
KaraktärDemonstrationer, kravaller, kuppförsök
Part IRegeringspartiet CNDD–FDD under president Pierre Nkurunziza, med stöd av landets polismakt
Part IIOppositionella demonstranter, med stöd av delar av armén
Ledare IPierre Nkurunziza
Ledare IIGodefroid Niyombare
SyfteProtester mot att sittande presidenten Pierre Nkurunziza accepterat nomineringen som presidentkandidat för en tredje mandatperiod, trots att detta anses gå emot konstitutionen
Dödac:a 439 döda (22 januari 2016)[1] demonstranter, poliser och militärer
31 döda vid koleraepidemi i flyktingläger i Tanzania.[2]
Skadadec:a 600[3]
Gripnac:a 3 500 (21 december 2015)[4]
Övrigtc:a 398 300 människor har flytt landet.(16 mars 2017)[5]
Burundis placering i Afrika

BakgrundRedigera

Mellan åren 1993-2005 pågick ett inbördeskrig i Burundi; en väpnad konflikt som var ett resultat av motsättningarna mellan Hutu och Tutsi. Konflikten började efter de första flerpartivalen sedan självständigheten 1962, och anses formellt ha upphört i samband med att Pierre Nkurunziza blev president i augusti 2005. Omkring 300 000 personer dödades under kriget.[15] Efter detta har många känt rädsla att den etniska konflikten ska blossa upp igen och över 100 000 personer har flytt landet.[16]

En annan bidragande orsak till oroligheterna, är att Burundi är ett av världens fattigaste länder[17], något som den sittande president Nkurunziza misslyckats med göra något åt.

Inledande HändelseförloppRedigera

Inledande oroligheterRedigera

Efter att Nkurunziza tillkännagivit sin kandidatur och oroligheterna uppstod började många oppositionella att fly landet, främst tutsi men även hutu. Många flydde till Rwanda dit hundratals flyktingar kom varje dag till flyktingläger.[18] Ett flertal dödsfall inträffad redan de första dagarna efter att oroligheterna började. Radio, telekommunikation och tillgång till sociala medier (Facebook, Twitter, och WhatsApp) stängdes ned.[19] Oppositionella har gripits och alla former av manifestationer har förbjudits förutom de som stöder regeringspartiet. USA fördömde presidentens kandidatur och varnar för att landet förlorar en historisk möjlighet att stärka sin demokrati.[20][21][22]

 
Poliser i sammandrabbning med demonstranter, april 2015.

Den 30 april stängdes ett universitet i Bujumbura efter att studenter där protesterat mot presidenten. Hundratals av dem tillbringade sedan natten utanför USA:s ambassad för att visa sitt missnöje.[23] Den 30 april meddelade även FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) att 21 000 personer flytt från Burundi till grannlandet Rwanda de senaste veckorna.[24] Många har även åkt till säkrare platser inom landet och lämnat huvudstaden, där stora demonstrationer har genomförts med kravet att den sittande presidenten ska dra tillbaka sin kandidatur. Hundratals av dessa demonstranter arresterades.[25]

Kenyas utrikesminister Karanja Kibicho besökte Bujumbura den 1 maj, och i samband med detta sa han att han hoppades att valet skulle gå fredligt och korrekt till samt också att Kenya inte tänkte ingripa på något sätt.[26] Samma kväll (den 1 maj) dog två polismän och en civilist, av två separata granatattacker. Därutöver skadades att tiotal. Antalet som flytt till grannländerna Rwanda, Tanzania och DR Kongo var då uppe i 26 000 personer.[27] Efter detta manade organisatörerna av demonstrationerna till två dagars paus av dessa, som då pågått i sex dagar.[28] Efter detta meddelade landets försvarsminister, general Pontien Gaciyubwenge, att armén ställer sig neutral i den pågående konflikten mellan oppositionella och presidentens anhängare. Regeringen däremot anklagade oppositionen för att skydda terrorister och deklarerade att demonstranter efter detta kommer att betraktas som brottslingar och statens fiender.[29]

Den 4 maj protesterade tusentals människor på Bujumburas gator. Polisingripanden mot dessa ledde till att tre människor dog och 45 skadades, enligt Röda korset.[30] Samma dag uttryckte USA:s utrikesminister John Kerry att han var djupt oroad över att den sittande presidenten går emot konstitutionen och ställer upp i ett tredje presidentval. Vice huvuddomaren av högsta domstolen, Sylvere Nimpagaritse, medgav sedan han flytt landet, att högsta domstolen varit under ett enormt tryck av icke namngivna personer i Burundis högsta ledning. De har bland annat mottagit dödshot för att de skulle godkänna Nkurunzizas omkandidatur, trots att de ansåg den vara okonstitutionell.[31]

Den 6 maj gick en av oppositionsledarna, Agathon Rwasa, ut och krävde att valet ska senareläggas. Samma dag meddelade Tanzanias utrikesminister att stats- och regeringscheferna i Östafrika skull samlas den 13 maj i Tanzanias huvudstad Dar es-Salaam för att diskutera krisen i Burundi.[32] Presidenten själv uttalade sig att enda lösningen på krisen, är att folket av Burundi litar på honom och väljer honom till President ytterligare en gång.[33] Han menar också att hans första ämbetsperiod inte valdes i demokratiska val, utan utsågs till president av lagstiftare och denna period inte bör räknas. På så vis anser han nu att han bara ställer upp i sitt andra val och inte bryter mot konstitutionen. Dock säger presidenten också att om han väljs till en tredje mandatperiod, att det skulle bli hans sista. Antalet personer som flytt landet var då uppe i nästan 40 000.[34] Den 6 maj hölls även demonstrationer i Stockholm mot oroligheterna i Burundi.[35]

På kvällen den 8 maj tilltog sammandrabbningarna i huvudstaden, sedan den sittande presidenten formellt registrerat sin kandidatur. Sammanlagt hade då 19 personer dött och mer än 50 000 flytt landet.[36] Den 11 maj avslog presidenten en vädjan från USA och EU att skjuta upp valet till ett senare tillfälle.[37] Den 12 maj dog återigen ett flertal personer efter skottlossning och granatkastning. Dock har våldet hittills i princip bara förekommit i huvudstaden med omnejd.[38]

Toppmöte i Dar es-SalaamRedigera

Den 13 maj hölls det utannonserade toppmötet i Dar es-Salaam, med bland andra Pierre Nkurunziza och Tanzanias president Jakaya Kikwete.[39]

Försök till statskuppRedigera

KuppförsökRedigera

Samma dag som presidenten var på toppmötet i Dar es-Salaam (den 13 maj), gjordes ett kuppförsök mot honom i Bujumbura. I samband med detta sköt polis mot militär och demonstranter och minst två människor miste livet. Polisen stormade även ett sjukhus som vårdade tre personer från kuppmakarna som skadats och sköt dem på sjukhuset, varav en av dem skadades så illa att han omkom.[40] Tusentals människor firade kuppförsöket i huvudstaden,[39][41] och generalen Godefroid Niyombare hävdade att det nu var han som var landets president.[42] Generalen stängde Bujumburas flygplats, för att förhindra att Nkurunziza återvänder till landet. Skottlossningen fortsatte tidigt på morgonen den 14 maj. Lojalister till Nkurunziza som ansåg att kuppförsöket stoppats höll fortfarande kontrollen över presidentpalatset.[43] Striderna mellan soldater lojala till Nkurunziza och soldater lojala till general Niyombare intensifierades under dagen och åtminstone fem soldater miste livet.[44] Nkurunziza lyckades återvända till landet samma dag och på morgonen den 15 maj stod det klart att kuppförsöket misslyckats.[45] Flera av ledarna för kuppförsöket har arresterats. Dock ej ännu ledaren general Niyombare, även om han uttryckt till media att han kommer att ge upp och hoppas att han inte kommer att dödas. Antalet personer som flytt landet var nu enligt FN fler än 105 000.[46]

Efterspel till kuppförsöketRedigera

Under dagen den 15 maj återvände president Nkurunziza till presidentpalatset och kuppmakarna erkände sig besegrade. Nkurunziza gav ett radiosänt tal där han sa att det nu var fred i landet, och han gav också löftet att de kuppmakare som gav upp frivilligt skulle förlåtas. Afrikachefen för Internationella krisgruppen (IGC), Thierry Vircoulon, anser dock inte att faran är över i Burundi och att det i dagsläget är omöjligt att hålla de planerade valen.[47][48][49] Den 17 maj gjorde presidenten sitt första officiella framträdande sedan kuppförsöket. Han nämnde då inte alls kuppförsöket; istället varnade han för hotet från den militanta gruppen Al-Shabaab, på grund av närvaron av burundiska soldater i Somalia. En talesman för islamistgruppen uttalade sig att det var häpnadsväckande, och detta bara var ett sätt att ta fokus ifrån de verkliga problemen i landet.[50] Den 18 maj avskedade presidenten försvars- och utrikesministrarna, för att stävja protesterna i huvudstaden.[51]

Den 8 juni uttryckte en advokat som företräder två av de ledande kuppmakarna att tonen mot dem har skärpts i fängelset sedan ett rykte om ett flyktförsök spridit sig. De mest tongivande som sitter frihetsberövade är General-Major Cyrille Ndayirukiye (f.d. försvarsministern), General Prime Ngowenubusa, Major Renovat Nduwayo och Major Etienne Ntahomvuyike, vilka sitter isolerade. Dock var ledaren för kuppförsöket, Godefroid Niyombare, vid denna tidpunkt fortfarande på fri fot.[52]

Fortsatta oroligheter efter kuppförsöketRedigera

I samband med demonstrationer den 20 maj sköts en soldat till döds av en polisman, i samband med att polisen sköt mot demonstranter. Enligt vittnen var det hela en olycka, men relationen mellan polis och militär har varit ansträngd en tid då militären beskyllts för att ge sitt passiva stöd till demonstranterna.[53] Den 21 maj dog ytterligare två personer vid sammandrabbningar i huvudstaden.[54] Den 23 maj sköts ledaren för ett av de mindre oppositionspartierna (Union for Peace and Development (UPD)), Zedi Feruzi, till döds tillsammans med en polisman som agerade livvakt åt honom, utanför sitt hem i Bujumbura's Ngagara District.[55][56] Den 29 maj skakades Bujumbura av två kraftiga explosioner, dock utan att några människor kom till skada.[57]

Nytt toppmöte i Dar es-SalaamRedigera

Den 31 maj höll ledarna för regionen ytterligare ett toppmöte i Dar es-Salaam, för att diskutera situationen i Burundi.[58] Burundis president Pierre Nkurunziza meddelade i förväg att han inte skulle komma att närvara vid mötet, utan istället sända sin utrikesminister. Det hela är inte så märkligt då han utsattes för en statskupp förra gången han lämnade landet. Förutom ministrar från Östafrikanska gemenskapen, deltog Sydafrikas president Jacob Zuma.[59] Efter mötet uppmanade de Burundis styre att skjuta upp valet till ett senare tillfälle,[60] åtminstone en månad senare.[61]

Nya demonstrationerRedigera

Efter det andra toppmötet, den 2 juni, fylldes gatorna med demonstranter. Polisen svarade med skottlossning och tårgas.[61] Den 5 juni dödades återigen en demonstrant av polis.[62] Den 18 juni skadades tre personer av en granatexplosion,[63] och den 19 juni skadads 11 polismän vid granatattacker.[64] Den 21 juni dödades återigen fyra personer vid en granatattack mot en bar i Ngozi.[65] Den 25 juni upptäcktes det att vice-president Gervais Rufyikiri flytt landet, sedan han känt sig hotad.[66]

Eldstrider nära gränsen mot RwandaRedigera

Den 11 juli bröt eldstrider ut 140 km norr om Bujumbura (nära Rugazi), nära gränsen mot Rwanda. Sammandrabbningarna var mellan presidentens män och de rebeller som låg bakom kuppförsöket i maj. Åtminstone 12 personer omkom i dessa strider.[67]

ValetRedigera

Natten mot valdagen den 21 juli blev orolig, med skottlossning, granatexplosioner och ytterligare två döda. Dock gick valdagen lugnt till väga. Vallokalerna öppnade kl 06:00 lokal tid och president Nkurunziza själv cyklade till vallokalen i sin hemby Buye för att rösta.[68][69] Pierre Nkurunziza vann valet,[70] men oppositionskandidatenrna Jean Minani och Agathon Rwasa fördömde valresultatet och krävde nyval.[71][72]

Efter ValetRedigera

Vädjan till Barack ObamaRedigera

Några dagar efter att valet hölls, tillfrågade den internationella gemenskapen den amerikanske presidenten Barack Obama att försöka lösa situationen i Burundi, under ett statsbesök han då genomförde i Kenya.[73] Obama svarade med att han inte ansåg valet tillräkneligt, och att han efterlyste samtal mellan president Nkurunziza och oppositionen.[74]

Fortsatta oroligheter efter valetRedigera

Den 2 augusti sköts generalen Adolphe Nshimirimana, som stod presidenten nära, till döds av okända gärningsmän. Den 3 augusti sköts den i Burundi välkände aktivisten och motståndare till president Pierre-Claver Mbonimpa. Han vårdades efter detta på sjukhus.[75] Den 14 august sköts den tidigare arméchefen i Burundi, Jean Bikomagu, ihjäl utanför sitt hem i Bujumbura.[76]

Den 8 september sköts oppositionstalesmannen Patrice Gahungu, från the Union for Peace and Development (UPD), till döds.[77] Den 11 september uttsattes arméchefen General Prime Niyongabo för ett mordförsök. Han överlevde, men sju andra personer omkom i attacken.[78] Den 21 september sattes varuhuset T2000 i brand.[79] Den 30 september sköts en lokal oppositionsledare i Muramvya provinsen, Jean Baptiste Nsengiyumva, till döds.[80] Den 3 oktober sköts åtminstone åtta personer till döds vid skottlossning i Bujumbura.[81][82] Den 14 oktober sköts en kameraman som jobbade på TV och hans familj till döds i hemmet av polis, vilka hävdade att de sökte efter kidnappare. Sammanlagt dog tio personer.[83] Den 28 oktober utbröt eldstrider i Gitega provinsen mellan c:a 50 beväpnade män, säkerhetstrupper och motståndare till dessa. Åtminstone sju personer avled och 15 personer skadades.[84][85] Natten mellan den 21 och 22 november omkom fem personer vid sammandrabbningar.[86]

Tidigt på morgonen den 11 december skedde sammandrabbningar när regeringsmotståndare gick till attack mot flera militära anläggningar Bujumbura, i vad som beskrevs som de värsta stridigheterna sedan statskuppen. De första uppgifterna gjorde gällande att åtminstone 12 personer omkommit.[87][88] Dagen efter kom uppgifter om att så många som minst 87 personer omkommit.[89]

Planerat FN-ingripandeRedigera

I november bestämdes i FN:s säkerhetsråd att FN kommer gå in i landet med 20 000 man för att stävja våldet. Uppdraget lades på generalsekreteraren Ban Ki-moon att inom 15 dagar presentera en plan för hur ett FN-ingripande ska gå till väga. FN uppmanade även Afrikanska unionen (AU) att delta,[90] vilka svarat med att de är beredda på att skicka 5 000 man i en fredsbevarande styrka.[91] Den 21 december meddelade Burundis regering att de inte kommer att tolerera främmande trupper i landet, utan att de kommer att behandla dem som inkräktare.[4] Den 25 december uppmanades dock den sittande presidenten att acceptera fredsbevarande truppers närvaro av Nkosazana Dlamini-Zuma, ordföranden för AU:s kommissionen.[92] Den 28 december inleddes ett stormöte med fyra burundiska ex-presidenter (Pierre Buyoya, Sylvestre Ntibantunganya, Domitien Ndayizeye, Jean-Baptiste Bagaza) och representanter för sittande regeringspartiet CNDD-FDD (bl a vice ordförande Victor Burikukikiye) i Entebebe, 42 km öst om Kampala i Uganda.[93][94] Den 30 december höll president Nkurunziza ett radiosänt tal, där han uttryckte att alla ska respektera Burundis gränser, Om trupper strider mot detta kommer de ha attackerat Burundi, och varje burundier måste stå upp för att bekämpa dem.[95][96]

Flyktingström till grannländerRedigera

Sedan oroligheterna bröt ut har många flytt Bujumbura, som oroligheterna i princip är koncentrerade kring. Många har flytt huvudstaden och ut på landsbygden, men över 230 000 personer har flytt landet sedan oroligheterna bröt ut. De länder som flyktingar flytt till är Tanzania, Rwanda, Uganda och DR Kongo.[97] Den 12 februari 2016 meddelades att Rwandas regering omgående kommer att börja jobba med partners för att omplacera delar av de vid tidpunkten 75 000 burundiska flyktingar till tredje land. Det är ännu oklart vilka länder det kan komma att röra sig om.[98]

KoleraepidemiRedigera

Omkring 50 000 av de människor som flytt landet befinner sig i flyktingläger i byn Kagunga, längs Tanganyikasjöns kust i Tanzania.[99] I detta flyktingläger bröt en koleraepidemi ut under maj månad, där omkring 3000 personer insjuknade[100] och 31 personer dog.[2]

2016Redigera

Fortsatta oroligheterRedigera

Den 22 mars 2016 sköts två högt uppsatta militärer till döds i Bujumbura under avrättningslika förhållanden.[101] Den 11 april dödades minst fem personer och ytterligare minst sju personer skadades, sedan tre oidentifierade gärningsmän öppnat eld på en marknad i Ruyigi-regionen.[102] Den 28 april sköts fem personer ihjäl på en bar i Bujumbura, sedan fyra beväpnade män öppnat eld.[103]

Den 13 juli sköts den före detta ministern och BBC journalisten Hafsa Mossi till döds i Bujumbura.[104]

FN-ingripandeRedigera

Den 21 januari (2016) anlände diplomater från de 15 medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd till Burundi, för samtal med president Nkurunziza. Syftet med samtalen är bland annat att få presidenten att tillåta den 5 000 man stora truppen från Afrikanska unionen att närvara i landet.[105] FN besöket har föregåtts med oroligheter, med åtminstone en dödad vid skottlossning.[106] Mötet hölls i Gitega den 22 januari men litet blev uträttat under dryga två timmar det höll på, enligt USA:s ambassadör Samantha Power. President Nkurunziza bedyrade att Jag är här för att garantera att det aldrig mer kommer att bli ytterligare ett folkmord i Burundi.[107]

Den 29 och 30 januari möttes Afrikanska unionens freds och säkerhetsråd i Etiopiens huvudstad Addis Abeba, där även Ban Ki-moon närvarade.[108] Efter omröstning beslutades det dock att Afrikanska unionen inte kommer att skicka några trupper, utan godkännande av Burundis regering.[109]

Den 23 februari träffades president Nkurunziza och Ban Ki-moon i Bujumbura för att försöka lösa den akuta krisen i landet. I samband med detta utlovade presidenten att öppna för en dialog med oppositionen.[110]

I början av april röstade FN:s säkerhetsråd enhälligt för att placera en polisstyrka i Burundi för att dämpa våldet[111], något som Burundis regering accepterade.[112]

Avskaffande av tidsbegränsning av presidentpostenRedigera

Under år 2015 bildade regeringen en kommission för att rådfråga allmänheten om idéer för politiska reformer. Den 24 augusti 2016 sa kommissionens ordförande, Justin Nzoyisaba, att kommissionens slutsatser var positiva till att ta bort presidentperiodgränser: "Folk vill avskaffa periodgränser, vilket betyder att presidenten kan sitta vid makten obegränsad tid".[113]

Utträde ur internationella brottmålsdomstolen (ICC)Redigera

I oktober tillkännagav Burundi planer på att lämna internationella brottmålsdomstolen (ICC) sedan FN börjat utreda misstänkta brott mot mänskliga rättigheter i landet.[114] Den 11 oktober röstade parlamentet igenom beslutet (med 94 av 110 röster) att lämna ICC. Burundis utträde ur ICC blir inte omedelbart. Observatörer menar att ett land som vill dra sig ur ICC måste skriva till FN:s generalsekreterare om sin avsikt, och utträdet träder i kraft ett år efter brevet tas emot.[115]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Fearing genocide, ex-Burundi presidents plead for U.N. troops”. Yahoo. 22 januari 2016. http://news.yahoo.com/fearing-genocide-ex-burundi-presidents-plead-u-n-054506413.html. Läst 23 januari 2016. 
  2. ^ [a b] ”Limited options leave Burundi refugees reluctant to return”. Daily Nation. 30 maj 2015. http://www.nation.co.ke/news/Limited-options-leave-Burundi-refugees-reluctant-to-return/-/1056/2735000/-/13g63tm/-/index.html. Läst 31 maj 2015. 
  3. ^ ”77 civilians killed in Burundi unrest, says rights activist”. Yahoo. 19 juni 2015. Arkiverad från originalet den 20 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150620134833/http://news.yahoo.com/burundi-civic-leader-77-civilians-killed-unrest-132551200.html. Läst 20 juni 2015. 
  4. ^ [a b] ”Burundi: We will not allow foreign troops to enter”. Aljazeera. 21 december 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/12/burundi-rejects-african-peacekeeping-force-soil-151219091828582.html. Läst 21 december 2015. 
  5. ^ ”Refugees from Burundi: Post-Influx”. UNHCR. 16 mars 2017. http://data.unhcr.org/burundi/regional.php. 
  6. ^ Arusha Agreement Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine., Läst 13 maj 2015
  7. ^ ”Burundi accepts military observers in 'principle'”. News24. 18 juni 2015. http://www.news24.com/Africa/News/Burundi-accepts-military-observers-in-principle-20150618. Läst 18 juni 2015. 
  8. ^ ”Burundi nära diktatur”. Hufvudstadsbladet. 12 juli 2015. Arkiverad från originalet den 5 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160105205215/http://hbl.fi/nyheter/2015-07-12/762605/burundi-nara-diktatur. Läst 12 juli 2015. 
  9. ^ ”Uppgifter: Etnisk förföljelse i Burundi”. Sveriges Radio. 24 augusti 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6238637. Läst 27 augusti 2015. 
  10. ^ ”Risken ökar för blodigt inbördeskrig i Burundi”. ETC. 21 augusti 2015. http://www.etc.se/utrikes/risken-okar-blodigt-inbordeskrig-i-burundi. Läst 27 augusti 2015. 
  11. ^ ”Larm om grov tortyr i Burundi”. SvD. 24 augusti 2015. http://www.svd.se/larm-om-grov-tortyr-i-burundi. Läst 27 augusti 2015. 
  12. ^ ”Burundi security troops gang-raped women, UN says”. BBC. 15 januari 2016. http://www.bbc.com/news/35321425. Läst 16 januari 2016. 
  13. ^ ”Burundi close to 'major crisis' as hunger and disease take hold, warns Unicef”. The Guardian. 18 februari 2016. http://www.theguardian.com/global-development/2016/feb/18/burundi-major-crisis-unicef-violence-malnutrition-malaria-cholera. Läst 16 mars 2016. 
  14. ^ ”Burundi - ändrad avrådan”. Regeringskansliet. 12 januari 2017. http://www.regeringen.se/uds-reseinformation/ud-avrader/avradan-till-burundi/. Läst 24 april 2017. 
  15. ^ Heavy shelling in Burundi capital”. BBC News. 18 april 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/7354005.stm. Läst 30 maj 2015. 
  16. ^ ”Burundi genocide fear: Government youth militia Imbonerakure threatens to kill Tutsi refugees”. 19 maj 2015. http://www.ibtimes.co.uk/burundi-genocide-fear-government-youth-militia-imbonerakure-threaten-kill-tutsi-refugees-1501869. Läst 30 maj 2015. 
  17. ^ ”Helping Burundi break the cycle of violence”. Aljazeera. 5 juni 2015. http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2015/06/helping-burundi-break-cycle-violence-150604090701887.html. Läst 6 juni 2015. 
  18. ^ ”Increasing instability and political repression in African Great Lakes Region”. San Francisco BayView. 28 april 2015. http://sfbayview.com/2015/04/increasing-instability-and-political-repression-in-african-great-lakes-region/. Läst 30 april 2015. 
  19. ^ ”Burundian authorities crack down on press ahead of elections”. StarAfrica. 30 april 2015. Arkiverad från originalet den 19 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150519103402/http://en.starafrica.com/news/uk-burundian-authorities-crack-down-on-press-ahead-of-elections.html. Läst 30 april 2015. 
  20. ^ ”Tillslag mot oppositionen i Burundi”. Svenska Dagbladet. 27 april 2015. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/tillslag-mot-oppositionen-i-burundi_4520044.svd. Läst 30 april 2015. 
  21. ^ ”Situationen i Burundi förvärrad - tusentals flyr till Rwanda”. (text och ljudklipp). Sveriges Radio. 26 april 2015. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=6340. Läst 30 april 2015. 
  22. ^ ”Krisen fördjupas i Burundi”. Helsingborgs Dagblad. 26 april 2015. http://www.hd.se/nyheter/varlden/2015/04/26/oroligheter-i-burundis-huvudstad/. Läst 30 april 2015. 
  23. ^ ”Burundi students of closed university camp out at US embassy”. BBC. 1 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32548350. Läst 1 maj 2015. 
  24. ^ ”More than 20,000 Flee Burundi to Escape Political Violence: UN”. NBC. http://www.nbcnews.com/news/world/more-20-000-flee-burundi-escape-political-violence-n351376. Läst 1 maj 2015. 
  25. ^ ”Hundreds arrested in Burundi amid political unres”. Aljazeera. 1 maj 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/05/arrested-burundi-political-unrest-150501142039683.html. Läst 2 maj 2015. 
  26. ^ ”Kenya supports free and fair elections in Burundi but won't interfere, says Foreign PS Karanja Kibicho”. Daily Nation. 3 maj 2015. http://www.nation.co.ke/news/Kenya-supports-fair-elections-Burundi-Karanja-Kibicho/-/1056/2704958/-/5epq5f/-/index.html. Läst 3 maj 2015. 
  27. ^ ”Three die in grenade attacks in Burundi capital amid protests against president”. The Standard. 2 maj 2015. http://www.standardmedia.co.ke/?articleID=2000160747&story_title=three-die-in-grenade-attacks-in-burundi-amid-protests-against-president. Läst 2 maj 2015. 
  28. ^ ”Burundi protesters call for a two-day pause in demonstrations”. www.yahoo.com. 2 maj 2015. http://news.yahoo.com/burundi-protesters-call-two-day-pause-demonstrations-120125119.html. Läst 2 maj 2015. 
  29. ^ ”Splittring hotar Burundi”. Svenska Dagbladet. 2 maj 2015. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/splittring-hotar-burundi_4532822.svd. Läst 3 maj 2015. 
  30. ^ ”Three killed as thousands take to Burundi's streets”. Aljazeera. 4 maj 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/05/protesters-shot-dead-fresh-burundi-violence-150504122624498.html. Läst 4 maj 2015. 
  31. ^ ”Senior Burundi judge flees rather than approve president's candidacy”. the Guardian. 5 maj 2015. http://www.theguardian.com/world/2015/may/05/senior-burundi-judge-flees-rather-than-approve-presidents-candidacy. Läst maj 2015. 
  32. ^ ”Toppmöte om krisen i Burundi”. Svenska Dagbladet. 6 maj 2015. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/toppmote-om-krisen-i-burundi_4542554.svd. Läst 6 maj 2015. 
  33. ^ ”Burundi president says his re-election is the only solution to violent crisis”. the Guardian. 7 maj 2015. http://www.theguardian.com/world/2015/may/07/burundi-president-to-defy-international-pressure-and-run-for-third-term. Läst 7 maj 2015. 
  34. ^ ”Burundi president says a third term would be his last”. the Globe and Mail. 6 maj 2015. http://www.theglobeandmail.com/news/world/burundi-president-says-a-third-term-would-be-his-last/article24287242/. Läst 7 maj 2015. 
  35. ^ ”Demonstrerade mot oroligheterna i Burundi”. Svt. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518081426/http://www.svt.se/nyhetsklipp/regionalt/vastmanland/article2906487.svt. Läst 8 maj 2015.  (Video klipp)
  36. ^ ”Queues outside shops, banks after protests paused in Burundi's capital”. Reuters. 9 maj 2015. http://uk.reuters.com/article/2015/05/09/uk-burundi-politics-idUKKBN0NU0D820150509. Läst 9 maj 2015. 
  37. ^ ”Burundi's Pierre Nkurunziza defies EU and US”. BBC. 11 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32696890. Läst 11 maj 2015. 
  38. ^ ”Police fire towards protesters during clashes in Burundi's capital”. Reuters. 12 maj 2015. http://www.reuters.com/article/2015/05/12/us-burundi-politics-idUSKBN0NX0MI20150512. Läst 12 maj 2015. 
  39. ^ [a b] ”Burundi President Nkurunziza faces attempted coup”. BBC. 13 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32724083. Läst 13 maj 2015. 
  40. ^ ”Doctors: Burundi police shoot fighters on hospital beds”. Aljazeera. 16 maj 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/05/doctors-burundi-police-shoot-fighters-hospital-beds-150516052949360.html. Läst 16 maj 2015. 
  41. ^ ”Amid fears of ethnic violence, coup attempt reported in Burundi”. CNN. 13 maj 2015. http://edition.cnn.com/2015/05/13/africa/burundi-coup-attempt/index.html. Läst 13 maj 2015. 
  42. ^ ”Burundi Army General Says President Has Been Ousted”. The Wall Street Journal. 13 maj 2015. http://www.wsj.com/articles/burundi-army-general-says-president-has-been-ousted-1431521997. Läst 13 maj 2015. 
  43. ^ ”Burundi coup bid: President Nkurunziza's return 'thwarted'”. BBC. 14 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32731554. Läst 14 maj 2015. 
  44. ^ ”Burundi coup bid: Rivals battle to control Bujumbura”. BBC. 14 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32732793. Läst 14 maj 2015. 
  45. ^ ”Burundi: Gunfire, uncertainty as government downplays coup attempt”. CNN. 14 maj 2015. http://edition.cnn.com/2015/05/14/africa/burundi-coup-attempt/. Läst 15 maj 2015. 
  46. ^ ”Burundi coup bid: Some coup leaders arrested”. BBC. 1 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32747515. Läst 15 maj 2015. 
  47. ^ ”Presidenten tillbaka i Burundi”. Aftonbladet. 15 maj 2015. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article20798638.ab. Läst 15 maj 2015. 
  48. ^ ”Oro för ökat våld efter kuppförsök”. Aftonbladet. 15 maj 2015. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/utrikes/article20798579.ab. Läst 15 maj 2015. 
  49. ^ ”Burundi president rounds up coup leaders as he returns to the capital”. The Telegraph. 15 maj 2015. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/africaandindianocean/burundi/11607171/Burundi-coup-fails-as-president-returns-to-the-country.html. Läst 15 maj 2015. 
  50. ^ ”Burundi president appears in capital, warns of Islamist threat”. Reuters. 17 maj 2015. http://www.reuters.com/article/2015/05/17/us-burundi-politics-idUSKBN0O20F020150517. Läst 17 maj 2015. 
  51. ^ ”Burundi's president dismisses key ministers”. Aljazeera. 18 maj 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/05/burundi-president-dismisses-key-ministers-150518140844061.html. Läst 19 maj 2015. 
  52. ^ ”Burundi: Coup plotters face harsher incarceration conditions, claims lawyer”. IBT. 8 juni 2015. http://www.ibtimes.co.uk/burundi-coup-plotters-face-harsher-incarceration-conditions-claims-lawyer-1504936. Läst 8 juni 2015. 
  53. ^ ”Burundi soldier shot dead by police during protests”. BBC. 20 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32808680. Läst 20 maj 2015. 
  54. ^ ”Two killed in running street battles in Burundi's capital”. Reuters. 21 maj 2015. http://www.reuters.com/article/2015/05/21/us-burundi-politics-idUSKBN0O60O820150521. Läst 22 maj 2015. 
  55. ^ ”Burundi opposition leader murdered during pause in protests”. Daily Nation. 24 maj 2015. http://www.nation.co.ke/news/africa/Burundi-opposition-leader-murdered-/-/1066/2727788/-/av694ez/-/index.html. Läst 24 maj 2015. 
  56. ^ ”Burundi opposition leader gunned down”. CNN. 24 maj 2015. http://edition.cnn.com/2015/05/23/africa/burundi-unrest/. Läst 24 maj 2015. 
  57. ^ ”Explosions rock Burundi capital as deadly protests continue”. Reuters. 29 maj 2015. http://www.reuters.com/article/2015/05/29/us-burundi-politics-idUSKBN0OE1S620150529. Läst 29 maj 2015. 
  58. ^ ”Regional Heads of State to Meet Sunday on Burundi Crisis”. Voice of America. 30 maj 2015. Arkiverad från originalet den 2 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150602041737/http://www.voanews.com/content/regional-heads-of-state-to-meet-sunday-on-burundi-crisis/2800448.html. Läst 31 maj 2015. 
  59. ^ ”Regional summit on Burundi crisis opens in Tanzania”. Yahoo. 31 maj 2015. http://news.yahoo.com/burundi-president-wont-attend-crisis-summit-official-070014750.html. Läst 31 maj 2015. 
  60. ^ ”East African leaders urge Burundi to delay elections”. BBC. 31 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32953459. Läst 31 maj 2015. 
  61. ^ [a b] ”Burundi protesters on streets after African leaders seek poll delay”. Reuters. 2 juni 2015. http://www.reuters.com/article/2015/06/02/us-burundi-politics-idUSKBN0OI1FK20150602. Läst 2 juni 2015. 
  62. ^ ”Demonstrator shot dead in Burundi protests”. Yahoo. 5 juni 2015. http://news.yahoo.com/burundi-government-calls-frank-dialogue-opposition-144005667.html. Läst 5 juni 2015. 
  63. ^ ”Three wounded in Burundi grenade explosion”. eNews. 18 juni 2015. http://www.enca.com/africa/three-wounded-burundi-grenade-explosion. Läst 18 juni 2015. 
  64. ^ ”Grenade attacks injure 11 police in Burundi capital”. Yahoo. 20 juni 2015. http://news.yahoo.com/grenade-attacks-injure-11-police-burundi-capital-100056973.html. Läst 20 juni 2015. 
  65. ^ ”Burundi grenade attacks kill four ahead of election”. BBC. 21 juni 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-33223688. Läst 22 juni 2015. 
  66. ^ ”Burundi Vice-President Gervais Rufyikiri flees”. BBC. 25 juni 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-33267428. Läst 25 juni 2015. 
  67. ^ ”Deadly clashes as UN warns of more violence in Burundi”. Aljazeera. 11 juli 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/07/burundi-violence-150711071259662.html. Läst 12 juli 2015. 
  68. ^ ”Explosioner när Burundi går till val”. Expressen. 21 juli 2015. http://www.expressen.se/nyheter/explosioner-nar-burundi-gar-till-val/. Läst 21 juli 2015. 
  69. ^ ”Oväntat lugn valdag i Burundi”. svt. 21 juli 2015. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/valdsamt-nar-burundi-gar-till-val. Läst 21 juli 2015. 
  70. ^ ”Pierre Nkurunziza vann presidentvalet i Burundi”. Yle. 24 juli 2015. http://svenska.yle.fi/artikel/2015/07/24/pierre-nkurunziza-vann-presidentvalet-i-burundi. Läst 24 juli 2015. 
  71. ^ ”Många bojkottade valet i Burundi”. Helsingborgs Dagblad. 22 juli 2015. http://www.hd.se/nyheter/varlden/2015/07/21/explosioner-infor-burundis-val/. Läst 22 juli 2015. 
  72. ^ ”Oppositionen kräver nu nyval i Burundi”. Expressen. 25 juli 2015. http://www.expressen.se/nyheter/oppositionen-kraver-nu-nyval-i-burundi/. Läst 25 juli 2015. 
  73. ^ ”Use Obama visit to help resolve Burundi crisis, Potus told”. The Standard. 24 juli 2015. http://www.standardmedia.co.ke/article/2000170232/use-obama-visit-to-help-resolve-burundi-crisis-potus-told. Läst 24 juli 2015. 
  74. ^ ”Obama Says Burundi Elections 'Not Credible'”. Voice of America. 25 juli 2015. Arkiverad från originalet den 26 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150726151619/http://www.voanews.com/content/us-calls-burundi-election-deeply-flawed/2878185.html. Läst 27 juli 2015. 
  75. ^ ”Orolig stämning i Burundi efter skjutningar”. Sveriges Radio. 4 augusti 2015. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6225218. Läst 6 augusti 2015. 
  76. ^ ”Arméchef mördad i Burundi”. Göteborgs Posten. 15 augusti 2019. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150823024455/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2802743-armechef-mordad-i-burundi. Läst 16 augusti 2015. 
  77. ^ ”Burundi opposition spokesman Patrice Gahungu killed”. BBC. 8 september 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-34186040. Läst 11 september 2015. 
  78. ^ ”Burundi army chief 'escapes assassination attempt'”. Aljazeera. 11 september 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/09/burundi-army-chief-escapes-assassination-attempt-150911074036975.html. Läst 11 september 2015. 
  79. ^ ”U.N. rights chief alarmed by rising killings, arrests in Burundi”. Reuters. 28 september 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/28/us-burundi-politics-idUSKCN0RS1JY20150928. Läst 1 oktober 2015. 
  80. ^ ”Burundi opposition official killed: authorities and colleague”. Reuters. 30 september 2015. http://www.reuters.com/article/2015/09/30/us-burundi-politics-idUSKCN0RU22H20150930. Läst 1 oktober 2015. 
  81. ^ ”At least eight people shot dead in Burundi capital”. Aljazeera. 5 oktober 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/10/people-shot-dead-burundi-capital-151005011332552.html. Läst 10 oktober 2015. 
  82. ^ ”Flera döda i oroligheter i Burundi”. Göteborgs-Posten. 4 oktober 2015. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208095943/http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.2853402-flera-doda-i-oroligheter-i-burundi. Läst 10 oktober 2015. 
  83. ^ ”Burundi cameraman's family killed in police raid”. BBC. 14 oktober 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-34526695. Läst 15 oktober 2015. 
  84. ^ ”Gunmen, security forces battle in Burundi clashes; seven dead”. Yahoo. 27 oktober 2015. http://news.yahoo.com/grenades-hurled-deadly-post-election-burundi-clashes-102633344.html. Läst 28 oktober 2015. 
  85. ^ ”Beväpnade män ihjälskjutna i Burundi”. Sydsvenska Dagbladet. 28 oktober 2015. http://www.sydsvenskan.se/varlden/bevapnade-man-ihjalskjutna-i-burundi/. Läst 29 oktober 2015. 
  86. ^ ”Five dead in Burundi violence, police deny attack on presidency”. Reuters. 22 november 2015. http://www.reuters.com/article/2015/11/22/us-burundi-politics-idUSKBN0TB0CH20151122#gixCQYf80XEV6A3A.97. Läst 28 november 2015. 
  87. ^ ”Burundi crisis: Military bases attacked in Bujumbura”. BBC. 11 december 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-35070154. Läst 11 december 2015. 
  88. ^ ”Attacker mot militär i Burundi”. Svt. 11 december 2015. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/attacker-mot-militar-i-burundi. Läst 11 december 2015. 
  89. ^ ”Dödstalet stiger i krisens Burundi”. Svt. 12 december 2016. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/vittne-21-personer-hittade-skjutna-i-burundi. Läst 12 december 2015. 
  90. ^ ”FN styrka redo gå in i Burundi”. SvD. 13 november 2015. http://www.svd.se/fn-styrka-redo-ga-in-i-burundi. Läst 15 november 2015. 
  91. ^ ”African Union says ready to send 5,000 peacekeepers to Burundi crisis”. Reuters. 18 december 2015. http://www.reuters.com/article/us-burundi-politics-mission-idUSKBN0U10EU20151218. Läst 18 december 2015. 
  92. ^ ”Burundi urged to accept African Union peacekeepers”. Aljazeera. 25 december 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/12/burundi-urged-accept-african-union-peacekeepers-151225175910776.html. Läst 28 december 2015. 
  93. ^ ”Burundi opponents meet for talks in Uganda”. Aljazeera. 28 december 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/12/burundi-opponents-meet-talks-uganda-151228112734963.html. Läst 29 december 2015. 
  94. ^ ”Four former Burundi presidents join talks”. Daily Monitor. 29 december 2015. http://www.monitor.co.ug/News/National/Four-former-Burundi-presidents-join-talks/-/688334/3012794/-/3y6x7xz/-/index.html. Läst 29 december 2015. 
  95. ^ ”Burundis president varnar AU-styrkor”. SvD. 30 december 2015. http://www.svd.se/burundis-president-varnar-au-styrkor. Läst 1 januari 2016. 
  96. ^ ”Burundi crisis: Pierre Nkurunziza threatens to fight AU peacekeepers”. BBC. 30 december 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-35198897. Läst 1 januari 2016. 
  97. ^ ”Cholera epidemic hits 3,000 Burundi refugees in Tanzania: U.N.”. Reuters. 22 maj 2015. http://www.reuters.com/article/2015/05/22/us-burundi-unrest-cholera-idUSKBN0O71JL20150522. Läst 31 maj 2015. 
  98. ^ ”Rwanda to relocate Burundi refugees to other countries”. New Vision. 13 februari 2016. http://www.newvision.co.ug/new_vision/news/1417042/rwanda-relocate-burundi-refugees-countries-government. Läst 15 februari 2016. 
  99. ^ ”UN says Burundi refugees cholera epidemic worsening”. Aljazeera. 22 maj 2015. http://www.aljazeera.com/news/2015/05/burundi-refugees-cholera-epidemic-worsening-150522110614073.html. Läst 31 maj 2015. 
  100. ^ ”Cholera outbreak hits 3,000 Burundi refugees - UN”. BBC. 22 maj 2015. http://www.bbc.com/news/world-africa-32852977. Läst 31 maj 2015. 
  101. ^ ”Two Top Military Officials Assassinated In Burundi”. Sahara Reports. 23 mars 2016. http://saharareporters.com/2016/03/23/two-top-military-officials-assassinated-burundi. Läst 25 mars 2016. 
  102. ^ ”Gärningsmän öppnade eld på marknad i Burundi – fem döda”. DN. 12 april 2016. http://www.dn.se/nyheter/varlden/garningsman-oppnade-eld-pa-marknad-i-burundi-fem-doda/. Läst 16 april 2016. 
  103. ^ ”Fem döda i attack i Burundi”. Göteborgs Posten. 29 april 2016. http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/fem-d%C3%B6da-i-attack-i-burundi-1.274848. Läst 30 april 2016. 
  104. ^ ”'Fake calm' in Burundi as tension threatens return to violence”. The Guardian. 14 juli 2015. https://www.theguardian.com/global-development/2016/jul/14/fake-calm-in-burundi-as-tension-threatens-return-to-violence. Läst 5 oktober 2016. 
  105. ^ ”FN sätter press på Burundi”. SvD. 22 januari 2016. http://www.svd.se/oroligt-i-burundi-infor-fn-besok. Läst 23 januari 2016. 
  106. ^ ”Oroligt i Burundi inför FN-besök”. DN. 22 januari 2016. http://www.dn.se/nyheter/varlden/oroligt-i-burundi-infor-fn-besok/. Läst 23 januari 2016. 
  107. ^ ”U.S. envoy says little achieved in U.N. meeting with Burundi president”. Reuters. 22 januari 2016. http://af.reuters.com/article/burundiNews/idAFL8N1561SI. Läst 27 januari 2016. 
  108. ^ ”Burundi crisis: AU to vote on peacekeeping mission”. Aljazeera. 30 januari 2016. http://www.aljazeera.com/news/2016/01/burundi-crisis-au-vote-peacekeeping-mission-160130081453362.html. Läst 31 januari 2016. 
  109. ^ ”African Union decides against peacekeepers for Burundi”. Aljazeera. 31 januari 2016. http://www.aljazeera.com/news/2016/01/african-union-decides-peacekeepers-burundi-160131102052278.html. Läst 31 januari 2016. 
  110. ^ ”Pressen ökar på Burundi efter FN-besök”. SR. 23 februari 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6375042. Läst 24 februari 2016. 
  111. ^ ”FN vill ha polisstyrka i Burundi”. Svt. 2 april 2016. http://www.svt.se/nyheter/utrikes/fn-vill-ha-polisstyrka-i-burundi. Läst 9 april 2016. 
  112. ^ ”Burundi says "fine" with request for U.N. police deployment”. Yahoo. 3 april 2016. https://www.yahoo.com/news/burundi-says-fine-request-u-n-police-deployment-082453740.html?ref=gs. Läst 9 april 2016. 
  113. ^ ”Burundi president's commission says people want term limits removed”. Aljazeera. 25 augusti 2016. http://www.reuters.com/article/us-burundi-politics-idUSKCN1100O1. Läst 6 oktober 2016. 
  114. ^ ”Burundi hotar lämna internationella brottmålsdomstolen”. DN. 6 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/varlden/burundi-hotar-lamna-internationella-brottmalsdomstolen/. Läst 13 oktober 2016. 
  115. ^ ”Burundi politicians back international criminal court withdrawal”. The Guardian. 12 oktober 2016. https://www.theguardian.com/world/2016/oct/12/burundi-politicians-back-international-criminal-court-icc-withdrawal. Läst 13 oktober 2016.