Lysekils kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Lysekils kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Lysekil.

Lysekils kommun
Kommun
Kommunhuset i Lysekil
SloganStaden vid havet
Kommunens vapen.
Lysekils kommunvapen
LandSverige
LandskapBohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortLysekil
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd13 969 ()[1]
Areal695,5 kvadratkilometer ()[2]
- därav land208,44 kvadratkilometer[2]
- därav vatten487,06 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet67,02 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°17′00″N 11°26′00″Ö / 58.283333333333°N 11.433333333333°Ö / 58.283333333333; 11.433333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUddevalla domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1389[3]
Anställda1 325 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1484
GeoNames2693300
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Lysekils kommun har en bruten topografi som präglas av ett flertal sprickdalar. Den är till stor del klädd med skog och området som utgör kommunen har mer än dubbelt så stor andel jordbruksmark som riket i övrigt. Leror i dalgångar och skyddade vikar ger förutsättningar för både strandängar och rikt fågelliv. Historiskt har näringslivet haft nära anknytning till de naturresurser som funnits: hav och sten. I början av  2020-talet var dock en tredjedel av kommunens förvärvsarbetande sysselsatta i industriföretag.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet legat stabilt mellan &&&&&&&&&&013766.&&&&&013 766 invånare (1970) och &&&&&&&&&&015491.&&&&&015 491 (1995).

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styr de i koalition med Vänsterpartiet, Lysekilspartiet och Miljöpartiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Brastad, Bro, Lyse, Skaftö och en del av Morlanda socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn och i Morlanda socken dessutom Fiskebäckskils och Grundsunds landskommuner. I området fanns även från 1863 Lysekils köping som 1 april 1903 ombildades till Lysekils stad.

Grundsunds municipalsamhälle inrättades 29 januari 1886 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952. Slättens municipalsamhälle inrättades 6 oktober 1911 och upplöstes 1930, när området uppgick i Lysekils stad. Östersidans municipalsamhälle inrättades 30 augusti 1912 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Skaftö (av Bokenäs, Dragsmark, Fiskbäckskil, Grundsund och Skaftö) och Stångenäs (av Brastad och Bro) samtidigt som Lyse landskommun uppgick i Lysekils stad.

Lysekils kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lysekils stad, Stångenäs landskommun och delar ur Skaftö landskommun (Skaftö församling, inklusive Grundsund och Fiskebäckskil).[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Geografi redigera

Kommunen består dels av Stångenäset och dels av Skaftö. Lysekil ligger längst ut på Stångenäset vid inloppet till Gullmarsfjorden.

Lysekils kommun är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän invid Skagerrak och har Sotenäs kommun i nordväst, Munkedals kommun i nordost, Uddevalla kommun i sydost och Orusts kommun i söder, alla i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi redigera

Kommunens berggrund utgörs primärt av bohusgranit. Topografi är bruten och präglas av ett flertal sprickdalar. Bland annat Brofjorden och Gullmarsfjorden har delvis bildats genom glacialerosion, framför allt i inre delar av sprickdalar. Berggrunden är täckt med ett tunt jordtäcke.

Hällmark är vanligt förekommande, framförallt i skärgården som delvis utgörs av ett gammalt kulturlandskap och inkluderar öar som Skaftö, Gåsö, Stora Kornö och Lilla Kornö. Leror i dalgångar och skyddade vikar vilket ger förutsättningar för både strandängar och rikt fågelliv.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Lysekils kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (11,6 %)
  Skog (41,7 %)
  Öppen myrmark (0,7 %)
  Jordbruksmark (17,4 %)
  Övrig mark (28,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2021 fanns 10 naturreservat i Lysekils kommun.[9] Som exempel på Naturreservat kan nämnas Stångehuvuds naturreservat som utgörs av "den sydligaste utlöparen av det bohuslänska granitområdet". Reservatet är 48 hektar och bildades 1983. Det förvaltas av Lysekils kommun och Kungliga Vetenskapsakademin.[10]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fem församlingar: Brastads, Bro, Lyse, Lysekils och Skaftö.

 
Distrikt inom Lysekils kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt:[11] Brastad, Bro, Lyse, Lysekil och Skaftö.

Tätorter redigera

År 2020 bodde 75,3 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fyra tätorter i Lysekils kommun:[13]

Tätort Befolkning
Lysekil 7 728
Brastad 1 972
Grundsund 637
Fiskebäckskil 248

Styre och politik redigera

 
Lysekils kommunhus

Styre redigera

Efter valet 2006 fick Lysekils kommun borgerligt minoritetsstyre för första gången sedan 1920-talet. Den tidigare röda dominansen inom politiken hänger samman med att Lysekil med omnejd under hela 1900-talet har dominerats av industrinäring. Det finns dock en klar politisk skillnad mellan kommunens delar norr och söder om Gullmarn: På Stångenäset, med sina industrisamhällen, dominerar de socialistiska partierna. På Skaftö däremot finns en lång borgerlig tradition. Här har småföretagsamhet inom fiske, turism etc. präglat bygden. I sammanhanget kan nämnas att Kommunistiska partiet har sitt starkaste fäste i Lysekils kommun.

Mandatperioden 2014–2018 styrdes kommunen av en fyrpartikoalition i minoritet bestående av Socialdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet.[14] Efter valet 2018 valde Moderaterna att gå i opposition och Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet styr sedan dess vidare tillsammans med Miljöpartiet i minoritet.[15]

Efter valet 2022 bildades ett nytt minoritetsstyre bestående av Socialdemokraterna, Lysekilspartiet och Miljöpartiet.[16] I februari 2023 valde Vänsterpartiet att lämna sin valtekniska samverkan med Kommunistiska Partiet för att istället gå med i styret av kommunen, som då fick ett majoritetsstyre.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Klas-Göran Henriksson
Förste vice ordförande S Marielle Stenström
Andre vice ordförande SD Daniel Arvidsson

Mandatfördelning i Lysekils kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPKPSDNYDLNUSköPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970123584
23584
4189,0
37
1973221675
221675
4190,8
356
1976121775
21775
4191,3
338
19791211576
21576
4190,5
2912
19821231457
23457
4190,4
3011
1985121113716
21376
4189,4
338
1988119323715
1932375
4185,7
3011
19911191122627
1922627
4186,4
3011
1994123222416
2322246
4187,2
2813
1998221222516
22122256
4179,58
2615
20022201211914
220294
4179,76
2417
2006172222916
17222296
4179,47
2318
2010114231212105
142322105
4181,93
2417
20142722371313
27223733
3183,07
1912
2018281247223
28247223
3185,41
2011
2022281255125
2825525
3183,18
1615
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Presidium 2022–2026
Ordförande S Jan-Olof Johansson
Förste vice ordförande LP Ronald Rombrant
Andre vice ordförande M Ulf Hanstål

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden S Ricard Söderberg M Philip Nordqvist
Jävsnämnden LP Lars-Olof Stilgård M Lars-Åke Olsson
Samhällsbyggnadsnämnden LP Björn Martinsson M Marina Karlgren Jonsson
Utbildningsnämnden S Christina Gustavsson SD Christoffer Zakariasson
Valnämnden S Roger Siverbrant L Leif Ström

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet var en tredjedel av de förvärvsarbetande sysselsatta i industriföretag, varav Preemraff Lysekil vid Brofjorden var det dominerande företaget. Bland andra industriföretag kan nämnas G&M Envases Universales Sweden AB (metallförpackningar) och Carpe Diem Beds of Sweden, H-fönstret i Lysekil AB och Husqvarna AB. Av betydelse för det lokala näringslivet var även besöksnäringen och utvecklingen av nya företag inom den maritima sektorn.[18]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från Lysekil åt nordöst sträcker sig länsväg 162 som ansluter till E6 mellan Munkedal och Dingle. I höjd med den inre delen av Åbyfjorden avtar länsväg 171 åt väster och Kungshamn. Via bilfärjan Gullmarsleden över Gullmarsfjorden finns anknytning till riksväg 44 som sträcker sig österut mot Uddevalla.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 13 969 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 168:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lysekils kommun 1970–2020[19]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 766
1975
  
15 076
1980
  
15 037
1985
  
14 869
1990
  
15 197
1995
  
15 491
2000
  
14 848
2005
  
14 657
2010
  
14 521
2015
  
14 464
2020
  
14 366

Kultur redigera

Museum redigera

År 2021 fanns två museum i Lysekils kommun. Det bohuslänska kulturhistoriska sällskapet Vikarvet driver ett kulturhistoriskt museum med samma namn i centralorten. Det andra museet drivs av Föreningen L Laurin och är beläget i Skandiaverkens gamla lokaler. Syftet är att visa Lysekils Mekaniska Verkstads "betydelse för Lysekil, samt att visa tändkulemotorns utveckling och betydelse".[20] Föreningen L Laurin äger och driver även bogserbåten Harry, en del av arbetslivsmuseet.[21]

Kulturarv redigera

Området som numer utgörs av Lysekils kommun har en lång tradition av att näringslivet varit kopplat till de naturresurser som funnits tillgängligt; hav och sten. FIskelägen uppstod under medeltiden och betydelsefulla vattenleder har gynnat handeln och sjöfarten.[22] Under slutet av medeltiden grundades kommunens äldsta stadsdel Gamlestaden.[23] Under 1800-talet utmärkte sig området som badort och samtidigt blev stenhanteringen en av områdets huvudnäringar.[22]

I kommunen finns det K-märkta fartyget T/S Kvartsita.[24]

Sport redigera

I kommunen finns handbollsklubben Lysekils HK samt fotbollsklubbarna Lysekils AIK och Stångenäs AIS. Här finns också idrottsanläggningarna Gullmarsvallen och Gullmarsborg.

Kommunvapen redigera

Blasonering: I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver.

Den dåvarande köpingen Lysekil antog den 6 december 1895 ett (ej fastställt) vapen med en delfin, vars blasonering löd en gyllene delfin i blått fält, där delfinen och den blå färgen syftar på ortens läge vid havet och fisket.

När sedan Lysekil blev stad år 1903 blev dock inte längre köpingens vapen använt, utan ett nytt vapen, det nuvarande, komponerades istället. Detta fastställdes två år senare för staden av Kungl Maj:t den 25 maj 1905. Stjärnorna anknyter till traditionen att Lysekil förr i tiden ska ha använt sig av ett sigill med en stjärna. Denna stjärna skall antingen ha syftat på själva ortnamnet eller dess grundläggares namn, amiral Strömstierna. Fiskarna och den blå färgen syftar åter igen på ortens läge vid havet och fisket.

Efter sammanslagningen 1971 kom det sig naturligt att detta vapen fortsatte att föras även av den nuvarande kommunen, inte minst då det ej fanns några andra vapenförande enheter inom dess område.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Lysekil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lysekil. Läst 7 september 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lysekil.se. Arkiverad från originalet den 7 september 2023. https://web.archive.org/web/20230907195859/https://www.lysekil.se/boende-trafik-och-miljo/energi-halsa-och-miljo/naturvard/naturreservat.html. Läst 7 september 2023. 
  10. ^ ”Stångehuvud”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/stangehuvud.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8b2&sv.12.382c024b1800285d5863a8b2.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 7 september 2023. 
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1484&id2=null. Läst 7 september 2023. 
  13. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 7 september 2023. 
  14. ^ ”Rödblått styre på gång i Lysekil”. bohuslaningen.se. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/r%C3%B6dbl%C3%A5tt-styre-p%C3%A5-g%C3%A5ng-i-lysekil-1.2079109. Läst 25 april 2016. 
  15. ^ ”S, L, MP och C redo att börja styra Lysekil”. Lysekilsposten. https://www.lysekilsposten.se/artikel/s-l-mp-och-c-redo-att-borja-styra-lysekil/. Läst 11 december 2019. 
  16. ^ ”Politisk strid i Lysekil: ”Vill fylla sina egna plånböcker””. Bohusläningen. 6 december 2022. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/politisk-strid-i-lysekil-vill-fylla-sina-egna-planbocker.c1bc5311-5a5a-437a-b678-ecf2a80c63ed. Läst 15 mars 2023. 
  17. ^ ”Vänsterpartiet i Lysekil bryter med Kommunistiska partiet”. Bohusläningen. 27 februari 2023. https://www.bohuslaningen.se/nyheter/lysekil/vansterpartiet-i-lysekil-bryter-med-kommunistiska-partiet.f8242d34-bd3a-4686-9c7e-eb0eacfba83e. Läst 15 mars 2023. 
  18. ^ ”Lysekil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lysekil. Läst 11 maj 2023. 
  19. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  20. ^ ”Konst, museer och hembygdsföreningar”. www.lysekil.se. https://www.lysekil.se/kultur-och-fritid/bibliotek/kultur/konst-museer-och-hembygdsforeningar.html. Läst 7 september 2023. 
  21. ^ ”Skandiamuseet - M/S Harry”. https://www.llaurin.se/. Läst 6 mars 2024. 
  22. ^ [a b] ”Kulturhistoria och kulturarv”. www.lysekil.se. https://www.lysekil.se/kultur-och-fritid/bibliotek/kultur/kulturhistoria-och-kulturarv.html. Läst 7 september 2023. 
  23. ^ ”Gamlestan”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lysekil/produkter/gamlestan/. Läst 7 september 2023. 
  24. ^ ”T/S Kvartsita”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/lysekil/produkter/ts-kvartsita/. Läst 7 september 2023. 

Externa länkar redigera