Mellersta militärregionen

(Omdirigerad från Militärregion Mitt)

Mellersta militärregionen (MR M) är en svensk militärregion inom Försvarsmakten som verkat sedan 2013. Förbandsledningen är förlagd i Kungsängens garnison, Kungsängen.

Mellersta militärregionen
(MR M)
Militärregion Mitt vapen.svg
Vapen för Mellersta militärregionen tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnMellersta militärregionen
Datum2013–
LandSverige
FörsvarsgrenFörsvarsmaktsgemensam
TypMilitärregion
RollOperativ, territoriell och taktisk verksamhet
StorlekStab
FöregångareInsatsledning Stockholm och SäkSam sekt Stockholm
Del avHögkvarteret [a]
HögkvarterKungsängens garnison
FörläggningsortKungsängen
Befälhavare
MilitärregionchefÖverste Thomas Karlsson
StabschefÖverstelöjtnant Anders Nystrand
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

HistorikRedigera

Mellersta militärregionen bildades den 1 januari 2013 som Militärregion Mitt, som en av fyra militärregioner i Sverige och omfattar Dalarnas län, Gotlands län, Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Västmanlands län.

I samband med försvarsbeslutet 2004 gav Riksdagen i uppdrag till Försvarsmakten att utreda den framtida militärdistriktsorganisationen. Den 16 november 2005 beslutade Riksdagen att organisationen skulle avvecklas senast den 31 december 2005. Genom detta beslut avvecklades en territoriell ledningsorganisation som funnits i Sverige i olika former sedan 1833. Ledningsorganisationen inom Försvarsmaktens centraliserades till Högkvarteret i Stockholm, trots att övriga delar av samhället vid denna tidpunkt i hög grad decentraliserades, det vill säga olika statliga verk och myndigheter flyttades ut från Stockholm.

I samband med att militärdistriktsorganisationen avvecklades den 31 december 2005, upprättades fyra regionala Säkerhets- och Samverkanssektioner (SäkSam). Dessa fyra sektioner hade i uppgift är bland annat att regionalt samordna den militära säkerhetstjänsten, samt samverka med regionala myndigheter. Dessa fyra sektioner kom 2013 att uppgå i de nya Militärregionerna. I Militärregion Mitt tillkom även Insatsledning Stockholm, från 2006 som en del av Livgardets regementsstab och från 2010 som ett eget förband.

I försvarsbeslutet 2009 antogs för Försvarsmaktens del, Insatsorganisation 2014 (IO 14). En organisation Försvarsmakten skulle utveckla och framarbeta fram till och med 2014. I utvecklingen ansåg företrädare från olika håll, både militära och civila, att det fanns behov av en regionalt närvarande och territoriellt ansvarig chef. Samverkande förband i Försvarsmakten ansåg att en territoriell chef behövdes, i likhet med samverkande myndigheter vilka ansåg att de var i behov av en tydlig samverkanspartner. 2010 tillsatte Försvarsmakten en arbetsgruppen, Regional ledning, som leddes av Ulf Persson och där ingick Thomas Johansson och de fyra blivande stabscheferna Leif Ölmeborg i Mitt, Raimo Koski i Nord, Thomas Kryhl i Syd, Clas-Göran Johansson i Väst och Ulf Nordlander. Ulf Nordlander var en tidigare försvarsområdesbefälhavare, som vid den tidpunkten fortfarande var i aktiv tjänst.

Från det att militärregionen bildades 2013 var chefen för Livgardet även chef för Militärregion Mitt. Den 1 oktober 2018 delades dock ledningen av Livgardet och Militärregion Mitt, det genom att en separat chefsbefattning för Militärregion Mitt tillsattes. Inriktningen inom Försvarsmakten är att från den 1 januari 2020 ska samtliga militärregioner bli självständiga förband, inom Försvarsmakten benämnd som organisationsenhet (OrgE), samt blir underordnade Rikshemvärnschefen. Därvid kommer de samtidigt att överta ledningen även i fredstid av utbildningsgrupperna med dess hemvärnsbataljoner. Respektive militärregion kommer därmed att tilldelas ett så kallat produktionsledningsansvar.[1][2] Från 2019 antogs namnet Mellersta militärregionen.

I Försvarsmaktens budgetunderlag till regeringen för 2020 föreslogs att de fyra militärregionala staberna från 1 januari 2020 skulle inrättas som egna organisationsenheter. Cheferna för militärregionstaberna föreslogs i sin tur underställas rikshemvärnschefen avseende produktion av utbildningsgrupper och hemvärnsförband. Där med kom även utbildningsgrupperna med hemvärnsbataljonerna vid samma tidpunkt att överföras och underställas militärregionerna. Detta medförde att sex utbildningsgrupper överfördes från Amfibieregementet, Ledningsregementet och Livgardet till Mellersta militärregionen.[3]I regeringens proposition framhöll dock regeringen att den militära regionala indelningen kunde komma att justeras, det beroende på utfallet av utredningen "Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar" (dir. 2018:79).[4]

VerksamhetRedigera

Militärregionernas organisation återspeglar mycket i hur de avvecklade försvarsområdena var organiserade. Det vill säga militärregionstaberna är knutna till ett regemente, där chefen för militärregionstaben är tillika regementschef och kan liknas till vis del med den tidigare befattningen försvarsområdesbefälhavare (Fobef). Militärregionerna har ingående insatsförband, på samma sätt som försvarsområdena hade sina lokalförsvarsförband. Skillnaden gentemot ett försvarsområde är att chefen för en militärregion är underställd chefen för Insatsledningen vid Högkvarteret. En försvarsområdesbefälhavare var underställd en militärområdesbefälhavare, som i sin tur var underställd Högkvarteret.

Militärregionerna har som uppgift att tillgodose behovet av samverkan med civila myndigheter, organisationer och företag för att tydliggöra Försvarsmaktens behov av stöd vid insatser. Chefen vid en militärregionen har till uppgift att leda hemvärnsförband inom regionen, men även leda tilldelade insatsförband för bevakningsuppgifter i samtliga beredskapslägen från fred till krig. Vidare är Säk- Samsektionerna integrerade i militärregionerna, där uppgifterna även övertagits av militärregionerna. Inom en militärregionen är även fyra stycken Hemvärnsledningsplutoner organiserade som betjäningsförband. Plutonerna har i uppgift att betjäna staben med transporter, ledningssystem och övrigt stabsstöd. Från den 1 oktober 2018 underställdes staben Militärregion Mitt i ledningsfrågor direkt chefen insatsledningen i Högkvarteret.[5]

Militärregion Mitts uppgifter

  • Leda territoriell verksamhet på den regionala och lokala nivån.
  • Leda tilldelade underställda förband (hemvärns eller andra insatsförband).
  • Leda regional säkerhetstjänst.
  • Samverka med regional och lokala myndigheter, organisationer och företag utgående från det ömsesidiga beroendet som finns mellan dessa och Försvarsmakten.

Ingående enheterRedigera

Förband och skolorRedigera

Inom militärregionen finns nedan staber, skolor och förband. Dock är de inte på något sett formellt underställda chefen för militärregionen.

UtbildningsgrupperRedigera

Från den 1 januari 2020 ingår sex utbildningsgrupper i Mellersta militärregionen. Utbildningsgrupperna utövar densammas produktionsansvar för en eller flera hemvärnsbataljoner, samt stöd och uppföljningsansvar mot Frivilliga försvarsorganisationer.

Tidigare ingående enheterRedigera

Framskjuten ledning GotlandRedigera

Framskjuten ledning Gotland (FLG) bildades den 1 oktober 2016 och var lokaliserad till Visby. Den framskjutna ledningen på Gotland, var en del av den regionala staben i Militärregion Mitt, ledde och samordnade den militära verksamhet på Gotland. Vid halvårsskiftet 2018 kom Framskjuten ledning Gotland (FLG) att avskiljas från Militärregion Mitt, för att bilda Militärregion Gotland (MR G). Militärregion Gotland underställdes Gotlands regemente (P 18), som i sin tur kommer att ha ett uppdrag både som organisationsenhet och som militärregion.[6][7][8][9]

Heraldik och traditionerRedigera

Inför att militärregionsstaben skulle avskiljas från Livgardet, ansåg Försvarets traditionsnämnd att staben borde bevara traditionsarvet från den tidigare historiska regionala ledningsstrukturen, vilken inkluderar militärområden, militärdistrikt, flyg- och marinkommandon, försvarsområdesstaber samt arméfördelningar. Från 2018 antog övriga militärregioner det heraldiska vapen som förts vid tidigare militärområdesstaber samt militärdistriktsstaber. Gällande Militärregion Mitt fanns ej något tidigare vapen att tillgå, då de tidigare Mellersta militärområdesstaben samt Mellersta militärdistriktsstaben haft ett heraldiskt vapen som bland annat baserat sig på Södermanlands landskapsvapen. Därav tilldelades Militärregion Mitt ett nytt vapen baserat på Upplands landskapsvapen, det då staben ligger i Uppland.[10]

FörbandscheferRedigera

Förbandschefen tituleras militärregionchef och har tjänstegraden överste. Åren 2013–2017 var förbandschefen tillika chef för Livgardet. Åren 2018–2019 löd chefen för militärregionen direkt under insatsledningen som finns på Försvarsmaktens högkvarter. Från 2020 underställdes chefen för militärregionen rikshemvärnschefen.

Namn, beteckning och förläggningsortRedigera

Namn
Militärregion Mitt 2013-01-01 2018-12-31
Mellersta militärregionen 2019-01-01
Beteckningar
MR M 2013-01-01
Förläggningsorter
Kungsängens garnison (F) 2013-01-01
Visby garnison (D) 2016-10-01

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

AnmärkningarRedigera

  1. ^ Militärregionsstaben var åren 2013–2019 underställd chefen för Livgardet, sedan 2020 direkt underställd rikshemvärnschefen.
  2. ^ Thomas Karlsson tillträdde den 8 november 2017 som militärregionchef.[14]

NoterRedigera

  1. ^ ”Rikshemvärnschefen berättar om Hemvärnets framtid”. hemvarnet.se. https://hemvarnet.se/om-organisationen/hemvarnsforbanden/nyheter/421/14301. Läst 9 december 2018. 
  2. ^ ”Ett historiskt ögonblick”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/11/ett-historiskt-ogonblick/. Läst 8 november 2017. 
  3. ^ ”Budgetunderlag 2020-underbilaga 1.1”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4-om-myndigheten/dokumentfiler/budgetunderlag/budgetunderlag-2020/fm2018-15180.15-underbilaga-1.1-fm-bu-20.pdf. Läst 8 december 2019. 
  4. ^ ”Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/utgiftsomrade-6-forsvar-och-samhallets_H701F%C3%B6U1. Läst 8 december 2019. 
  5. ^ ”Försvarets forum nr 6/2017, s. 21”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/6-aktuellt/forsvarets-forum/2017/forum_1705_webb_lowres.pdf. Läst 25 november 2017. 
  6. ^ ”Militärregion mitt”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/militarregion-mitt/. Läst 14 april 2018. 
  7. ^ ”Verksamheten på Gotland”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/gotlands-regemente-p-18/var-verksamhet-pa-gotland/. Läst 14 april 2018. 
  8. ^ ”Han ska leda verksamheten på Gotland”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/09/han-ska-leda-verksamheten-pa-gotland/. Läst 14 april 2018. 
  9. ^ ”Gotlands regemente”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/gotlands-regemente-p-18/. Läst 15 april 2018. 
  10. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. https://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/forsvarets-traditioner-med-oversiktlig-historik-fran-1500-talet-2018-09-27.pdf. Läst 4 oktober 2018. 
  11. ^ Sveagardesforeningen.se Persen-Tidning för personal vid Livgardet oktober 2011 Arkiverad 18 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 27 oktober 2012   PDF
  12. ^ Forsvarsmakten.se (2012-10-26) Ny organisation planerar för det värsta Läst 27 oktober 2012
  13. ^ ”Militärregion Mitt”. www.forsvarsmakten.se. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/militarregion-mitt/. Läst 11 maj 2015. 
  14. ^ ”NYE CHEFEN FÖR MILITÄRREGION MITT HAR TILLTRÄTT”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/11/jag-har-haft-jakligt-bra-jobb/. Läst 4 oktober 2018. 

WebbkällorRedigera

Externa länkarRedigera