Öppna huvudmenyn

Etnicitet är människors identifikation med och känsla av tillhörighet i en viss folkgrupp (av grekiskans ethnos, folkslag).[1] Etnicitet är en namngiven social kategorisering av människor utifrån språk[2] och deras uppfattning om ett gemensamt kulturarv och om sina anors gemensamma ursprung som särskiljer dem från andra grupper.[3] Etnisk gruppidentitet har en stark psykologisk och emotionell komponent som delar upp världens befolkning i "vi" och "de".[4] En etnisk grupp definieras ofta utifrån vad medlemmarna i gruppen betraktar som kulturella särdrag, exempelvis modersmål, traditioner, idéer, normer eller värderingar med ursprung i ett visst samhälle, ett geografiskt område och/eller en religion, och förr utseendemässiga särdrag och biologisk härkomst i en region. I medicinsk litteratur används etnicitet även för att beskriva epidemiologiska sjukdomsmönster som skiljer mellan befolkningsgrupper med rötter i olika länder till följd av både livsstilsfaktorer och genetiskt arv.[2]

En etnisk grupp är en social grupp som delar en etnicitet. Medlemmar av en etnisk grupp delar samma språk och bevarar gemensamma traditioner från en generation till nästa. I länder där befolkningen innehåller stora grupper personer med utländsk bakgrund identiferas invandrares ättlingar som bevarat språk och traditioner som etniska grupper (svensk-amerikaner, ukrainsk-kanadensare, etc.).[2] Folkgrupp och folkslag används synonymt med etnisk grupp med fokus på gemensamt ursprung i en geografisk region eller historisk nation. En etnisk grupp kan få juridisk status som språklig minoritet eller som urfolk om de har funnits i landet mycket länge. Nation och nationalitet avsåg i synnerhet förr ett folk med gemensamt språk, land och kulturell historia, men avser idag vanligen en geopolitiskt definierad enhet respektive grupp, det vill säga en befolkning som har medborgarskap i ett land eller en suverän stat.

Innehåll

Förändrade tolkningarRedigera

Etnicitet är ett tvetydigt begrepp vars tolkning under historien har förskjutits från biologiskt arv (uppfattningar om medfödd mentalitet) till socialt arv. Det har också tolkats på en skala från:[1]

  1. primordialism och essentialism (uppfattningar att folkgrupper kan definieras genom givna kvaliteter med ursprung i historiska och förhistoriska nationer), till
  2. instrumentalism (uppfattningen att etnicitet är användbart för förståelse av socioekonomiska strukturer och samhällskonflikter) samt
  3. etnifiering och fullständig konstruktivism (uppfattningen att kategoriseringen i grupper och etniska stereotyper är skapade av historiska processer, exempelvis i syfte att bygga nationer, skapa lojalitet med gruppen och dess ledare och utmåla andra som yttre fiender)

Efter andra världskriget har primordialistiska tolkningar fått allt färre anhängare bland forskare, men föreställningarna om olika folkgruppers inre och yttre egenskaper och beteenden lever ännu kvar i exempelvis det svenska vardagslivet. Begreppen "svenskhet" och "etnisk svensk" associeras ofta till "vithet" i vardagligt språkbruk, vilket bidrar till att adopterade utlandsfödda som etniskt-kulturellt är svenskar inte uppfattas som det i främlingars ögon och därför diskrimineras på arbetsmarknaden.[5]

Inom modern forskningRedigera

Medlemmar av en etnisk grupp hävdar ofta kulturell kontinuitet över tiden. Historiker och kulturantropologer har emellertid dokumenterat flera exempel på att traditioner och talesätt som grupper definierar sig genom kan vara relativt nyuppfunna.[6]

Inom en nationalstat kan människors identifikation med olika etniciteter förstärkas genom segregering, diskriminering och socialt utanförskap.[1]

En individ kan identifiera sig med flera etniciteter, exempelvis både med landets majoritetsbefolkning och med ett minoritetsfolk. Personer kan byta etnisk identitet till följd av adoption, ackulturation (kulturmöten), språkbyte, utbildning, familjebildning, religiös konvertering och assimilering[särskiljning behövs].

Etniska grupper skiljer sig från andra sociala grupper, exempelvis samhällsklass, subkulturer och kön. De skär, åtminstone teoretiskt, vertikalt genom alla socioekonomiska skikt i ett samhälle.[7]

Etnicitet förekommer i statsvetenskapliga sammanhang, ofta i begreppsparet (dikytomin) "ethnos eller demos".

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ [a b c] Etnicitet i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  2. ^ [a b c] ”Ethnic group - Overview - Oxford Reference” (på en). doi:10.1093/oi/authority.20110803095759513. http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095759513. Läst 26 juni 2018. 
  3. ^ ”Ethnic group - Oxford Reference” (på en). doi:10.1093/acref/9780199231805.001.0001/acref-9780199231805-e-1132. http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199231805.001.0001/acref-9780199231805-e-1132. Läst 26 juni 2018. 
  4. ^ People, James; Bailey, Garrick (2010). Humanity: An Introduction to Cultural Anthropology (9th ed.). Wadsworth Cengage learning. Sid 389. "In essence, an ethnic group is a named social category of people based on perceptions of shared social experience or one's ancestors' experiences. Members of the ethnic group see themselves as sharing cultural traditions and history that distinguish them from other groups. Ethnic group identity has a strong psychological or emotional component that divides the people of the world into opposing categories of “us” and “them.” "
  5. ^ Tobias Hübinette, Fostrad till svensk - sedd som främling, I&M 6/2008. Referat av boken ”Adoption med förhinder. Samtal med adopterade och adoptivföräldrar om vardagsrasism och etnisk identitet”, (Mångkulturellt Centrum 2008).
  6. ^ Hobsbawm and Ranger (1983), The Invention of Tradition, Sider 1993 Lumbee Indian Histories.
  7. ^ People, James; Bailey, Garrick (2010). Humanity: An Introduction to Cultural Anthropology (9th ed.). Wadsworth Cengage learning. sid. 389: "In contrast to social stratification, which divides and unifies people along a series of horizontal axes on the basis of socioeconomic factors, ethnic identities divide and unify people along a series of vertical axes. Thus, ethnic groups, at least theoretically, cut across socioeconomic class differences, drawing members from all strata of the population."

Externa länkarRedigera